Korthårig collie är väl också en ras som kanske inte är helt otänkbar, även om den är lite i största laget, som du säger. Är lite bekant med en uppfödare, men där är det också främst utställning som meriteras, så har dålig koll på rasen ändå, utöver att de hundar jag träffat varit trevliga!
Det finns uppfödare som avlar på arbetsmeriterade hundar men då får man bida sin tid lite. Det finns valpar nu där pappan tävlat elitlydnad(i brukset tror jag dock bara att han är uppflyttad till lägre). Tror att det kommer intressanta kullar nästa år också, jag håller lite koll eftersom jag nog skaffar en kortis till om en riktigt bra kombination dyker upp.
Dock är det ett vågspel att köpa en ras som(tyvärr) inte genomgående avlas mot arbete. Jag har tittat på kelpie och schäfer också eftersom jag vill hålla på med bruks och lydnad. Jag måste inte nå eliten men jag vill absolut inte stå med en hund som är skottberörd, som inte tar i när det blir lite jobbigt och som inte tröttnar på träning. Min nuvarande hund kommer från linjer där hundar är arbetsmeriterade på något vis i de flesta led bakåt och det är stor skillnad på honom mot hur min gamla var. Min gamla älskade också att träna - på sina villkor. Han gjorde saker för belöning, min nuvarande kämpar lite extra om belöningen uteblir. Bäst syns nog skillnaden i spåret där den yngre fortsätter att kämpa när det blir tungt och svårt.
Så om det blir en till korthårscollie kommer jag inte nöja mig med annat än att det finns arbetsmeriter i leden. Anledningen till att jag ändå vill hålla kvar vid rasen är att den verkligen passar mig som handen i handsken och att jag är rädd att jag inte kommer att kunna tillgodose behoven hos en mer krävande ras.