Fast enligt
den här enkätundersökningen har 2/3 av jagande spaniels med svansskador genomgått operation.
Nu ska det tilläggas att urvalet är gjort så att folk själva fått svara på enkäten. I ett sådant läge är det förmodligen mer sannolikt att den som har en jagande spaniel med svansproblem svarar på enkäten än den som har en problemfri hund. Uppfattningen att problem inte är så vanligt kan bero på att det totalt sett finns ganska få jaktspaniels i Sverige. När enkäten gjordes (2017) omfattade andelen jaktavlade (85 % av hundarna som enkäten speglar) 8 % av födda spanielvalpar/år. Men det hade varit att föredra om de gjort ett utskick till en kontrollgrupp av jaktspanielägare.
Av enkäten drog SLU slutsatsen att det var värt att fortsätta att utreda frågan. Det har ju gått några år och jag hittar ingen information om vad som hänt vidare. Sedan håller jag med att det optimala egentligen
inte är att kupera hundarna utan försöka hitta avelsstrategier. Jag är egentligen helt för att kupering inte ska ske. Men det långsiktiga arbetet i detta fall är en stor utmaning, bland annat eftersom så pass många hundar importeras, då från UK där jagande spaniels undantagna kuperingstvånget.