Fast har jag någonstans sagt motsatsen?Reagerar och står upp för barnets rätt att vara sig själv.
Inte anpassar sig och lägger skulden på barnet genom att säga att de klätt sig tokigt.
Jag har inte skuldbelagt något barn?
Mvh Miks
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Fast har jag någonstans sagt motsatsen?Reagerar och står upp för barnets rätt att vara sig själv.
Inte anpassar sig och lägger skulden på barnet genom att säga att de klätt sig tokigt.
Men överdrivet skärmanvändande är inget som gynnar barn alls, utan tvärtom, det kan verkligen ifrågasättas hur det påverkar hjärnans utveckling. Jag tror inte barn blir lyckligare av ridlektioner och fina kläder och utlandsresor utan det allra viktigaste för barn är att ha närvarande vuxna runt omkring sig. Och det har man inte tid med om man ska jobba ihop till alla prylar man tror att barnen "behöver".
Min snart femåring pojke har många vackra klänningar som han är mkt rädd om och sällan lånar ut till sin tvillingsyster för de är ju hans! Han bär dem malligt på dagis där alla uppmuntrar honom, de jobbar med genus där. Jag väljer mitt umgänge och skulle aldrig utsätta mitt barn för miljöer där folk är inskränkta. Och skulle nån random person gaffla på hans klänningar på mataffären så förvandlas jag till darth vader - minus hinken på skallen då kanske.Nu anklagar jag inte dej för att vara en av de som motsagt detta tidigare observera det!
Jag säger inte att han inte får ha klänning. Däremot får han ha klänning om jag är med. Jag har till en av mina uppgifter att stärka honom och värna om hans person. Jag tror inte att en 5 åring kan förstå innebörden av sitt eget handlande när han väljer att sätta på sig klänning. Han har ingen aning om konsekvensen som kan följa av att gå mot normen. Där behöver jag vara med och skydda honom från inskränkta människor som kan kläcka ur sig rätt elaka saker till en liten livsglad 5 åring.
Och nu kommer det som jag inte anklagar dej för direkt! Jag tycker att det är ett spännande fenomen när det i vissa trådar och inlägg inte är ok att lägga press på barn att tex inte slå sina syskon, hjälpa till hemma osv. Då har barnen minsann ingen typ av konsekvenstänk för det kommer när man är xx antal år. Men i normbrytande då är det ok att låta barnen handla på eget bevåg och riskera att paja ett halvt liv.
Mvh Miks
Jag menar skuldbeläggande på det viset att du menar att @Amha s barn riskerar komma hem gråtande, för att amha resonerar som hon gör.Vart menar du att det var skuldbeläggande? Mot Amha? Det var verkligen inte min mening! Jag hoppas att barnen och de vuxna runt hennes barn är snälla! Det gör jag verkligen! Men när de inte är de, vad gör man då?
Mvh Miks
Det där tror jag inte på. Har man hög lön och jobbar som VD t ex jobbar man många timmar i veckan. Man kanske kan avsätta lite tid för sina barn samtidigt som man gör undan pappersarbete. Detta gäller nog framförallt män, skulle jag tro.Jag skulle nog vilja påstå att det ena inte utesluter det andra. Många välbetalda jobb inkluderar ofta mycket flexibilitet (där arbetet t.ex kan utföras när barnen lagt sig) och inte alltid fler arbetstimmar än ett lågt betalt. Vilket betyder att barnen både kan få hög närvaro från sina föräldrar och en bra materiell standard och annat som hör god ekonomi till.
Det är ju inte så mycket konstigare än att klä sig efter vart man ska? Han har skolkläder på sig. Ungefär som att jag har jobbkläder när jag går till jobbet. Jag skulle aldrig någonsin komma till mitt jobb i träningskläder.@Miks Du svarar inte alls på min fråga. Du vill inte låta barnet klä sig helt själv eftersom du är rädd att hens vänner inte ska tycka om kläderna och därför reta hen. Okej. I och med att du knappast vet garanterat att barnens vänner har samma smak som du, hur gör du då för att minimera risk för att barnet blir retat? Försöker du klä barnen som barnens vänner? Eller vad är liksom strategin?
Nu la du in något eget tyckande och applicerar på mig? Jag har aldrig någonsin sagt något sånt.Man lär barnet att alltid, alltid anpassa sig efter vad andra tycker och att göra våld på sig själv - på den man är och det man vill ha - för att passa in så att man slipper bli utsatt för något.
Eller vad?
Haha ja, många ungar genom åren har blivit mobbade för sina "skokläder". Mobbing är inte nåt som bara clownklädda barn råkar ut för, tro mig.Han har skolkläder på sig.
Då förstår jag hur du menar och nej det var inte min mening att skuldbelägga även om det när du förklarar kanske var det jag gjorde. Jag ber om ursäkt @AmhaJag menar skuldbeläggande på det viset att du menar att @Amha s barn riskerar komma hem gråtande, för att amha resonerar som hon gör.
Men som flera sagt: barn riskerar ALLTID komma hem gråtande. En del blir mobbade för sina kläder, andra kanske blir det för de alltid har morsan med sig.
Min son , nu medelålders, minns än idag hur jag lurade på honom en fejk Salomon ryggsäck. Det satte tydligen sina spår. Han blev mobbad för annat också, blatte. Idag är han en stark medkännande pappa som inte tar nån skit.Klassamhälle lever vi alla i, vad man blir fostrad i skiljer sig från område till område, ja. Det materiella här har stor betydelse, det är helt riktigt!
Men jag skulle vilja påstå att hetsen om märken osv kan vara minst lika stor i område med lägre inkomster. Det handlar ev om olika märken, de allra dyraste kanske inte finns på kartan i samhället med lägre löner, men hetsen finns där ändå.
Jag är själv uppvuxen i ett område med arbetare och enklare tjänstemannayrken och hade alltid "fel" kläder eftersom mina föräldrar dels inte hade råd och dels inte tyckte sånt var viktigt. Men jag hade stenkoll på vad man "skulle" ha och att jag inte hade dessa saker (som när det var rätt att ha Salomon-ryggsäck så hade jag en fjällräven kånken).
Det är ju det jag menar! Du är där och står upp för honom!Min snart femåring pojke har många vackra klänningar som han är mkt rädd om och sällan lånar ut till sin tvillingsyster för de är ju hans! Han bär dem malligt på dagis där alla uppmuntrar honom, de jobbar med genus där. Jag väljer mitt umgänge och skulle aldrig utsätta mitt barn för miljöer där folk är inskränkta. Och skulle nån random person gaffla på hans klänningar på mataffären så förvandlas jag till darth vader - minus hinken på skallen då kanske.
Ja för att inte tala om när barnet blir retad för sitt lockiga hår, sitt raka hår, för att hen är kort eller för att hen är lång, för att hen är för tjock eller för smal, för att den har för bra eller för dåliga betyg osv...Haha ja, många ungar genom åren har blivit mobbade för sina "skokläder". Mobbing är inte nåt som bara clownklädda barn råkar ut för, tro mig.
Nej jag vet att du inte skrev det rakt ut. Men jag frågar dig: Ditt barn har på sig sin favoritkjol och kommer hem sen och säger att nån retade henne för den. Vad gör du då? Säger att hon aldrig mer ska ha den? Att hon kan ha den hemma? Hur tacklar du det?
Man går inåt med fötterna, man går utåt med fötterna, man rodnar för lätt, man blir för arg, man är för blyg, man har fräknar, man har rött hår, man tycker om att läsa, man gillar hästar, man gillar inte hästar, man är inte sportig, man har för dyra kläder, man har för billiga kläder, man tror att man är nåt, man är en mes.Ja för att inte tala om när barnet blir retad för sitt lockiga hår, sitt raka hår, för att hen är kort eller för att hen är lång, för att hen är för tjock eller för smal, för att den har för bra eller för dåliga betyg osv...
Frågan är svår och svaret inte helt självklart. Givet är att barnet är det inge fel på, inte heller kjolen. Den som retades har gjort fel. Klart barnet ska ha kjolen igen eftersom det är en favorit.Haha ja, många ungar genom åren har blivit mobbade för sina "skokläder". Mobbing är inte nåt som bara clownklädda barn råkar ut för, tro mig.
Nej jag vet att du inte skrev det rakt ut. Men jag frågar dig: Ditt barn har på sig sin favoritkjol och kommer hem sen och säger att nån retade henne för den. Vad gör du då? Säger att hon aldrig mer ska ha den? Att hon kan ha den hemma? Hur tacklar du det?
Exakt. Precis så resonerar nog alla de föräldrar som du anser gör fel när de låter sitt barn gå till skolan i klänning fastän de har en snopp och inte en snippa under.Givet är att barnet är det inge fel på, inte heller kjolen. Den som retades har gjort fel. Klart barnet ska ha kjolen igen eftersom det är en favorit.
Jag hamnade hos en läkare efter remiss från skolsköterskan. Han suckade och konstaterade "dom därskolsköterskorna är inte kloka, är barn för korta så skickar dom hit dom och vill att jag ska ska ge dom tillväxthormoner och är dom för långa så skickas dom hit med, som om dom tycker att jag borde kapa av benen på dem...barn ÄR olika...."Man går inåt med fötterna, man går utåt med fötterna, man rodnar för lätt, man blir för arg, man är för blyg, man har fräknar, man har rött hår, man tycker om att läsa, man gillar hästar, man gillar inte hästar, man är inte sportig, man har för dyra kläder, man har för billiga kläder, man tror att man är nåt, man är en mes.
och så vidare till förbannelse.
Det är ju snarlikt den frågan du ställde till mig förut och jag är faktiskt väldigt nyfiken på hur du tror att du skulle göra. Kan du inte utveckla?Frågan är svår och svaret inte helt självklart. Givet är att barnet är det inge fel på, inte heller kjolen. Den som retades har gjort fel. Klart barnet ska ha kjolen igen eftersom det är en favorit.
Mvh Miks
Ja jag insåg att precis det svaret skulle komma. Det var därför jag skrev att det inte var en lätt fråga.Exakt. Precis så resonerar nog alla de föräldrar som du anser gör fel när de låter sitt barn gå till skolan i klänning fastän de har en snopp och inte en snippa under.
Nej det gör du inte. Och det tror jag att du inser själv också. Du kör en rätt hård retorik.@Miks Slutsats: blir de mobbade för "normala" kläder gör det ont i hjärtat men du stödjer dem, blir de mobbade för annorlunda kläder bör föräldrarna inte låta dem bära annorlunda kläder i skolan.
Förstår jag dig rätt då?