I natt har jag och kompisen jobbat på SIHS. Det kommer ju hända på riktigt snart, så hjärnan behöver väl jobba med det
Men i alla fall så var allt som vanligt nere i stallarna, men plötsligt var en kusk och en dressyrryttare sjuk
Av någon outgrundlig anlendning fick jag och kompisen frågan om vi ville tävla i stället för dem. Hon är kusk och jag rider mest dressyr, vi sa ja inga problem.
Bara det att vi blir uppskrivna på fel grenar. Jag ska köra fyrspann och hon ska rida dressyr. Stress!
Vi springer runt i olika konstiga rum med ett stort blädderblock och pennor och hinner alltid precis sätta oss och börja förklara hur den andre ska göra/regler/dressyrprogram/maratonordning osv när det kommer folk som ska använda rummet.
Blir en oerhört fragmentarisk förklaring om hur maratonkörning fungerar och jag ska först ut och tävla. Kommer ut på arenan men det är ingen där. Inget fyrspann heller. Men det står en hund mitt på arenan och viftar på svansen.
Jag vimsar tillbaka in mot stallet och blir då påkörd av fyrspannet, bryter armarna. Får frågan om jag kan köra ändå och hör mig själv svara "Jadå, det går väl att lösa"
Tar mig upp i vagnen och kör med fötterna
Vinner. Men i prisceremonin tappar jag på något vis bort hästarna
Ska sedan åka hem med tunnelbanan men hamnar någon helt annan stans och i en helt annan dröm som jag inte helt kommer i håg förutom att jag var godissugen.