Litium mot depression?

[em-pirre]

ECT sätts dessutom främst in i ett akut läge. För att häva en psykos, mani, extremt djupa depressioner eller ett katatont tillstånd.

Det beror på. Eller vad menar du med akut läge?
Där jag jobbat var det ofta depressioner med psykotiska inslag som behandlades (där funkar också ect bäst). Sen var det en del fall med personer som så gott som alltid är deprimerade, inget hjälper och allt är skit. Där hade ect också jättebra effekt. Tyvärr var dessa personer oftast jättenegativa till all form av behandling, men efter ect var de som nya människor.

Jag tycker ect är super, och vi hade MÅNGA ect-patienter på vår avdelning. Oftast fick de 3 behandlingar under en rätt kort period. Sen fick man avvakta. Vissa klarade sig med de tre behandlingarna i året.

Nån enstaka behövde fler behandlingar och oftare, men där fanns nog fler problem och okända diagnoser i bagaget.

 

[MiniLi]

Det beror på. Eller vad menar du med akut läge?
Där jag jobbat var det ofta depressioner med psykotiska inslag som behandlades (där funkar också ect bäst). Sen var det en del fall med personer som så gott som alltid är deprimerade, inget hjälper och allt är skit. Där hade ect också jättebra effekt. Tyvärr var dessa personer oftast jättenegativa till all form av behandling, men efter ect var de som nya människor.

Jag tycker ect är super, och vi hade MÅNGA ect-patienter på vår avdelning. Oftast fick de 3 behandlingar under en rätt kort period. Sen fick man avvakta. Vissa klarade sig med de tre behandlingarna i året.

Nån enstaka behövde fler behandlingar och oftare, men där fanns nog fler problem och okända diagnoser i bagaget.

Psykotiska inslag är definitivt akut läge

 

[em-pirre]

Jag tänkte lite så att man kan se läget som akut då inga andra vårdmetoder fungerar. Det utan att patienten svävar i livsfara.

 

[Mammadutt]

OT men det här är en jävla pissnatt om ni ursäktar uttrycket. Det borde vara toppen, vi har tittat på ett nytt hus där jag skulle kunna bo utan dessa ångestdrypande väggar men det hjälper inte, jag mår skit i alla fall.
Gråten ligger i halsen, ångesten river i magen och jag har ingenting att sätta emot, medicinen hjälper inte om jag inte skall ta en (oordinerad) dunderdos som däckar mig totalt vilket jag inte kan eftersom jag skall upp tidigt i morgon bitti.
Life sucks!

Hur mår du nu idag? Ngn förbättring?

Berätta gärna om huset ni tittat på, hur känns det då du är där? Hur är huset? Ljust, öppet, vackert läge? En dröm som kan bli sann? Att flytta till nytt släpper ju ofta fram en massa kreativitet och det kan vara läkande, stimulerande. Nytt hus, ny medicin, kreativitet, ny omgivning kanske kan hjälpa dig ur din depression...?! Jag tänker att hips vips hittar du en massa hobbies och "jag vill"... Du startar en positiv kedjereaktion?

 

[Monstermom]

OT men det här är en jävla pissnatt om ni ursäktar uttrycket. Det borde vara toppen, vi har tittat på ett nytt hus där jag skulle kunna bo utan dessa ångestdrypande väggar men det hjälper inte, jag mår skit i alla fall.
Gråten ligger i halsen, ångesten river i magen och jag har ingenting att sätta emot, medicinen hjälper inte om jag inte skall ta en (oordinerad) dunderdos som däckar mig totalt vilket jag inte kan eftersom jag skall upp tidigt i morgon bitti.
Life sucks!

Usch så jobbigt!

Det låter ju verkligen som att du behöver en förändring i alla fall! När var det du skulle prata med läkaren om att eventuellt prova litium? Finns det något annat än litium och ect som kan vara aktuellt för dig att prova?
(Jag fattar att båda alternativen, och kanske särskilt ect, måste vara rätt skrämmande... Men du kan ju inte ha det som du har det heller!)

Hoppas i alla fall det värsta från inatt har lättat för dig nu.

 

[Lona]

Hur mår du nu idag? Ngn förbättring?

Berätta gärna om huset ni tittat på, hur känns det då du är där? Hur är huset? Ljust, öppet, vackert läge? En dröm som kan bli sann? Att flytta till nytt släpper ju ofta fram en massa kreativitet och det kan vara läkande, stimulerande. Nytt hus, ny medicin, kreativitet, ny omgivning kanske kan hjälpa dig ur din depression...?! Jag tänker att hips vips hittar du en massa hobbies och "jag vill"... Du startar en positiv kedjereaktion?

Nej, det är fortfarande skit trots att jag verkligen ansträngt mig att göra "roliga" saker (träffat hundvänner, varit i stallet) idag.
Huset känns bra, det är pyttelitet men samtidigt tror jag att det kan vara bra om jag bara lyckas rensa bort alla pinaler som jag har nu. Tänker mig att det skulle kunna bli... rent liksom (inte motsatsen till smutsigt utan mer som i frid, själsligt rent).
Men jag har tvångstankar som gör att jag alltid tänker "Tänk om..." och så det värsta som kan hända. Att huset är ruttet, att jag blir osams med min kompis som jag skall hyra av (vi har inte varit osams på 25 år och har bott ihop förr men...), om jag inte har råd med hyran trots att den är lägre än min nuvarande, HUR skall jag orka med en flytt med allt vad det innebär?
Men jag hoppas verkligen att jag kan lämna de här ångestdrypande väggarna och finna lite ro i mitt hus.
Det är inte drömboendet men kan nog bli bra.

 

[Lona]

Usch så jobbigt!

Det låter ju verkligen som att du behöver en förändring i alla fall! När var det du skulle prata med läkaren om att eventuellt prova litium? Finns det något annat än litium och ect som kan vara aktuellt för dig att prova?
(Jag fattar att båda alternativen, och kanske särskilt ect, måste vara rätt skrämmande... Men du kan ju inte ha det som du har det heller!)

Hoppas i alla fall det värsta från inatt har lättat för dig nu.

Att få tag på läkaren är inte lätt men jag skall till min psykkontakt på måndag (den här gången kan mamma köra mig så att jag verkligen kommer dit) och diskutera med henne så hoppas jag att vi kommer fram till en bra lösning som vi kan presentera för läkaren - för det här går inte längre.
Ect är scary men jag är snart där känner jag även om litium känns som ett bättre alternativ av det jag läst på.

 

[Monstermom]

Att få tag på läkaren är inte lätt men jag skall till min psykkontakt på måndag (den här gången kan mamma köra mig så att jag verkligen kommer dit) och diskutera med henne så hoppas jag att vi kommer fram till en bra lösning som vi kan presentera för läkaren - för det här går inte längre.
Ect är scary men jag är snart där känner jag även om litium känns som ett bättre alternativ av det jag läst på.

Vad bra att din mamma kan hjälpa dig! Jag förstår verkligen att du inte kan ha det sådär längre, hoppas litium kan bli något du får prova på - och att det snabbt hjälper dig!

 

[Mammadutt]

Nej, det är fortfarande skit trots att jag verkligen ansträngt mig att göra "roliga" saker (träffat hundvänner, varit i stallet) idag.
Huset känns bra, det är pyttelitet men samtidigt tror jag att det kan vara bra om jag bara lyckas rensa bort alla pinaler som jag har nu. Tänker mig att det skulle kunna bli... rent liksom (inte motsatsen till smutsigt utan mer som i frid, själsligt rent).
Men jag har tvångstankar som gör att jag alltid tänker "Tänk om..." och så det värsta som kan hända. Att huset är ruttet, att jag blir osams med min kompis som jag skall hyra av (vi har inte varit osams på 25 år och har bott ihop förr men...), om jag inte har råd med hyran trots att den är lägre än min nuvarande, HUR skall jag orka med en flytt med allt vad det innebär?
Men jag hoppas verkligen att jag kan lämna de här ångestdrypande väggarna och finna lite ro i mitt hus.
Det är inte drömboendet men kan nog bli bra.

Har du haft katastroftankar länge? Tänker på diagnosen som heter: GAD generaliserat ångestsyndrom?

Jag har övervägt lithium sedan denna tråd startats, Väntar svar på massa funderingar som jag har. Om både du och jag börjar med det så kan vi följas åt och peppa varandra (Jag har 'mild' depression nu).

Det är jätteskönt att röja, rensa det är som du säger även som att städa innuti sig själv.

Jag kan inte tänka mig att du och din vän riskerar eran vänskap. Har du pratat om dina rädslor med vännen?

Om du pratar med din kompis om ditt värsta scenariotänkande och ni gör upp en plan vad ni sådana fall kan göra, så kanske det känns bättre? Ska ni bo ihop eller ska du bo där själv?

Det låter mysigt med något litet, låter 'tryggt' på något sätt. En ombonad känsla tänker jag.

Vad bra att du har tid på måndag, du kan nog få mkt klarhet då och svar på funderingar...

Det är jobbigt att vara i ångest och på botten, försök tänka att det faktiskt är ofarligt och det är naturligt att det är obekvämt och skrämmande.

Jag har ångest precis just nu, förstår inte ens ångesten men den är här. Jag ligger ner, andas och försöker acceptera att såhär är det just nu.

Ibland fungerar inte sånt som fungerat förr tex stall, hundträff osv utan man får försöka testa sig fram med annat. Jag ska testa ett långt bad och hemma-spa, är inte direkt motiverad men jag vet hur härligt det oftast är. Det hjälper mig att agera.

Finns det något 'nytt' du kan testa idag som innebär att du "tar hand om dig själv" och får lite sinnesro? Ofta kan väldigt små saker hjälpa.

 

[Monstermom]

Jag kan inte tänka mig att du och din vän riskerar eran vänskap. Har du pratat om dina rädslor med vännen?

Om du pratar med din kompis om ditt värsta scenariotänkande och ni gör upp en plan vad ni sådana fall kan göra, så kanske det känns bättre? Ska ni bo ihop eller ska du bo där själv?

Det tycker jag låter som en jättebra plan! Istället för att försöka kämpa emot känslorna genom att resonera med dem (hur ofta funkar sånt liksom ) tycker jag det låter mycket bättre att acceptera dem och planera runt dem istället. Go with the flow.

 

[Lona]

Har du haft katastroftankar länge? Tänker på diagnosen som heter: GAD generaliserat ångestsyndrom?

Jag har övervägt lithium sedan denna tråd startats, Väntar svar på massa funderingar som jag har. Om både du och jag börjar med det så kan vi följas åt och peppa varandra (Jag har 'mild' depression nu).

Det är jätteskönt att röja, rensa det är som du säger även som att städa innuti sig själv.

Jag kan inte tänka mig att du och din vän riskerar eran vänskap. Har du pratat om dina rädslor med vännen?

Om du pratar med din kompis om ditt värsta scenariotänkande och ni gör upp en plan vad ni sådana fall kan göra, så kanske det känns bättre? Ska ni bo ihop eller ska du bo där själv?

Det låter mysigt med något litet, låter 'tryggt' på något sätt. En ombonad känsla tänker jag.

Vad bra att du har tid på måndag, du kan nog få mkt klarhet då och svar på funderingar...

Det är jobbigt att vara i ångest och på botten, försök tänka att det faktiskt är ofarligt och det är naturligt att det är obekvämt och skrämmande.

Jag har ångest precis just nu, förstår inte ens ångesten men den är här. Jag ligger ner, andas och försöker acceptera att såhär är det just nu.

Ibland fungerar inte sånt som fungerat förr tex stall, hundträff osv utan man får försöka testa sig fram med annat. Jag ska testa ett långt bad och hemma-spa, är inte direkt motiverad men jag vet hur härligt det oftast är. Det hjälper mig att agera.

Finns det något 'nytt' du kan testa idag som innebär att du "tar hand om dig själv" och får lite sinnesro? Ofta kan väldigt små saker hjälpa.

+ Monstermom (saknar dig förresten på AoH!)
Jo, jag har GAD också... Så egentligen är jag van vid alla orosfunderingar, vet ju att jag funkar såhär.

Att jag inte kommit på idén med att prata med min kompis om detta, TACK!

Jag skall bo i ett litet eget hus på kompisens tomt så vi har nära till varandra samtidigt som jag har mitt egna krypin.

Ja, jag hoppas få kloka svar på måndag, absolut att vi får peppa varandra!

Hoppas att din ångest har släppt, det är förjävligt när man mår så . Själv har jag faktiskt sovit hela dagen men tror att jag behövde det.

 

[Rosett]

Jag har övervägt lithium sedan denna tråd startats, Väntar svar på massa funderingar som jag har. Om både du och jag börjar med det så kan vi följas åt och peppa varandra (Jag har 'mild' depression nu).

Litium är väl inget man använder mot mild depression direkt. Det är en medicin som är svår att ställa in och kan ge allvarliga biverkningar så den används bara i sista hand och vid mani eller psykos.
Inget medicin som jag skulle vilja prova...

 

[Azalea]

Litium är väl inget man använder mot mild depression direkt. Det är en medicin som är svår att ställa in och kan ge allvarliga biverkningar så den används bara i sista hand och vid mani eller psykos.
Inget medicin som jag skulle vilja prova...

Håller inte alls med. Jag är otroligt känslig för biverkningar men tycker Litium var ovanligt snällt, Cymbalta eller Remeron är nog det värsta jag testat när det kommer till biverkningar. Man är olika!

 

[Rosett]

@Azalea Skönt att det funkade för dig. Det är sant att man reagerar olika.

 

[Monstermom]

+ Monstermom (saknar dig förresten på AoH!)
Jo, jag har GAD också... Så egentligen är jag van vid alla orosfunderingar, vet ju att jag funkar såhär.

Att jag inte kommit på idén med att prata med min kompis om detta, TACK!

Jag skall bo i ett litet eget hus på kompisens tomt så vi har nära till varandra samtidigt som jag har mitt egna krypin.

Ja, jag hoppas få kloka svar på måndag, absolut att vi får peppa varandra!

Hoppas att din ångest har släppt, det är förjävligt när man mår så . Själv har jag faktiskt sovit hela dagen men tror att jag behövde det.

(Haha, det är inte ens meningen jag ska vara här - har inte tid med internetnonsens egentligen... Det går som du ser inte så bra. )

Vad bra att du också tror på @Mammadutt s idé!
Jag kan tänka mig att den förestående flytten kan riva upp en hel del ångest för dig, även om den egentligen är något bra - förändring är ju jättejobbigt. Men du kan ta dig igenom det också, och att bo både nära kompis och ifred i ditt eget utrymme låter närmast idealiskt tycker jag. Det är såklart inte så "bara" att ta dig igenom den svåra biten, men du vet att du kan!

Litium är väl inget man använder mot mild depression direkt. Det är en medicin som är svår att ställa in och kan ge allvarliga biverkningar så den används bara i sista hand och vid mani eller psykos.
Inget medicin som jag skulle vilja prova...

Jag tycker det är lite synd att säga något så pass kategoriskt negativt om en medicin som ändå hjälper många, i en tråd där den dessutom diskuteras ganska långt ifrån lättvindigt. Både @Lona och @Mammadutt mår ju rätt dåligt (även om jag uppfattat det som att @Mammadutt hade ganska fungerande medicinering, tydligen har jag missuppfattat?), och jag tycker nog att "jag skulle inte vilja prova" kanske är lite av en lyxinställning...

Givetvis är det alltid viktigt att vara försiktig och påpeka biverkningar och annat negativt också, såklart.

 

[Rosett]

och jag tycker nog att "jag skulle inte vilja prova" kanske är lite av en lyxinställning...

"Lyxinställning"? Det kan jag garantera dig att det inte är, jag har haft depression i 24 år nu och har självmordstankar varje dag så jag garanterar dig att jag inte har någon "lyxinställning" gentemot litium.

 

[Monstermom]

"Lyxinställning"? Det kan jag garantera dig att det inte är, jag har haft depression i 24 år nu och har självmordstankar varje dag så jag garanterar dig att jag inte har någon "lyxinställning" gentemot litium.

OK, då missförstod jag dig och ber om ursäkt för det. Men jag tycker ändå att det är lite synd att argumentera med egna känslor mot något som kanske kan hjälpa andra.
(Däremot, som sagt, att informera om nackdelar är såklart viktigt.)

 

[Rosett]

Men jag tycker ändå att det är lite synd att argumentera med egna känslor mot något som kanske kan hjälpa andra.

Iofs, men jag sa ju att JAG inte skulle vilja prova den, jag sa inte att TS inte borde göra det.

 

[Monstermom]

Iofs, men jag sa ju att JAG inte skulle vilja prova den, jag sa inte att TS inte borde göra det.

För all del, men jag uppfattade det mer som en generell "varning". Det är helt möjligt att jag missuppfattade.

 

[Mammadutt]

Litium är väl inget man använder mot mild depression direkt. Det är en medicin som är svår att ställa in och kan ge allvarliga biverkningar så den används bara i sista hand och vid mani eller psykos.
Inget medicin som jag skulle vilja prova...

Jag har bipolär sjukdom (och adhd) med både mani, hypomani, depression, mixed och rapid cycling och har även varit på gränsen till psykos (gränspsykotisk) flera ggr så för mig är det iaf den medicinen som förhoppningsvis äntligen kommer hjälpa mig (testat typ allt annat). Är i depressivt skov nu, kallar det milt för jag är inte självmordsbenägen eller skadar mig själv

I strax över 4 år har jag och min psykiatriker pratat om lithium. det kom på tal då jag hade typ I maniskt skov. Tack vare denna tråden har min rädsla för lithium börjat släppa.