korta tygeln!

[Zaida]

jo mina vänner,
det är nämligen såhär att när jag rider för min tränare ber hon ofta mig att korta tygeln.....(självklart hade jag juh kunnat fråga henne, men nu e d som d e...=))då är det juh inte så att tygeln hänger och slänger, jag anser att jag har kontakt, men är orolig över att "rida för mkt med tyglarna". så iallafall nu när jag rider så tänker jag juh på att korta tyglarna emellanåt,men jag tycker att det känns som att jag får en mycket starkare häst då.....vad är det som händer (tänker även på att rida mycket med sätet). hur jobbigt ska det egentligen kännas i armarna när man rider en häst? något jag aldrig reflekterat över tidigare. det e klart att jag förstår att det är olika från häst till häst, men generellt sätt!

ha d gött allesammans

 

[Kardinal]

Sv: korta tygeln!

erhm. Jag tycker att det optimala vore att det inte var jobbigt alls. Det är ju inte ryttaren som ska hålla upp hästen. Om hästen bär upp sig själv så ska det ju inte vara något problem.
Kan ju vara så att din tränare vill att du ska "lyfta upp" hästen med tygeln, men då borde ju h*n säga det istället.

 

[_Elin_]

Sv: korta tygeln!

Känner igen det där, tycker också att jag har korta tyglar..men det
tycker inte min tränare..och när jag väl kortat dom tillräklig känns det
som jag har hela hästen i handen nästan..

 

[Pirat]

Sv: korta tygeln!

Pröva att verkligen göra som tränaren säger och se om det ger resultat. När hästen bär sig i formen behöver man ju knappast använda tyglarna alls.

 

[IngelaH]

Sv: korta tygeln!

Hmm... *blundar och tänker* Hur ska jag nu förklara det här, utan flumkänsla...

Tygeln är ju en förlängning, från hästens mun, genom handen upp till armbågen. Från armbågen, längs med armen genom handen och tygeln till hästens mun, ska det vara en "sträckt linje", men bara mjuk kontakt. Det ska inte kännas tungt.

Om du tycker att det känns tungt, då spänner du förmodligen armen på fel sätt. Armen ska kännas som "gummitarzan" och följa med i hästens rörelse. Handen ska vara lätt knuten, fingrarna slutna om tygeln och tummen överst. Det ska "kännas som om du håller en liten ömtålig fågelunge i vardera handen"... Lätt att säga, men himla svårt att få den känslan att fungera i praktiken också.

Flumtjohej, blev det i alla fall. Men så är det när man läst, sedan fyraårsåldern och läst allt från min häst, till tung hästlitteratur, skönlitteratur och lyssnat på många instruktörer och snöat in lite på "centrerad ridning-stuket" med Sally Swift bland annat.

Jag hoppas att du inte blev lika förvirrad som jag blev.

Mvh

IngelaH

 

[the_connemara]

Sv: korta tygeln!

Får jag oxå ofta sagt till mig och jag hade stora problem med det i början eftersom ponny la sig i handen om man tog för mycket kontakt, när hon inte var lösgjord och eftergiven. Då lullade vi på i lite halvlång form med lite lagom mkt rygg o bakbensaktivitet o alla vara nöjda o glada - utom min tränare

Jag löste det genom att hemma rida med mina halvlånga tyglar (alltså jag hade kontakt o red i form o så) och göra mkt lösgörande övningar o senare skolor så i slutet på passen så kunde jag oftast korta upp tyglarna och få ihop henne utan att irda med tygalrna s.a.s. Jag fick inte hela hästen i handen för hon var tillräckligt igenom för att bära upp sig lite mer när jag kortade tyglarna och bad om en kortare mer aktiv form.

Nu brukar det lösa sig på annat sätt. Eftersom jag oftast har händerna för långt bak när tränarna ber mig korta tygeln så tänker jag mkt på mina armar och min handställning. Jag slappnar av i axlarna o släpper dem nedåt-bakåt, brukar få lägga huvdet lite på sned åt båda hållen med för jag spänner mig lätt i axlar o nacke. Sedan sträcker jag armarna, utan att spänna mig i eller dra upp axlarna, framåt-uppåt och släpper sedan dem framåt-nedåt mot hästens munn till en lagom buren hand. Hela tiden med händerna som om jag håller tyglarna med tummern överst och knogarna nästan ihop. Överdriver gärna framåt-sträckningen eftersom jag lätt får handen i magen med långa tyglar.

Sedan tänker jag på det här hela ridpasset, SPECIELLT när jag kortar tygalrna och när jag känner jag får hästen i handen. Då hjälper det oftast att lätta helt genom att sträcka fram handen som jag beskrev (utan att ändra tygellängden om du nu inte ska korta den) och sedan bara mjukt falla tillbaka till en lätt kontakt och under tiden rida med sits o skänkel.

Kan babbla i evigheter, kontentan är att du måste få en avslappnad hållning och ge efter mer och rida mer med sitsen när du får hästen i handen.

Sedna måste man väl ibland hålla emot oxå för att traggla sig i genom ngn extra jobbig övning så man verkligen får igenom sina hjälper så hästen blir helt lösgjord men då vill jag ha tränaren där med hennes övningar för de främja till att rida igenom med sist o skänkel och om tvunget en stadig yttertygel. Dessutom ser hon när det är jag som bara hänger och rider fel eller om det är hästen som tycker det e jobbigt och behövder den extra supporten från mig för att komma över et jobbiga. Det slutar alltid med att jag bara kan sitta och flyta runt på en nöjd, harmonisk och mjuk häst

 

[the_connemara]

Sv: korta tygeln!

Förresten, fråga mer om det va ngt du inte fattade, känner igen ditt problem så väl

 

[Zaida]

Sv: korta tygeln!

tjejer, det är en svår balansgång detta, men det enda som gäller är väl träning och envishet antar jag!

tack för era svar =)

KRAM

 

[PathOfClovers]

Sv: korta tygeln!

Det kan också vara så att du har händerna för nära kroppen, därför ber tränaren dig att korta tygeln för att få fram handen på tygeln, inte nödvändigtvis att du ska hålla hårdare i hästen.