Kollektiv?

[Brandgul]

Jag har bott i trapphuskollektiv och tycker att det är den optimala boendeformen. Jag tänker mig någon form av kollektivhus när jag blir äldre. Den form jag gillar handlar om att ha en egen lägenhet och att det finns gemensamma utrymmen. Dagliga matlag med fasta tider är för mycket av det goda, men i mitt gamla trapphuskollektiv hade vi lite olika fikor, kvällste, kvällsöl, kvällsvin, söndagsfrukost - men utan fasta scheman.

Hur definieras ett trapphuskollektiv?

 

[Energi]

Jag skulle avsky att bo i kollektiv. Klarade inte ens av att bo granne med en nära vän. Har stort behov av ensamhet, samtidigt som jag har svårt att säga nej.

Ett år bodde vi grannar och sen vi flyttade har vi träffats en gång, sen inte hörts något mer. Så mycket tärde det på vår vänskap.

 

[dender]

Nu trivs jag med att bo med min sambo i stort hus på landet men sen när jag blir gammal (räknar iskallt att sambo kommer gå bort innan mig pga kön och ålder) så tänker jag flytta till en trevlig lägenhet på 1 plan med en kompis till granne, gärna med folk i samma ålder (65+) i närheten så jag som äldre slipper ofrivillig isolering och ett för stort hem.
Har arbetet inom äldrevården och skulle rekomendera alla att sälja huset på ålderns höst och flytta in till stan till lägenhet med hiss (obs, viktigt!)

 

[Mineur]

Jag hade definitivt inte trivts i kollektiv, av den enkla anledningen att jag hade känt för mycket press att vara social hela tiden. Jag delade olika lägenheter med olika vänner under de fyra år jag pluggade, och även om det var alldeles fantastiskt emellanåt så minns jag även att jag kände mig tvungen att ha en förklaring varje gång jag spenderade hela kvällen i mitt rum och bara kom ut för att göra en kopp te. De jag bodde med var betydligt mer sociala, medan jag gärna stängde in mig i mitt rum en eller ett par kvällar i veckan, vilket gjorde att jag kände mig lite som en outsider och som en ensamvarg mitt bland mina vänner. Det är absolut inte sant - tvärtom ser tycker jag att jag är en ganska social typ - men efter en lång dag vill jag ibland bara kunna gå i ide. Kollektiv hade helt enkelt inte passat min personlighet - jag är gärna social, men det ska vara på mina villkor och bara när jag känner för det.

 

[Marita73]

Jag skulle absolut inte vilja bo i kollektiv, har alldeles för stort behov av att vara själv. Skulle jag någon gång träffa en partner vill jag vara särbo.
Bor ensam på en mindre gård med hästar och katter. Mina vänner kommer då och då och bor hos mig en helg. Det är jättekul att träffa dem men gud så skönt när de åker

 

[Lillgrådis]

Jag skulle absolut inte vilja bo i kollektiv, har alldeles för stort behov av att vara själv. Skulle jag någon gång träffa en partner vill jag vara särbo.
Bor ensam på en mindre gård med hästar och katter. Mina vänner kommer då och då och bor hos mig en helg. Det är jättekul att träffa dem men gud så skönt när de åker

Det där kunde ju ha varit mitt inlägg, i alla delar. Utifrån sett kan jag tycka att det verkar vara något charmigt med kollektiv, men som sagt min introverta sida behöver väldigt mycket mer space, tystnad och chans att ladda mina inre batterier i ensamhet för att jag ska överleva.

Jag har iofs delat ett hus med tre män, inte familj eller partners utan en ganska random samling, i ett halvårs tid för ett antal år sedan. Men det fanns ett slutdatum från början och vi hade väldigt olika arbetstider så det störde mig faktiskt aldrig då. (Dessutom var de väldigt roliga allihop, vilket nog underlättade lite till)

 

[Niyama]

När jag flyttade hemifrån bodde jag på folkhögskola. Vantrivdes når fruktansvärt. Efter nån vecka gick jag gråtandes till nån ansvarig på skolan och bad om att få flytta in i ett rum i en privat villa (några enstaka privatpersoner som hyrde ut, de hade egentligen 25 års gräns). Det var bättre i villan men där hade jag bara sovrum + badrum (och tvättstuga) och var tvungen att gå till skolans kök så jag letade lägenhet. Flyttade in i ett radhus där jag hade min egna lägenhet men en vän i samma radhuslänga och en annan vän 100 m längre bort. Så älskade jag att bo. Nu är jag lite tillbaka i det, bor i en liten by med en av mina närmsta vänner 200 m härifrån. Det passar mig perfekt att få ha mitt eget men ha vänner nära.

 

[Petruska]

Hur definieras ett trapphuskollektiv?

Det varierar säkert. Jag tänker hela trapphuset som ett kollektiv, med egna lägenheter och lite mer gemensamma utrymmen än vanligt. Och att de som bor där har valt att bo där, nära varandra och med lite mer kollektiva idéer än vanliga grannar brukar ha.

 

[As_Vegas]

Jag hade gärna bott i kollektiv. Men jag tror ändå inte att det skulle fungera, jag är för petig med städning och ordning. Som inneboende hos en annan person funkade det, men det berodde nog mycket på att jag visste att det var tillfälligt och städade efter den andra personen.

 

[vallhund]

Jag har bott i flera olika slags kollektiv/studentkorridor/generationsboenden genom åren. Alla har fungerat när man ges eget space.
Nuförtiden trivs jag bäst själv men har börjat fundera på något slags seniorboende, börjar bli för skruttig för att rodda eget hus.