Lära sina söner att ta ett nej

[Amha]

Bonusfråga, hur får man ut envisa grannbarn genom dörren när det är dags för middag? (ja jag vet att man borde kanske bjuda på middag men om barnet är fem och föräldrarna inte vet vart det är och jag inte vet vad det äter och inte äter och klockan är halv sju och det snart är läggdags så vill jag det ändå.)

-Snart måste vi äta middag! (underförstått tänkte jag att det är dags att gå hem)
-Nu måste vi äta middag och snart ska A sova -Men det är fortfarande ljust!? då kan han väl inte sova heller. -Dina föräldrar saknar dig nog -Nej det gör de inte. (A - du kan stanna och äta med oss) - Nej A du kan inte bjuda in själv och Xs föräldrar saknar nog X -Nej det gör de inte.

Min mamma lyckades till slut med -Nu får du gå, här är skorna, hejdå, trevligt att ses. (och jag kände att det var för pushigt)

Är det ok? Kan man göra så? eller hur gör ni? Jag är helt enkelt inte så bra på att socialisera med grannbarn och föräldrakoder. Det är som att diskutera med en tvåhövdad hydra.

Det känns nästan relaterat till -säga nej, i alla fall.

-hej! X följde med hem idag.
-okej, vad roligt! Ni hinner leka till kl __:__ för sen ska vi äta och gå i säng så du orkar dagis/skola i morgon.

Villkoren är där från början. Kan kännas lite otrevligt kanske men då är de väl förberedda. Annars tror jag att man behöver vara tydlig när man inte blir av med dem ser inte riktigt fram emot det där när mina blir äldre. Har en känsla av att det blir sambon som jagar iväg barn när våra är i den åldern, han är väldigt rakt på.

 

[Ninnurur]

Jag pratade med min dotter idag, bara sådär när vi klädde på oss. Frågade vem som fick titta på hennes snippa förutom hon själv och vi resonerade att kanske mamma eller doktor om det behövs, annars ingen. Om ett annat barn frågar, oavsett kön på det andra barnet så svarade dottern att hon säger NEJ! Jag var lite envis och sa att det andra barnet kanske tjatar varpå dottern sa att hon då skulle springa därifrån, helst till en vuxen och säga till. Likadant ska hon agera om hon ser det hända någon annan, och hon ska aldrig be om att se någon annans kön. Jag hoppas verkligen att det fungerar i framtiden! Vi har haft en grannpojke som är tre år äldre än dottern som varit lite framfusig så det behövs verkligen. Angående grannpojken så är det ren nyfikenhet, han är sladdbarn och uppvuxen med tonårssystrar så jag kan tänka mig att nakenhet har blivit tabu i familjen, tyvärr. Vi gör ingen stor grej av det mer än att påtalar att det är privat.

 

[Miks]

@Badger följande funkar hos oss:

Nu ska vi äta så nu är det dags för dej att gå hem! Du ska äta hemma hos dej! Hejdå!

Nu ska N gå och lägga sig så nu får du gå hem! Ni kan ses imorgon igen! Hejdå!

Dolda budskap funkar ganska dåligt på barn (och de flesta vuxna). Jag är smärtsamt tydlig

Mvh Miks

 

[Badger]

Jag gillar folk som är tydliga eftersom jag själv är en sådan som lyssnar på vad personen säger, inte på vad personen tror att den menar
Jag säger rakt på sak: "X, nu får du gå hem för vi ska äta/duscha/till stallet/ut med hunden/annan aktivitet."

Och det är ok att vara så tydlig? (Jag skulle nog hoppat till och blivit lite ledsen när jag var liten.)
Hon verkar iofs inte reagera negativt, bara protestera.

 

[Badger]

@Badger följande funkar hos oss:

Nu ska vi äta så nu är det dags för dej att gå hem! Du ska äta hemma hos dej! Hejdå!

Nu ska N gå och lägga sig så nu får du gå hem! Ni kan ses imorgon igen! Hejdå!

Dolda budskap funkar ganska dåligt på barn (och de flesta vuxna). Jag är smärtsamt tydlig

Mvh Miks

Ojoj, det liksom kryper i mig, men det är nog det som gäller helt enkelt. Ska köra på era tips direkt nästa gång så det inte tar en halvtimma.

 

[LadyCovergirl]

Och det är ok att vara så tydlig? (Jag skulle nog hoppat till och blivit lite ledsen när jag var liten.)
Hon verkar iofs inte reagera negativt, bara protestera.

Jag hade inte gjort det idag och vad jag kan minnas om mig själv som barn så hade jag inte gjort det då heller. Tydlighet är, i mitt tycke, ofta lite underskattat.

 

[Sol]

Jag har en snart 7-åring och kör med att vara konsekvent. Har jag sagt nej är det nej. Dock försöker jag att verkligen reflektera över varje nej. Tidigare har nej kunnat komma lite per automatik, men när jag tänker efter så har det inte funnits någon riktigt bra anledning till det där nejet. Och så måste man acceptera barnets nej.