Längtan efter den förlorade kompisen

[Lolltrollet]

Har du liksom jag varit tvungen att sälja din kompis pågrund av flytt och plugg? För några månader sen hade min historia kunnat bespara mig sömnlösa nätter där jag bara grubblat över om min älskling har det bra.
Han var 12 år då jag sålde honom 2004, och han har flyttat två gånger sedan dess. Jag började sakna honom i början av året och ringde personen som jag sålde honom till. Fick svaret att hon hade sålt honom för ett bra tag sen, fick inte vet när, bara att han befann sig på Gotland. Hon lovade att maila namnet på personen hon sålde honom till. När jag efter en månad inte hade hört något ringde jag igen och då fick jag reda på att han hade bott i Furuvik innan Gotland, och att hon inte hade varken namn eller nummer till någon av ägarna. PANIK! Gjorde allt för att hitta honom, satte ut en annons här på bukefalos, och skickade även mail till Radio gotland. Fick bra respons, ägaren från furuvik ringde dagen efter och två dagar efter var ja med på radio. En vecka senare hade jag kontakt med ägaren. Flög ner med världens influensa och fick se min älskling. Nu en dryg månad senare håller jag på att köpa tillbaka honom då han ska säljas igen. Lång historia men det är lite småfantastiskt att hitta sin livskamrat efter fyra långa år. Har hela tiden gått här och trott att han har bott på samma ställe och haft det bra. Det var hemskt att få reda på att det inte var sant. Är det fler som har gjort samma sak som jag? skulle vara roligt att veta. Eller är de fler som letar efter sin kompis? Kan verkligen rekomendera lokalradio för den som vågar. lycka till.

 

[ebba85]

Sv: Längtan efter den förlorade kompisen

Gud, så underbart! Jag sålde min älskade för några månader sedan, och det känns som att någon tagit mitt hjärta och trampat på det. Jag saknar henne något så gruvligt. Men jag kommer inte att försöka köpa tillbaka henne såvida det inte sker ett under och hon blir till salu. Jag hoppas att jag sålde till rätt person, men ibland ligger jag vaken och undrar om jag gjorde rätt. Hon var min första häst, jag köpte henne som ettåring och har gjort ALLT med henne. Världens coolaste underbaraste häst som jag verkligen kunde prata med, hur dumt det än låter. Nu har jag försökt sms:a och maila den nya ägaren men jag får inga svar överhuvudtaget. Så då börjar jag oroa mig....Men jag hoppas och tror att allt är bra med henne. Men jag ångrar mig så mycket ibland. Usch, nu tog jag över din tråd. Förlåt mig. Kan inte hjälpa det, misstänker att jag är världens största idiot som sålde mitt livs kärlek...

 

[Linda.B]

Sv: Längtan efter den förlorade kompisen

Vad roligt för dig - Själv sålde jag mitt hjärtas häst i söndags och det var inte lätt! Beslutade detta då jag är gravid och hästen behövde komma till någon som påbörjade hans inridning & utbildning och tar vara på hans kapacitet. //Linda

 

[ishmanda]

Sv: Längtan efter den förlorade kompisen

Vad skoj!!! Kan förstå att det är jobbigt att inte vart ens älskling tagit vägen.

Sålde min ponny för 10 år sedan. Har hela tiden haft koll på vart hon varit, Har haft två ägare efter mig och är nu skänkt till ägens som köpte henne av mig pga diverse problem. Och där kommer hon få stanna. har sporadisk kontakt med ägaren och vet att hon har det bra.

 

[Lolltrollet]

Sv: Längtan efter den förlorade kompisen

Förstår precis hur du känner. Det är hemskt att behöva sälja sin bästa kompis. Men det värsta med det är att man inte kan tvinga den nya ägaren att hålla kontakten. Jag var mer bortträngande, orkade inte tra kontakt, ville inte veta hur de va me honom, hade min bild om hur han hade det och ville inte få den ändrad. Som tur är har han haft det bra trotts att han har flyttat flera gånger. Hoppas du gjort rätt. Du får tänka på anledningen till varför du sålde din häst och hoppas på att du snart får kontakt med ägaren igen. Lycka till.

 

[Lolltrollet]

Sv: Längtan efter den förlorade kompisen

Va roligt att du har så bra kontakt. Önskar att jag också hade det.

 

[ebba85]

Sv: Längtan efter den förlorade kompisen

Tack för ditt stöd. Jo, jag är nästan säker på att hon har det bra, men jag är lite nojigt lagd om man säger så Sen vet jag ju själv hur det blir när man har fullt upp och inte har tid att maila och så. Anledningen till att jag sålde min häst var att hon har kapacitet att nå riktigt långt, och jag kände att jag inte kunde ta till vara på den. Nu har jag en skogsmulle-häst som jag trivs bra med. Men man glömmer ju aldrig sin första....

 

[Dahlia]

Sv: Längtan efter den förlorade kompisen

Usch jag vet inte om jag skulle fixa att sälja min häst.

Jag har bara haft en häst tidigare och han fick gå till de evigt gröna ängarna. Ett par månader senare köpte jag min nuvarande häst och jag hade många funderingar kring det här med att sälja henne om jag en dag skulle behöva fatta det beslutet. Hon är bara 2 år och man vet aldrig vad som kommer att hända de åren som kommer.

Nu spårade jag ur totalt från tråden. Ber om ursäkt....