När jag säger utvecklas snabbare tänker inte jag just rida tex MSV B snabbare.
Utan att man lär sig förstå sin häst, hitta ett gemensamt språk, lära sig sitta och inverka på ett för hästen och ryttaren trevligt sätt, lära sig vilken ridning som är sund för hästen och nå dit där man inte sliter på hästen via ridningen. Så man hittar balans, lösgjordhet, små hjälper och en sits som inte stör. Och kan hjälpa hästen med ev psykiska grejer också.
Och att nå dit är verkligen inte helt enkelt och går sällan fort. Men man kan snabba på processen.
För som du säger vill man ju göra det bra. Och det kan ta tid när man är noggrann. Vilket jag tycker är bra om man är! Jag är detaljnörd IOM att jag upplever att man måste vara det om man vill bli bra. Och då inte bara bra som rida GP. Utan bra som lyhörd, inte rida i spänning/obalans etc.
För har du ingen stadig och bra grund kommer du iaf få backa bandet sen när du plötsligt inser att du inte får till skolor, byten etc. Det beror oftast på att du missat något i grunderna.
Jag upplever att hästarna tycker jobbet är kul så länge de förstår och förmår det man ber om. Det måste vara tydligt. Och att se till att de är i balans och att man rider i lösgjordhet så brukar det också ge fin arbetsvilja.
Jag vet ingen frisk häst som rids enligt ovan som är helt ovillig till tex skänkelvikning eller någon annan rörelse.
Och givetvis kan jag också fräsa runt i full galopp på en äng eller hoppa stockar i skogen bara för att det är kul. Allt är inte bara för att snabbast möjligt utvecklas inom whatever.
Jag har lite svårt att förstå när du skriver ”man” om du menar dig själv eller om du tänker att samma sak skulle gälla för mig med och vill tipsa om det?
För jag inbillar mig att det kan vara ganska olika vad som fungerar för olika personer (och jag tror inte att du och jag känner varandra så pass väl att du vet vem jag är? Så tänker att du kanske pratar mer generellt om vad du tycker funkar?)
Men det var litegrann utgångspunkten för den här tråden, att jag insåg då vi pratade om mål och strukturer att vi (som då pratade) hade väldigt olika sätt som funkade för oss (och också saker som inte alls fungerade för var och en). Och jag tycker av det lilla jag läser här att det nog verkar vara så för de flesta, en del är mycket strukturerade och vill veta vad de gör och varför hela tiden medan andra går mer på känsla och dagsform. Vissa vet exakt var de ska och andra siktar mot stjärnorna men kan landa på månen lika gärna
Men intressant är det Jag gillar att människor kan vara så olika varandra