Tussilago
Trådstartare
Jag har tagit ett sto på foder, Björk, 8 år gammal. Inte gjort något (förutom haft ett föl) fram till hon var 7 år, sen inriden, grundriden. Hon är extremt tuff.
Inger, som jag har henne uppstallad hos, säger att hon aldrig sett en häst(islandshäst) bete sig så i hagen som hon gör. Sparkar o biter o jagar. Två av stallägarens hästar har fått rätt allvarliga skador under sommaren, hon har gått i flock med 12 hästar. Björk och flera andra har föl vid sidan.
Jag har nu börjat göra ledarskapsövningar med henne. Det var tredje gången idag, och än så länge har jag gjort det i hagen, inte velat ta ut henne och fölungen. Hon har tidigare gånger visat sig missnöjd, och precis som sickan övervägt att sparkamot mig. Vilket hon inte gjort. Hon har konstant ett missnöjt "snörp" runt mulen då man tränar henne.
Idag kom jag då de fått mat för en stund sen, och hon var för ovanlighetens skull inte sugen på att bli fångad. Hon är känslig för hur man psotionerar sig, så jag "vallade" henne lite granna, visade sig att jag ver vänlig med kroppsspråket, och då var det bara att gå fram o fånga henne.
Jag gjorde som vi gjorde med sickan. Mkt på volten, flytta ut bakdelen byta håll mm. Idag var hon INTE glad på mig. Hon visade sig ibland direkt hotfull, med tydligt bakåtstrukna öron, högt huvud och redo att "attackera". Hon stog då vänd med huvudet mot mig, vi var mittemot varandra. Jag tvingade henne att backa, tills jag såg att hon ändrat sig, och inte tänkte flyga på mig. Hon pep/tjöt av ilska flera gånger och flaxade med att bakben mot mig, då gick jag på henne tills hon lade av, tex byta varv.
Jag avslutade med att lägga repet över hennes nacke, med lätt tryck nedåt, och väntade tills hon sänkte huvudet. Först då såg jag att henne uttryck verkligen blev annorlunda, mer fridfull och lugn. Släppte henne lös när hon hade huvudet där nere, hon stog då i närheten av en höhög. Hon sket fullständigt i den, och följde mig till grinden, och stog sen där o såg efter mig.
Lång historia det här, men frågan är egentligen, hur länge skall jag hålla på med sådana här övningar, än så länge rider jag henne inte, men skall börja. Ska jag traggla med det här, tills allt hennes motstånd under övningarna är borta? Tills hon hon snällt, glatt utan tillstymmelse av missnöje gör det jag ber om? Eller räcker de att hon i slutänden följer mig så att säga? För att följer mig förmodar jag är bra, att jag på nåt sätt "vunnit".
Jag vill ju ha ett fungerande ledarskap då jag sitter upp.
Åsikter och synpunkter tack!
Inger, som jag har henne uppstallad hos, säger att hon aldrig sett en häst(islandshäst) bete sig så i hagen som hon gör. Sparkar o biter o jagar. Två av stallägarens hästar har fått rätt allvarliga skador under sommaren, hon har gått i flock med 12 hästar. Björk och flera andra har föl vid sidan.
Jag har nu börjat göra ledarskapsövningar med henne. Det var tredje gången idag, och än så länge har jag gjort det i hagen, inte velat ta ut henne och fölungen. Hon har tidigare gånger visat sig missnöjd, och precis som sickan övervägt att sparkamot mig. Vilket hon inte gjort. Hon har konstant ett missnöjt "snörp" runt mulen då man tränar henne.
Idag kom jag då de fått mat för en stund sen, och hon var för ovanlighetens skull inte sugen på att bli fångad. Hon är känslig för hur man psotionerar sig, så jag "vallade" henne lite granna, visade sig att jag ver vänlig med kroppsspråket, och då var det bara att gå fram o fånga henne.
Jag gjorde som vi gjorde med sickan. Mkt på volten, flytta ut bakdelen byta håll mm. Idag var hon INTE glad på mig. Hon visade sig ibland direkt hotfull, med tydligt bakåtstrukna öron, högt huvud och redo att "attackera". Hon stog då vänd med huvudet mot mig, vi var mittemot varandra. Jag tvingade henne att backa, tills jag såg att hon ändrat sig, och inte tänkte flyga på mig. Hon pep/tjöt av ilska flera gånger och flaxade med att bakben mot mig, då gick jag på henne tills hon lade av, tex byta varv.
Jag avslutade med att lägga repet över hennes nacke, med lätt tryck nedåt, och väntade tills hon sänkte huvudet. Först då såg jag att henne uttryck verkligen blev annorlunda, mer fridfull och lugn. Släppte henne lös när hon hade huvudet där nere, hon stog då i närheten av en höhög. Hon sket fullständigt i den, och följde mig till grinden, och stog sen där o såg efter mig.
Lång historia det här, men frågan är egentligen, hur länge skall jag hålla på med sådana här övningar, än så länge rider jag henne inte, men skall börja. Ska jag traggla med det här, tills allt hennes motstånd under övningarna är borta? Tills hon hon snällt, glatt utan tillstymmelse av missnöje gör det jag ber om? Eller räcker de att hon i slutänden följer mig så att säga? För att följer mig förmodar jag är bra, att jag på nåt sätt "vunnit".
Jag vill ju ha ett fungerande ledarskap då jag sitter upp.
Åsikter och synpunkter tack!