Det här håller jag med om! Jag har ett par kollegor som är ganska gränslösa och vägrar respektera att andra människor kanske inte lever exakt det liv som de själva gör. Dessutom brukar de ofta komma med små nålstick i stil med "vad kan du ha att göra som är så viktigt, du har ju varken barn eller man". Vi har rätt till en timmes friskvård i veckan på vårt jobb. Före pandemin när alla jobbade från kontoret tog typ alla ut den friskvårdstimmen fredag eftermiddag, det var inte en kotte kvar efter klockan 15 på fredagseftermiddagen i princip. Jag gjorde också det och till skillnad mot många andra gjorde jag faktiskt något "friskvårdsrelaterat" då, det vill säga åkte hem och motionerade häst medan det fortfarande finns en gnutta dagsljus på vintern. Jag har faktiskt lagt in det som en händelse i min kalender, så folk kan inte boka mig på möten fredag eftermiddag. (Jo, om min chef verkligen ville att vi skulle ha ett möte så hade jag så klart fått ha det, men jag tänker inte sitta till klockan 17 en fredag för att någon som saknar all takt och ton för när man lägger möten bokar in ett möte 15.30 en fredag eftermiddag, och ja, det har hänt.)
Under pandemin har jag inte använt den tiden riktigt på samma sätt. Men den "kalenderhändelsen" står fortfarande kvar ifall jag skulle behöva den. Det känns ännu viktigare nu om det blir återgång till kontoret, för då är min fritid alldeles för värdefull och viktig för att någon annan ska få förstöra den för att jag är för snäll för att säga nej.
