Litar ni på era hästar?

[mackan]

Lite osäker på vad "litar på" betyder i TS definition, men svarar såhär :
Jag litar på att jag känner min häst väldigt väl och hur den brukar reagera .
Känner mig väldigt trygg med det jag vet utifrån det .

Däremot så skulle jag nog säga att jag kanske definierar ordet "lita på" lite annorlunda utifrån det dvs jag tillskriver nog inte det individuella djuret egenskapen "går att lita på" i sak.
Tror istället snarare att jag litar på mig själv i relation till djuret enligt det jag skrivit ovan.

I all daglig hantering och ridning har jag alltid i bakhuvudet att hästen är en häst och att man aldrig som människa riktigt kan vara säker på hur den kan reagera .

Jag tycker "lita på" i min värld och erf mer handlar om att jag själv känner mig trygg i att kunna hantera hästen i de flesta otippade oförutsedda situationer om de dyker upp .

Jag tror det viktigaste är att som människa lita på sig själv om man hanterar hästar . Dvs känna sig trygg med att man kan läsa av dem
Och ligga steget före om de reagerar oförutsett på något .
Är man själv trygg brukar hästarna bli ganska trygga som följd, och lyhörda för en. De är fantastiska djur på det sättet, sin storlek, vikt och flyktväsende till trots !

 

[Billy]

Ja, som rubriken lyder. I vilka situationer litar ni på era hästar? Men framförallt, i vilka situationer litar ni inte på de?

Jag har 2 hästar. Den ena är 99% trygg i det mesta, förutom att hoppa/gå över diken av någon anledning.
Min andra är opålitlig när det gäller det mesta. Blåst, höga ljud, nån som klampar på läktaren, en annan häst som brallar. Ja han har nära till flykt helt enkelt...

Ni?

Jag vet inte om man kan tala om att "lita på hästen" när det gäller sådant som är typiskt för flyktdjur. Jag vet inte eller förstår inte alltid det som hästen "ser, hör, luktar, känner" och hur den reagerar för dessa sinnesintryck. Till exempel reagerar inte min häst på dessa hemska fasaner som skrikande och flaxande plötsligt dyker upp ut en buske, antagligen har hon märkt dem långt före mig. Men JAG blir skiträdd och rycker till och DÅ blir hon rädd. Kan min häst lita på mig då?
Däremot litar jag på att hon inte är medvetet elak (om nu en häst kan vara det?) och vilja skada mig.

 

[Aionee]

Jag litar 100% på att han ska agera som en häst. Dvs fly om han blir rädd men aldrig göra något dumt. Jag förmänskligar inte min häst så frågan blir lite svår. En häst fungerar inte som vi när det kommer till tillit.

Jag litar dock på att min häst litar på mig.

 

[_Zacke_]

Min 4åring litar jag 110% på att han aldrig skulle göra mig illa medvetet(bita, sparka, springa över mig eller kasta av mig). Där imot är han ju ung och inte den modigaste så det händer ofta att han blir rädd för saker men har hittills ändå lyssnat på bromsen, men man hänger ju lätt löst när han gör nått skutt om något dyker upp plötsligt

Shettisen där i mot har en räv bakom örat och hittar gärna på saker när man vänder ryggen till.. men inga allvarliga saker, ett litet tjuvnyp eller att han tar en chans att rymma och dra ett race i trädgården

 

[Lavinia]

Hej!

Jag litar mer eller mindre helt på min tjej.

Jag vet var jag har henne, hon vet var hon har mig. Jag vet att hon är extremt känslig om bakbenen och att hon när hon blir trängd av andra hästar kan få panik och fly blint. Jag vet att om hon får chansen så äter hon, så oavsett situation har jag en "out". Jag litar på att hon tar hand om mig och idag tog hon tom hand om sambo på hand pigga halvblod - fast han är rätt läskig. Jag litar på att hon stannar och tittar om det dyker upp nåt läskigt - för det har hon gjort så länge jag känt henne.

Vi vet var vi har varandra, vi vet var våra styrkor och svagheter är. Jag vet att hon är en häst och jag vet att hästar är flyktdjur, så 100% säker kan jag aldrig vara, men so far har hon inte gjort nånting för att få mig att inte lita på henne.

/Lavinia, som inte alls litar på sambon pålle lika mycket - men honom har vi bara haft i snart 4 månader.

 

[the_connemara]

Jag litar till 100 % på att min häst aldrig skulle springa på/över mig eller slita sig från mig så länge jag håller honom i en grimma. Oavsett vad som hänt honom under dessa 10 år har han alltid reagerat direkt med att inte låta mig komma i vägen oavsett hur rädd han blivit.

Han går inte ett binda till 100 % och han har noll koll på var fötterna landar när han blir rädd dock även om han rycker tillbaka dem när han känner att han trampat mig.

Han är helt enkelt född med eget space och väldigt hög respekt för andra, det ligger inte i hans natur att inte se någon. Däremot är han av samma anledning ännu mer rädd för andra hästar och tvingas han välja så skulle han springa ner en människa inkl mig.

 

[TheRedLightning]

Jag litar på min tant och hon litar på mig, förutom när det gäller att lasta men vi jobbar på den biten. Likaså att jag måste lita på henne att hon hoppar och tar hand om matte, fast matte fegat ur lite.

 

[Kiwifrukt]

Min är hyfsat trygg för sin ålder, fortfarande unghäst. Trevlig att ha med sig på tävling/andra ställen som inte är hemma, bryr sig inte alltför mycket om hundar/katter/barn som dyker upp eller reagerar på höga ljud. Däremot är hon totalt oberäknelig i trafiken. Hon kan bete sig bra med nio bilar, sen blir hon helt galen för den tionde. Från början var hon rädd, nu är det mer något ticks hon har för sig, när hon blir uttråkad ungefär. I en trafiksituation litar jag alltså inte på henne alls.

Jag skulle inte säga att jag litar på henne för övrigt heller, mest för att jag inte tycker att ordet passar när det handlar om ett djur. Men det finns hästar jag skulle "lita på" betydligt mindre än min.

 

[fieldflower77]

Litar på att min häst aldrig medvetet skulle göra något för att skada mig . Han speglar mig helt och hållet, håller jag mig lugn och säker så är han också det. Så vi litar på varandra

 

[Luscha]

Jag tycker att man aldrig kan lita på en häst till 100% i och med att de är flyktdjur och man vet aldrig vad som kan hända. Däremot litar jag till 100% på, som många har skrivit, att min häst aldrig skulle göra något för att skada mig.
Jag litar också på att jag kan hantera honom på ett bra sätt i olika situationer då jag känner honom och vet var jag har honom. Min häst och jag har dock inte ett så starkt band så han skulle till exempel inte komma fram till mig om han ser en fara, jag funkar bra som kompis och han tycker om mig. Han litar på mig men han har sin trygghet hos hästkompisarna och jag skulle inte kunna ersätta de.
Men som sagt, jag litar inte till 100% på att han aldrig kommer sticka, bli rädd för något osv. och det tycker jag aldrig att man kan göra hur trygg hästen än är

 

[tuaphua]

Jag litar på att min häst är hanterbar. Han är ett djur som har mkt nära till flykt i vissa lägen. Men vi har kommit till det stadiet att han inte piper iväg utan bara rycker till eller ev kastar sig ngt steg innan jag hinner fånga upp.
Han går aldrig på mig och han sticker inte. Han går att leda genom vad som och han går att utsätta för vad som(tex föna håret, täckas med presenning, spolas i ansiktet eller i munnen).
Han går att placera i vilken form man vill.
Men jag kan också lita på att det går fort då han blir rädd.
Och att jag bara kan låta folk minst på min nivå rida hästen.
Så det har bara 2 av mina tränare gjort. Och en elev fick hoppa honom en gång.

 

[Roheryn]

Hmm... En intressantare fråga tycker jag är om mina hästar litar på mig? "Den gamle" gör det, det är jag helt säker på. Jag har haft honom i femton år (han är nitton), har ridit in honom själv och känner honom utan och innan. Han litar på mig på så sätt att dit jag går, går han. Tycker han att det är läskigt så säger han det, men han följer med mig ändå, om jag ber om det och om jag är lugn. Detta, tillsammans med att han är en rätt cool individ som inte stressar upp sig eller är särskilt lättskrämd, gör ju att han är en "pålitlig" häst. Det går utmärkt att sätta upp ett barn eller en nybörjare på honom, till exempel, och skulle en oerfaren ryttare hamna i obalans eller ge signaler som han inte förstår, så stannar han bara. Eller går till mig, om jag är i närheten. Däremot kan man ju aldrig garantera att han inte hoppar åt sidan om en hare skuttar upp framför honom, eller blir rädd för ett högt ljud eller så, men det kan man ju inte med någon häst... Han kan också bli ganska "taggad" och stark när man rider ut och han tycker det är kul, men han gör ju inget "dumt" - dvs han bockar inte och han sticker inte okontrollerat (bara smygökar lite...)

Min andra häst, ett tioårigt sto, har jag bara haft i ett halvår så vi känner inte varandra lika väl. Hon är känsligare, kvickare och mer "explosiv" (på ett positivt sätt) än valacken. Gudasnäll i all hantering, men tydlig med vad hon gillar och inte (och därmed helt "pålitlig" eftersom jag vet precis var jag har henne). Litar på mig/oss (delar hästarna med min dotter) i de FLESTA lägen, dock inte när det gäller traktorer som är hästätande livsfarliga monster oavsett vad de dumma mattarna tror! Vansinnigt kul att rida - mycket motor och energi, men gör aldrig "dumheter". Hon springer fort, men går att stanna

Så JA - jag litar på mina hästar. Inte på så sätt att jag tror att de aldrig reagerar på saker, men på så sätt att jag vet HUR de reagerar och att det alltid finns en vettig anledning till ATT de reagerar. Känner mig helt trygg med båda, i både hantering och ridning!

 

[Speedway]

Jag litar på min häst. Hon har en hov i varje hörn i princip hela tiden och är den enda hästen i vårt stall som man kan sätta upp precis vem som helst på. I sommar har hon fått leka ridskolehäst ett par gånger.

Min lillebror, som aldrig ridit förr, fick testa och han kunde rida i alla gångarter första ridpasset. Galoppen tog vi på lina.
Sen hade jag en kompis med två barn ute. Äldsta dottern är 12 år och har ridit på ridskola i två år. Ungen gillar att hoppa och har skuttat sisådär 60 cm på ridskolan. Hon fick hoppa lite studs och serier med min och, vips, så hade hon hoppat 90 cm. Det yngre barnet, som är 7 år och inte ridkunnig, fick också rida så klart.
Tredje gången lånade jag ut hästen till stallägarens kompis som ridit 3 mån på ridskola. Dom red en timmas uteritt i alla gångarter. Gick som en dans.

Utöver detta är min häst 100% förutsägbar när det gäller mat. Finns det mat i närheten så kommer hon definitivt försöka hitta ett sätt att komma åt den. Hon tråcklar sig igenom de flesta staket och är en fena på att öppna boxdörrar om det kniper.

 

[Reville]

En av hästarna är min klippa och vi känner varann väldigt väl efter många år tillsammans. Den andre litar jag inte på ett dugg då det är typ en hel rävfamilj bakom varje öra på hästskrället Men den är väldigt söt