Kyrkans barntimme

[pollex]

Vi får väl se om du känner samma sak när den fiktiva ungen blir mer verklig.

I grunden handlar det inte om att skydda barnet, det handlar om att jag inte vill stödja religion alls. Oavsett vilken religion vi talar om anser jag att det bygger på ett vi och dom tänkande som givit upphov till enormt mycket mänskligt lidande genom åren.

Jag anser att kristendom som religion är intolerant och diskrimerande. Svenska kyrkan försöker hänga med i tiden, men det räcker inte för mig. Det är för många år av kvinnoförtyck, förföljelse av homosexuella och skuld- och skambeläggande av sexualitet, i bakgrunden.

Jag kanske inte argumenterar lika hätskt som Stephen Fry i ämnet, men jag håller med honom.

Men jag är inte ute efter att skapa en debatt om min icketro, utan sökte sätt att prata med barnet om tro/icke-tro vilket den här tråden inte verkar ge några svar på.

Jag hade blivit upprörd om motsvarande hade förekommit på mitt barns förskola. Däremot vet jag inte hur jag skulle ha agerat rent konkret - jag förstår ju att det skulle kännas som "något extra" ur barnens synvinkel och då är det inte så lätt om alternativet är att vara ensam (i åldersgruppen?) kvar.

När jag pratar religion med mina barn är jag dock tydlig: gud/gudar finns inte. Det är sagor. Det finns människor som tror att gud/gudar finns på riktigt och det är ofta viktigt för dem att få tro det, så man behöver inte säga till dem att de har fel. Det sistnämnda är det som barnen upplever som svårast...

 

[Imogen]

Tack alla som svarat, och jag tror iofs att om jag började bråka om detta skulle det nog ändras. Men då blir ju jag genast den besvärliga föräldern som förstör för alla andra. Det orkar inte jag just nu.

Jag har all förståelse för att du inte vill vara den besvärliga föräldern som förstör för alla andra. Jag hade själv tyckt att det varit urjobbigt att driva en sån sak om man var ensam att tycka så. Även om det var en fråga jag kände starkt för.

Men konsekvensen av detta blir ju att eftersom du inte vill/orkar vara den jobbiga ensamma (med åsikten) föräldern så lägger du på din son att vara det "jobbiga ensamma" barnet som varje vecka hamnar i situationen att det blir en grej att han inte ska följa med på kyrkans barntimme.

Han har (av vad du beskriver, såklart, pga ålder ) inte någon åsikt i grundfrågan. Han har varken valt förskola eller har någon möjlighet att påverka vad kompisarna går iväg på varje vecka. Då blir det ju väldigt orättvist att han ska behöva hamna där för att föräldern med starka åsikter inte orkar ta striden.

 

[Imogen]

+ @Cambrie

Nej han kommer inte att få gå med till kyrkan. Och nej det värsta vore inte att han blev troende.

Skulle ni tycka det var lika självklart om det var moskéns barntimma, eller livets ords barntimma?

Vet att det inte var till mig men svarar ändå. Till moskéns (eller synagogans, eller liknande), absolut! Hade vi bott i ett område där dessa religioner varit så vanliga att det faktiskt var aktuellt så hade jag nog till och med uppmuntrat det. Inte för det religiösa men för det sociala och att motverka segregationens skull.

Livets ord, nej antagligen inte. Men dels så känns det väldigt orealistiskt, och dels så hade jag gjort som jag beskrivit innan.

Och mitt barn är väldigt icke-fiktivt (och går i förskolan).

 

[Masqueradee]

Jag är utbildad barnskötare och har därför varit ute på förskolor och fritids under utbildningen men jag har också jobbat inom Svenska kyrkan som ungdomsledare och kyrkvaktmästare (bara för att ni ska få lite bakgrund).

När jag läser att personal från kyrkan kommit och hämtat barn UTAN föräldrars skriftliga medgivande utan bara antagit att barnet ska med och att personalen dessutom godkänt detta gör mig otroligt arg! Här har båda parter gjort grova fel, och jag hade blivit fruktansvärt arg om mitt fiktiva barn blivit hämtad av personal från kyrkans barntimmar utan mitt medgivande även om jag varit helt okej med själva företeelsen.
På ett ställe där jag jobbade skede det precis som du skriver, att personal från församlingen kom och hämtade barnen (lågstadiebarn) den dag de hade aktiviteter för att barnen skulle slippa gå ensamma över den högt trafikerade vägen mellan skolan och församlingshemmet. Men då skedde det absolut inte som det beskrivs i tråden här, utan all form av "inskolning" skedde i församlingshemmet och när personalen från kyrkan kom och hämtade stämde de av med fritidspersonalen så att skolans uppgifter om vem som givit sitt medgivande stämde överens med kyrkans. Om jag inte minns helt fel gjorde även den lokala fotbollsklubben så för att föräldrar skulle slippa hämta från skolan och lämna på fotbollsplanen hyfsat nära, en tjänst för att underlätta helt enkelt.
Men jag vill återigen poängtera att släppa iväg barn ur sin verksamhet till icke godkända personer eller hämta barn som du inte har ett okej för är ALDRIG okej!

 

[Retro]

Nu var jag väl lite äldre än din son (kanske 6?) när jag frågade mina föräldrar om religion men jag minns att de väldigt rätframt svarade "Jag tror inte att gud finns. Det har funnits en Jesus men jag tror inte att han var guds son" och sen pratade vi om att andra människor tror att gud finns.

Jag tänker att du kan vara så ärlig som möjlig men på ditt barns nivå. Du behöver ju inte dra in några komplexa trosfrågeställningar utan mera förklara din ståndpunkt? Du känner ju ditt barn så jag tror att du kan prata med det på dess nivå. Det här är ju en diskussion ni kan komma tillbaka till långt upp i åldrarna också! Om barnet inte förstår dig nu eller inte håller med dig senare är det ju ingenting som behöver hålla i sig för evigt. Skapa en öppen dialog utan någon sorts pres är det jag tror på.

Observera att jag har ingen fyraåring själv utan mina tankar utgår från hur jag blev behandlad av mina icke-troende föräldrar som ändå lät mig gå på kyrkans barntimmar, sjunga i kyrkans barnkör och vara med i kyrkans ungdomsverksamhet.

 

[lil-sis]

Min unge (som är i högsta grad riktig) och jag går på Kyrkis.
Det är vad som erbjuds i närområdet och ska han lära känna andra barn så är det dit man går (vi kör även till ÖF i större staden men dit är det 4 mil och det är inte barn han kommer gå i skolan med).

Vi är inflyttade och kommer alltid att vara det, jag vill inte sticka ut mer än nödvändigt för barnets skull.
Så han kommer att få göra precis som de andra barnen (om han vill) för jag tror det finns något liknande upplägg här, Kyrkis samarbetar med både förskola och fritids på lov etc.

Däremot skulle det inte vara okej att hämta mitt barn utan medgivande men det är oberoende aktivitet.

Moské och synagoga med kompisarna är också ok.

 

[Alexandra_W]

Vi får väl se om du känner samma sak när den fiktiva ungen blir mer verklig.

I grunden handlar det inte om att skydda barnet, det handlar om att jag inte vill stödja religion alls. Oavsett vilken religion vi talar om anser jag att det bygger på ett vi och dom tänkande som givit upphov till enormt mycket mänskligt lidande genom åren.

Jag anser att kristendom som religion är intolerant och diskrimerande. Svenska kyrkan försöker hänga med i tiden, men det räcker inte för mig. Det är för många år av kvinnoförtyck, förföljelse av homosexuella och skuld- och skambeläggande av sexualitet, i bakgrunden.

Jag kanske inte argumenterar lika hätskt som Stephen Fry i ämnet, men jag håller med honom.

Men jag är inte ute efter att skapa en debatt om min icketro, utan sökte sätt att prata med barnet om tro/icke-tro vilket den här tråden inte verkar ge några svar på.

Det blir aldrig någon verklig unge. Men jag skulle resonera likadant. Helt enkel för att de av dig nämnda religionerna kommer barnet möta senare. Och jag tror på och är för kunskap, och emot fördomar och isolering. Dvs för mig är det en fördel att kunna diskutera tex saker ut islam på ett lätt och pedagogiskt vis med ett barn hellre än försöka prata med en nästan vuxen tonåring. Och jag skulle se det lika illa om min unge blev jihadist som om denne blev rasist eller inskränkt på andra vis.

Dvs jag tycker det är super att barn tidigt mötet olika trosuppfattningar och religioner och lär sig dem översiktligt och att respektera även om man inte hållet med. Och att respektera underlättas av kunskap om varför. Man kan tycka något är helt fel men respektera personens tro, särskilt om man vet varför personen agerar si eller så.

Men vi är olika som natt och dag på den punkten.

 

[turbofling]

Här i österrike är den (katolska) kristna tron större och mer intigerad i förskolan/skolan än vad den är i Sverige. Pa varan förskola tycker jag att dom haller det pa en lagom niva, det firas kristna högtider och berättas da ocksa om gud och Jesus. Men jag tror barnen ser det mest som sagor i den alder och det är sa vi pratar om det hemma ocksa.

De tva äldsta gar i ettan och trean och i skolansvärld ökar religionsaktiviterna. Vara barn är inte döpa och är därför "friade" fran all religionsundervisning men dom far delta om dom vill. Mina barn har valt att vara med, vi har lagt det helt i deras val.
Icke katoliker (muslimer, judar, evengelisk kristna osv) har separat religionsundervisning.

Under andra skolaret infaller katolikernas första del för konfirmatinon och det sker till största delen i skolan vilket jag inte tycker om, min dotter kändes sig utanför eftersom hon var med i undervisningen men ända inte var med (hon hade även valet att "konfirmera" sig men ville inte).

Jag tycker det verkar skönt i Sverige där religionen ända har bara en liten del och där religionsundervisningen inte spliras.

Sen till det jag skulle skrivit fran början
Varken jag eller min man är troende, jag är fortfarande med i Svenska kyrkan men har planerat att ga ur. Därför är religion/tro inget som vi kommer forma vara barn i utan vill dom maste dom söka sina vägar själva (och vi stöttar saklart).
Vi pratar om bibeln där hemma som en saga med fina berättelser. Personer som Jesus som en väldigt snäll man som hjälpte människor som hade det svart.
Vi pratar även mkt om att det finns manga olika religioner och tro och att allt är lika rätt.

8aringen har bildat sig en egen uppfattning om vad hon tror pa
Snart 7aringen har fram till nu inte funderat pa mkt men tankarna kommer
3aringen är förstas för liten än men hon lyssnar och kommer säkert fundera mer senare.

 

[TinyWiny]

@Teilani Du behöver inte driva frågan. Du kan skicka ett mail till kommunen där du ifrågasätter varför de inte följer skollagen. Du kan skicka med den här om du vill https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.162943!/Skolan och kyrkan 121016_granskad121018.pdf Förklara vad som händer på förskolan och ifrågasätt lämpligheten i det förskolan (och kyrkan) gör. Sedan kan du släppa det om du vill men lägg det inte på ditt barn. Han är för liten för att göra sådana val och han är för liten för att dessutom behöva stå för val du gör och att stå emot när övriga går. Däremot ska det absolut inte förekomma på det sätt du beskriver. Absolut inte!

I övrigt håller jag med @Alexandra_W och jag har högst verkliga barn som är vuxna nu. Jag har inte hindrat dem från att delta i aktiviteter anordnade av religiösa samfund som de har velat delta i och ser ingen motsättning i det och att jag inte tror på den gud samfundet predikar om (eller på någon annan gud). Jag ser det som allmänbildning att ta del av och förstå tanken i flera olika religioner. Det är viktigt att förstå sin omvärld och religioner är en stor del i vår värld. Att de får chansen att ta del av den tappning de troende har och inte bara ur en skolbok ser jag som utmärkt. Nu behöver ju inte barnen gå till respektive kyrka för det. Mycket om diverse religioner har mina barn lärt sig av klasskompisar

 

[Lingon]

Det blir aldrig någon verklig unge. Men jag skulle resonera likadant. Helt enkel för att de av dig nämnda religionerna kommer barnet möta senare. Och jag tror på och är för kunskap, och emot fördomar och isolering. Dvs för mig är det en fördel att kunna diskutera tex saker ut islam på ett lätt och pedagogiskt vis med ett barn hellre än försöka prata med en nästan vuxen tonåring. Och jag skulle se det lika illa om min unge blev jihadist som om denne blev rasist eller inskränkt på andra vis.

Dvs jag tycker det är super att barn tidigt mötet olika trosuppfattningar och religioner och lär sig dem översiktligt och att respektera även om man inte hållet med. Och att respektera underlättas av kunskap om varför. Man kan tycka något är helt fel men respektera personens tro, särskilt om man vet varför personen agerar si eller så.

Men vi är olika som natt och dag på den punkten.

Absolut ska barn lära sig om religioner precis som de ska lära sig om mycket annat som finns i samhället. Däremot vill jag att religionsundervisningen ska ske av utbildade lärare vars olikt är att vara objektiva och inte av representanter för nån religion.

Jag uppfostrades religiöst och en präst så på fullt allvar till oss att djur inte har några hjärnor. Häromveckan kunde man läsa om en skolklass som varit i en moské där de pratat om hur fel det är med homosexualitet och nåt om homosexuella grisar. Nä, jag vill hålla mitt barn från religiösa personers påverkan tills mitt barn är gammalt nog att tänka kritiskt och bedöma information hon får utifrån.

 

[MiaMia]

Här i österrike är den (katolska) kristna tron större och mer intigerad i förskolan/skolan än vad den är i Sverige. Pa varan förskola tycker jag att dom haller det pa en lagom niva, det firas kristna högtider och berättas da ocksa om gud och Jesus. Men jag tror barnen ser det mest som sagor i den alder och det är sa vi pratar om det hemma ocksa.

De tva äldsta gar i ettan och trean och i skolansvärld ökar religionsaktiviterna. Vara barn är inte döpa och är därför "friade" fran all religionsundervisning men dom far delta om dom vill. Mina barn har valt att vara med, vi har lagt det helt i deras val.
Icke katoliker (muslimer, judar, evengelisk kristna osv) har separat religionsundervisning.

Under andra skolaret infaller katolikernas första del för konfirmatinon och det sker till största delen i skolan vilket jag inte tycker om, min dotter kändes sig utanför eftersom hon var med i undervisningen men ända inte var med (hon hade även valet att "konfirmera" sig men ville inte).

Jag tycker det verkar skönt i Sverige där religionen ända har bara en liten del och där religionsundervisningen inte spliras.

Sen till det jag skulle skrivit fran början
Varken jag eller min man är troende, jag är fortfarande med i Svenska kyrkan men har planerat att ga ur. Därför är religion/tro inget som vi kommer forma vara barn i utan vill dom maste dom söka sina vägar själva (och vi stöttar saklart).
Vi pratar om bibeln där hemma som en saga med fina berättelser. Personer som Jesus som en väldigt snäll man som hjälpte människor som hade det svart.
Vi pratar även mkt om att det finns manga olika religioner och tro och att allt är lika rätt.

8aringen har bildat sig en egen uppfattning om vad hon tror pa
Snart 7aringen har fram till nu inte funderat pa mkt men tankarna kommer
3aringen är förstas för liten än men hon lyssnar och kommer säkert fundera mer senare.

När sådan undervisning ingår i skolan (motsvarande vår gamla kristendomskunskap) hur är det med undervisning av det som hos oss ingår i religionskunskapen. Alltså om andra religioner än den man själv tror på och (vetenskapligt/objektivt) om religion som fenomen i samhället osv.
Har man det också i annat ämne eller inte alls?

 

[YorkWann]

Om de stämplar ut och föräldrarna godkänt det finns det inget som säger att andra personer än föräldrarna hämtar barnen. Det är ju det som är poängen, det handlar inte om en skolaktivitet/förskoleaktivitet och ansvaret kan inte beläggas på dem (men föräldrar ska givetvis godkänt det). Timmarna vår bys kyrka har med barnen kan nog likställas med att alla dotterns kompisar går direkt från skolan till idrottshallen på samma skola och tränar handboll med den lokala klubben på torsdagar. Fritids har då inget ansvar över handbollsaktiviteten eftersom de stämplar ut och inte är på fritids längre.

Finns säkert moskeer som gör detsamma för barn i större städer där dessa finns också ;-)

Jag tycker fyra år är lite ungt - men allvarligt, vad är det värsta som kan hända? Att han blir troende på Gud? Om man bortser från extremister, är det så himla farligt i så fall? Och - troligen är han som min dotter - vill följa med för att alla kompisar gör det. En kompisgrej helt enkelt.

Fast det står ingenstans att det är en "efter skolan aktivitet"? Jag fattade det som att de hämtar barnen några timmar och sen går tillbaka till förskolan med dem? dvs att det är en aktivitet när barnen ska vara PÅ förskolan? och självkart kan ansvaret läggas på förskolan efter som inte alla föräldrar godkänt att sitt/sina barn hämtas?? DET är väl poängen?

 

[YorkWann]

@Teilani Du behöver inte driva frågan. Du kan skicka ett mail till kommunen där du ifrågasätter varför de inte följer skollagen. Du kan skicka med den här om du vill https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.162943!/Skolan och kyrkan 121016_granskad121018.pdf Förklara vad som händer på förskolan och ifrågasätt lämpligheten i det förskolan (och kyrkan) gör. Sedan kan du släppa det om du vill men lägg det inte på ditt barn. Han är för liten för att göra sådana val och han är för liten för att dessutom behöva stå för val du gör och att stå emot när övriga går. Däremot ska det absolut inte förekomma på det sätt du beskriver. Absolut inte!

I övrigt håller jag med @Alexandra_W och jag har högst verkliga barn som är vuxna nu. Jag har inte hindrat dem från att delta i aktiviteter anordnade av religiösa samfund som de har velat delta i och ser ingen motsättning i det och att jag inte tror på den gud samfundet predikar om (eller på någon annan gud). Jag ser det som allmänbildning att ta del av och förstå tanken i flera olika religioner. Det är viktigt att förstå sin omvärld och religioner är en stor del i vår värld. Att de får chansen att ta del av den tappning de troende har och inte bara ur en skolbok ser jag som utmärkt. Nu behöver ju inte barnen gå till respektive kyrka för det. Mycket om diverse religioner har mina barn lärt sig av klasskompisar

Håller med, lägg det inte på barnet, men ifrågasätt förskolan, du gör inget fel, de måste följa skollagen.

För övrigt hade jag blivit vansinnig om det framkom att mitt barn hade blivit medtagen till kyrkan i eller efter förskolan, utan min vetskap.

 

[MM]

Så gör dom här också men skillnaden är väl att vi får ett brev hem om att dom ska starta upp och vill man att barnet ska hämtas på förskolan så ska man föranmäla barnet genom att ringa dom.
Dom hämtar alltså enbart barn som blivit anmälda.
Får ni inte föranmäla utan dom bara hämtar alla barn som vill låter det ju helt
Jag tycker det låter helt rimligt att man får föranmäla. Vill man inte så behöver man ju inte göra någonting utan dom som vill får aktivt anmäla själva

Tillägger: här är det efter skoltid på fritidstiden som dom hämtar så skolan har inget med det att göra mer än att dom får hämta på fritids efter skoltid. Alltså antingen i kyrkansbarntimma eller vara kvar på fritids.

 

[Cambrie]

+ @Cambrie

Nej han kommer inte att få gå med till kyrkan. Och nej det värsta vore inte att han blev troende.

Skulle ni tycka det var lika självklart om det var moskéns barntimma, eller livets ords barntimma?

Mina barn eller jag har kompisar som går i den islamska samlingslokalen också, men de har inga pysseltimmar med sång dock, hade de haft det så hade jag inte haft något större problem om alla kompisar gick på den och de ville gå dit, nej. Men tror inte att det kommer hända eftersom byn skolan ligger i inte har någonting att göra, finns inte ens en fritidsgård, så kyrkan har blivit till fritidslokalen istället för lågstadiet. Ser liksom inget konstigt i förfarandet mer än att ni så klart ska ha möjlighet att tacka nej -

Fast det står ingenstans att det är en "efter skolan aktivitet"? Jag fattade det som att de hämtar barnen några timmar och sen går tillbaka till förskolan med dem? dvs att det är en aktivitet när barnen ska vara PÅ förskolan? och självkart kan ansvaret läggas på förskolan efter som inte alla föräldrar godkänt att sitt/sina barn hämtas?? DET är väl poängen?

Så fattade inte jag det, men du har rätt, det var någon annan som skrivit det. Då är det naturligtvis en sak - på vår skola stämplar de ut och föräldrarna får hämta i församlingslokalen. Det är ju dock som jag skrev en aktivitet liksom handbollen som de flesta av dotterns kompisar går på, det ska godkännas av föräldrarna det också, och är inte en aktivitet som skolan ansvarar för.

Hur det är i Ts fall är det ju ganska fåordigt om, jag har svårt att tänka mig att en förskola/skola skulle välja att skicka iväg ungarna till krykan utan att ge information alls till föräldrarna och jag antar att det alltid är ett val. Frågan är väl hur långt man ska dra det - vår skola firar till exempel alltid lucia i kyrkan och barn från alla förskolor går och tittar på julkrubban. Visst kan jag som förälder säga nej till det också, men tror ju inte att jag hjälper mina barn i deras liv att få min övertygelse när det kommer till tro.

 

[YorkWann]

Frågan är väl hur långt man ska dra det - vår skola firar till exempel alltid lucia i kyrkan och barn från alla förskolor går och tittar på julkrubban. Visst kan jag som förälder säga nej till det också, men tror ju inte att jag hjälper mina barn i deras liv att få min övertygelse när det kommer till tro.

Fast det är en icke fråga, rent juridiskt. Du får använda kyrkan tex som lokal för att fira avslutningar eller Lucia, eftersom många skolor inte har lokal stor nog för att rymma hela skolan. Däremot får det inte förekomma religiösa inslag under den tiden såsom bön tex. Detta finns reglerat i skollagen.

Skolan eller förskolan får besöka en kyrka, moské, synagoga eller någon annan religiös lokal inom ramen för religionsundervisningen. Avslutningen eller samlingen kan ske i kyrkan om den utformas så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron och det inte förekommer några religiösa inslag såsom bön, välsignelse eller trosbekännelse.

 

[Badger]

I vår lilla by har vi en förskola, som är kommunal. Vi har också en aktiv kyrka som anordnar flera aktivieter för barn och det är väl fint så.
En gång i veckan så kommer det 2-3 kvinnor från kyrkan och hämtar de äldre barnen på förskolan och så går de på kyrkans barntimme. Jag som inte är troende vill inte att mitt barn ska följa med, vilket han inte är tvingad till.

Men mitt barn vill så klart gå med, eftersom alla de andra barnen får lov att gå.
Så hur förklarar jag för en 4-åring allt om gud och att jag inte tror och inte vill att han ska gå med.

Mm jag gick på kyrkans barntimme när jag var liten och var inte troende då och blev det inte senare heller. Jag skulle nog fråga hur mycket gud de drar in i det hela. Om de bara bygger torn av klädnypor och sådant som vi gjorde skulle jag inte bry mig så mycket om det.

Även om jag håller med om att det var betydligt mer frivilligt när vi gick dit på söndagarna. Tror inte ett enda av barnen där (det var typ våra grannar och vi) var ett dugg troende. Jag kände ett milt obehag vid bön, men det gjorde mer att jag definitivt visste att det inte var för mig.

Sedan är ju frågan hur lämpligt det är ur ett rent religionsfri skola perspektiv... Det tror jag inte det är. Men det känns som något jag skulle klaga över högre upp i organisationen så jag slapp inblanda mitt barn i religiösa frågor.

 

[Badger]

Tack alla som svarat, och jag tror iofs att om jag började bråka om detta skulle det nog ändras. Men då blir ju jag genast den besvärliga föräldern som förstör för alla andra. Det orkar inte jag just nu.

Vad gäller att pådyvla tro så kan jag säga att det är inte lätt. Barnet är ju inte dum, han började fråga mig om gud redan för några veckor sedan. När "fröknarna" från kyrkan varit och hälsat på för att lära känna barnen innan de börjar hämta dem.
Så nåt måste jag ju svara, och det kommer att bli färgat av min egen inställning. Även om jag försöker vara objektiv och öppen för att alla får tro vad de vill kan jag ju inte dölja min egen icke-tro heller.

Vi har löst lite av den problematiken genom att tänka att då kompletterar vi med information om andra gudar. Dvs skolan och diakonen på besök osv pratar gärna som om det fanns en enda men så är det ju inte. Vi har läst Nordiska gudasagor och Grekiska gudasagor osv. Sedan när man läser sagor från tex Tusen och en natt så kommer helt naturligt islam in i bilden. Känns så långt som att A har koll på att det finns många olika gudar och skapelseberättelser och vissa tror på någon av dem och andra tror inte på någon av dem. Så långt har det fungerat väldigt bra tycker jag.

Helt vanliga sagor bidrar med tomtar och troll och älvor som folk tror eller inte tror på.

Vi störde oss lite på att kyrkan var och pratade så väldigt mycket om religion när han var fyra (men när en förskolelärare nästan dog av skratt när vi hämtade honom och sa att han hade sagt till diakonen -Så du tror alltså på allt det där, på riktigt? tänkte vi att det jämnar nog ut sig.)

Att lyssna på gudasagor när han var 4 var klart spännande! Han tyckte mycket om. kolla bara att ni inte får tag i några av de mer sexistiska skildringarna. För självklart finns författare män och kvinnor som bara inte kan låta bli att skruva till dem lite så att de blir lite extra sexistiska om de får chansen. Tror den senaste nyutgivna jag såg inte var så dum.

 

[Cambrie]

Fast det är en icke fråga, rent juridiskt. Du får använda kyrkan tex som lokal för att fira avslutningar eller Lucia, eftersom många skolor inte har lokal stor nog för att rymma hela skolan. Däremot får det inte förekomma religiösa inslag under den tiden såsom bön tex. Detta finns reglerat i skollagen.

Skolan eller förskolan får besöka en kyrka, moské, synagoga eller någon annan religiös lokal inom ramen för religionsundervisningen. Avslutningen eller samlingen kan ske i kyrkan om den utformas så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron och det inte förekommer några religiösa inslag såsom bön, välsignelse eller trosbekännelse.

Jag är läskunnig och fattade din poäng från början, ledsen men jag är varken dum i huvudet och har någorlunda koll på vad som gäller i skolan. Faktum kvarstår trots det - det här är med största trolighet inte i skolans regi. Det är det inte i vår skola och även om ts gett väldigt knapphändig information skulle jag tippa på att det ligger utanför förskoletid för de som vill i hennes fall också, jag har svårt att se att en vanlig, kommunal skola skulle bryta mot så pass klara regler. Men självklart - återigen - ska föräldrar gett godkännande till det.

 

[Teilani]

Okej för att förtydliga, de hämtar barnen vid 13 och lämnar tillbaka dem vid 15. Information fick föräldrarna via lapp på barnets krok samma vecka som det drog igång. Då hade de redan varit och lärt känna barnen på förskolan. Och vi får så klart lov att säga nej.

Både @Imogen och @TinyWiny påpekar väldigt viktigt att det är orättvist att lägga problemet på barnet i situationen. Så jag kommer att ta kontakt med förskolechefen och tackar för de hjälpsamma länkar som jag fått i tråden.