Knöl i bröstet

Storlek har inget samband med eventuell farlighet.

Mina var jättefarliga och pyttesmå (millimetrar). Bekanta har haft helt ofarliga som varit rejält stora.
Det var det första jag fick lära mig när jag diagnostiserades förra året. Jag vet inte om det är någon tröst egentligen, men ändå.

@tott - Ta nu inte ut något i förskott. Och OM det är ett cancerbesked, så överlever man det också.
 
Jag upptäckte en knöl i ena bröstet för några år sedan, hård, oöm, ca 2cm i diameter, ickeknölig.
Mammografi, ultraljud och finnålsaspirat togs. Efter den undersökningen sa läkaren att det med största sannolikhet var en godartad knöl, ett sk fibroadenom och det stämde (bekräftelsen kom med provsvaret på fna't ca 2veckor senare)
Inget mer har gjorts och knölen är kvar. Den har inte vuxit.

Hade även flera cystor under tonåren som troligtvis kom efter att jag började äta P-piller. De tömdes på vätska och kom aldrig tillbaka. Men de kändes mer som vätskefyllda bulor, den jag har nu är mycket fastare.
 
Det har gått väldigt bra. Jag fick operera bort knölen, som visade sig vara tre. De andra två var så små att de var omöjliga att känna.

Jag hade en långsamtväxande sort som inte var särskilt aggressiv och jag klarade mig undan både cytostatika och strålning.

Klart att jag också drabbades av någon existentiell kris, bara ordet cancer får en att tappa fattningen, men nu med facit i hand, så var det inte så farligt.

Jag kände mig aldrig sjuk. Varken innan eller efter. Knölen var 24 mm och de andra två 4 mm vardera. Nu är de borta och jag är friskförklarad, samtidigt som jag aldrig känt mig sjuk. Jättemärkligt

Jag har bara varit borta från jobbet i två dagar för operationen. För mig har det fungerat att fokusera på annat.

Men - det behöver inte vara så att du ens har cancer. Det är ju väldigt vanligt med alla möjliga ofarliga knölar.

Så, stressa nu inte upp dig. :love:
 
Fast @tanten - för många innebär cancer nåt negativt. Så jag tycker inte heller man kan säga att det ofta går bra. Alla mina erfarenhet av cancer (dock ej bröstcancer ska tilläggas) är negativa.

@tott - håller tummarna att det går bra på fredag. När jag hade en knöl i ena bröstet gjordes även ett ultraljud i samband med mammografin. Den visade en ofarlig bröstkörtel, gjorde FNA också som bekräftade det.
 
En oss närstående läkare sa en gång glatt, när jag nojade över någon annan cancer som jag tyckte mig känna i kroppen: "Det du känner är sällan någon fara, det är det du inte känner som är farligt". Öööh, tack för den trösten ... O_o

Påminner mig om när jag nojade över en hjärntumör i väntan på min MS-diagnos. Läkaren sa något i stil med att "för alla de symtom som du har skulle det behöva vara en väldigt stor tumör". Jag förstår ju att läkaren menade på att det skulle göra det mer osannolikt, men det kändes ännu mer oroande.
 
Fast @tanten - för många innebär cancer nåt negativt. Så jag tycker inte heller man kan säga att det ofta går bra. Alla mina erfarenhet av cancer (dock ej bröstcancer ska tilläggas) är negativa.

Men det är just det, om man får cancer, så är just cancerknöl i bröstet relativt "enkelt" att behandla. Inte alltid, förstås, men vad jag läst mig till, så är prognosen oftast god.

Cancer i inre organ, skelett eller blodomlopp är något helt annat.
 
Fast @tanten - för många innebär cancer nåt negativt. Så jag tycker inte heller man kan säga att det ofta går bra. Alla mina erfarenhet av cancer (dock ej bröstcancer ska tilläggas) är negativa.

@tott - håller tummarna att det går bra på fredag. När jag hade en knöl i ena bröstet gjordes även ett ultraljud i samband med mammografin. Den visade en ofarlig bröstkörtel, gjorde FNA också som bekräftade det.

Fast tycker du inte att man behöver påminnas om fallen där det gått bra, snarare än negativa erfarenheter när man är orolig?
 
Fast tycker du inte att man behöver påminnas om fallen där det gått bra, snarare än negativa erfarenheter när man är orolig?

Jag instämmer absolut med dig om detta!

Jag gjorde misstaget att googla och hamnade på en del sorgliga historier. Men så insåg jag att de hörde till ovanligheterna.

Det är inte så ofta som det bloggas eller berättas om bra historier, så jag delar gärna med mig av min historia. Det har varit oförskämt lätt.

Svårast har nog varit omgivningens reaktioner med sjukdomen och en del antaganden om hur man "ska" reagera. Jag har inte följt den tänkta mallen.
 
Jag instämmer absolut med dig om detta!

Jag gjorde misstaget att googla och hamnade på en del sorgliga historier. Men så insåg jag att de hörde till ovanligheterna.

Det är inte så ofta som det bloggas eller berättas om bra historier, så jag delar gärna med mig av min historia. Det har varit oförskämt lätt.

Svårast har nog varit omgivningens svårigheter med sjukdomen och en del antaganden om hur man "ska" reagera. Jag har inte följt den tänkta mallen.
Har samma erfarenhet, dock satt tumören i livmodern.
 
Fast tycker du inte att man behöver påminnas om fallen där det gått bra, snarare än negativa erfarenheter när man är orolig?
Jo absolut. Dock var det inte så jag uppfattade det, utan mer att vi ska sluta vara rädda för all cancer.
Men absolut är positiva erfarenheter vid bröstcancer bra i en sån här tråd.
 
Fast @tanten - för många innebär cancer nåt negativt. Så jag tycker inte heller man kan säga att det ofta går bra. Alla mina erfarenhet av cancer (dock ej bröstcancer ska tilläggas) är negativa.
.
Precis. Och nu är det just bröstcancer vi diskuterar.
Bröstcancer behandlas effektivt och som jag sa förut, jag känner många många kvinnor som fått diagnosen och som nu lever som vanligt.

Det finns många varianter under paraplyet cancer.
 
Var satt era knölar? Var de tydligt skilt från resten av bröstinnehållet eller beblandades de med allt det andra?
 
Fast tycker du inte att man behöver påminnas om fallen där det gått bra, snarare än negativa erfarenheter när man är orolig?
Håller verkligen med. Negativa erfarenheter i en sån här tråd är både onödigt och okänsligt.

Bara på mitt jobb tror jag det har varit fem personer med bröstcancer de senaste 10-12 åren. Det gick bra för alla, de är friskförklarade. Hur många där varit med ofarliga knölar vet jag dock inte. Troligen fler.
 
Var satt era knölar? Var de tydligt skilt från resten av bröstinnehållet eller beblandades de med allt det andra?

Cystorna var tydligt avskilda (om jag kommer ihåg rätt, det var länge sen ) och nästan gjorde så att hunden bubblade lite utåt. De satt väldigt ytligt.

Fibroadenomet sitter lite djupare i underkant av bröstet. Ganska lätt att hitta. Välavgränsad till största delen men inåt lite mer inblandad i bröstvävnaden.

Försök nu att ta det lugnt dom här dagarna och var glad över att du fick tid så snabbt (precis så som det ska gå till!).
Jag fick vänta i över 2v innan jag fick tid till VC och sen ännu lite till innan jag fick tid till bröstmottagningen. De var dock rätt snabba när de fick veta att jag fåttvänta så länge innan.. :meh:
 
Var satt era knölar? Var de tydligt skilt från resten av bröstinnehållet eller beblandades de med allt det andra?
Mina satt på flera ställen i bröstet. Även om de inte varit så farliga att man kunde lämnat vävnad runt dem så hade man troligen fått ta bort hela bröstet ändå. Annars hade bröstet blivit som en chweitzerost...
Någon satt "innanför" bröstet mot revbenen.
Knölar kan sitta i mjölkgångarna, i vävnaden runt, i fettvävnaden etc. Beroende på vilken sort. Och de är olika "avgränsade" beroende på vilken det är.

Återigen. Bröstcancer är inte en enda sjukdom. Det är ett tjog olika som beter sig olika, är olika farliga och har olika arvbarhet. Min egen är inte ärftlig alls.
Till det kommer all övrig cancer som inte heller är samma. Just därför är det inte alldeles vettigt att oroa sig för begreppet "cancer" - eftersom det är så många olika. Och just bröstcancer är numera väldigt behandlingsbart.
 
Var satt era knölar? Var de tydligt skilt från resten av bröstinnehållet eller beblandades de med allt det andra?

Min ofarliga knöl satt på sidan av bröstet, mot armen och rätt ytligt. Ungefär där en BH-båge sitter... vilket var det som fick mig att misstänka BH:n. Den var rejält hård och kändes tydligt.

Min mammas ofarliga cystor satt lite "ovanpå" bröstet, typ nordnordost om bröstvårtan. Hon hade inte märkt dem själv utan de hittades vid undersökning.
 
Cystorna var tydligt avskilda (om jag kommer ihåg rätt, det var länge sen ) och nästan gjorde så att hunden bubblade lite utåt. De satt väldigt ytligt.

Fibroadenomet sitter lite djupare i underkant av bröstet. Ganska lätt att hitta. Välavgränsad till största delen men inåt lite mer inblandad i bröstvävnaden.

Försök nu att ta det lugnt dom här dagarna och var glad över att du fick tid så snabbt (precis så som det ska gå till!).
Jag fick vänta i över 2v innan jag fick tid till VC och sen ännu lite till innan jag fick tid till bröstmottagningen. De var dock rätt snabba när de fick veta att jag fåttvänta så länge innan.. :meh:
Jättesvårt att ta det lugnt. Försöker intala mig själv att ingenting är annorlunda från t.ex i fredags då jag inte var orolig. ...men det är inte lätt. Det är liksom mera på riktigt nu.

Jag vill ju åka på min bokade resa i februari också.
 
Jättesvårt att ta det lugnt. Försöker intala mig själv att ingenting är annorlunda från t.ex i fredags då jag inte var orolig. ...men det är inte lätt. Det är liksom mera på riktigt nu.

Jag vill ju åka på min bokade resa i februari också.
Fortsätt tänk på och planera din resa.

Min knöl satt (sitter) bland mjölkkörtlarna. Bland allt det småknöliga som är naturligt känns en lite större, rund knöl.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Det här kan vara ett känsligt ämne för vissa, men jag känner att jag behöver prata om det här och kanske få några kloka ord/råd... För...
Svar
2
· Visningar
699
Senast: miumiu
·
Kropp & Själ Jag är inne i ännu en (egentligen flera) omgång i vården och jag känner mig i sånt jävla underläge rent ut sagt. Som att ingen lyssnar...
2
Svar
27
· Visningar
3 162
Senast: Hazel
·
Skola & Jobb Ni vet när man hela tiden får höra att ”du är så stark” och hela kroppen och själen skriker ”jag orkar inte mer”. Hela livet har jag...
5 6 7
Svar
120
· Visningar
14 049
Senast: malumbub
·
Kropp & Själ Nu måste jag få skriva av mig lite. Allt går åt helvete för mig och jag verkar inte kunna göra någonting för att stoppa det. Inte som...
2 3
Svar
51
· Visningar
8 577
Senast: sjoberga
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp