Katträdsla?

T

Tintomara

Hur fasen kommer man över det? Jag tycker att katter är vackra djur, och har träffat på flera stycken som verkat helt och fullt genomsnälla. Ändå är jag väldigt reserverad mot katter, då jag innan jag träffade dessa snällingar mest träffade på katter som gärna tog chansen att försöka såväl rivas som bitas om tillfälle gavs. Därför märker jag nu att jag inte litar på katter i allmänhet, jag förväntar mig att de ska försöka rivas eller attackera, eftersom katter tidigare gjort så utan att jag kunnat se det på dem innan...

Och jag stör mig på det! Jag skulle också vilja kunna ha en liten kissemiss i knäet, men som det är nu skulle jag mest vara rädd att den skulle rivas... :(

Ska jag försöka träffa mer katter, eller är det bara att ge upp och beundra mer på avstånd?
 
Sv: Katträdsla?

Som med dom flesta rädslorna är det nog bara att ta små steg framåt. Inte skynda på. Troligen finns det nån kisse som skulle tvinga dig till att acceptera att den vill ligga i knät :p
Att läsa katter kräver erfarenhet och att man i princip bor ihop med katten, så det är en vanesak. Jag ser på mina vad dom planerar men åker på smällar av andras ändå.
Att dom biter och river har olika anledningar. Fråga ägaren om katten brukar göra nått, i sådana fall är det oftast bäst att inte vara så på utan låta den söka kontakt och kanske inte mer än så.
Så är min ena, otroligt kontaktsökande mot främlingar, men dom ska helst inte ta på henne. Hon kan komma och lägga sig bredvid dom i soffan, men vill inte att man ska klappa eller nått. Jag vet det och brukar säga det, hon är ingen katt nån annan än jag får hålla på med tyvärr.
 
Sv: Katträdsla?

Som med dom flesta rädslorna är det nog bara att ta små steg framåt. Inte skynda på. Troligen finns det nån kisse som skulle tvinga dig till att acceptera att den vill ligga i knät :p
Att läsa katter kräver erfarenhet och att man i princip bor ihop med katten, så det är en vanesak. Jag ser på mina vad dom planerar men åker på smällar av andras ändå.
Att dom biter och river har olika anledningar. Fråga ägaren om katten brukar göra nått, i sådana fall är det oftast bäst att inte vara så på utan låta den söka kontakt och kanske inte mer än så.
Så är min ena, otroligt kontaktsökande mot främlingar, men dom ska helst inte ta på henne. Hon kan komma och lägga sig bredvid dom i soffan, men vill inte att man ska klappa eller nått. Jag vet det och brukar säga det, hon är ingen katt nån annan än jag får hålla på med tyvärr.

Jag har träffat på ett par katter som jag nog skulle kunna tänka mig att ha i knäet, men gemensamt för alla dessa är att jag kunnat i lugn och ro lära känna katten under en lång tid innan. (Det mystiska är dock att ju mer avvaktande jag själv har varit, desto mer intresserad och vänlig verkar katten ha blivit...?)
Dock har dessa samtliga varit katter som varit flera år gamla. Kattungar jag har träffat på har varit extremt busiga (av stilen hoppa på ansikte när jag sover i mörkt rum = väldigt läskigt när man är katträdd...), vilket har fått mig att tveka om jag någonsin skulle kunna köpa en egen kattunge, utan att förvandla den till världens monsterkatt... Hur funkar sådant, KAN man köpa äldre (och förhoppningsvis därmed lite lugnare) katter utan att dessa inte accepterar en som ny person?
 
Sv: Katträdsla?

Jag har träffat på ett par katter som jag nog skulle kunna tänka mig att ha i knäet, men gemensamt för alla dessa är att jag kunnat i lugn och ro lära känna katten under en lång tid innan. (Det mystiska är dock att ju mer avvaktande jag själv har varit, desto mer intresserad och vänlig verkar katten ha blivit...?)
Dock har dessa samtliga varit katter som varit flera år gamla. Kattungar jag har träffat på har varit extremt busiga (av stilen hoppa på ansikte när jag sover i mörkt rum = väldigt läskigt när man är katträdd...), vilket har fått mig att tveka om jag någonsin skulle kunna köpa en egen kattunge, utan att förvandla den till världens monsterkatt... Hur funkar sådant, KAN man köpa äldre (och förhoppningsvis därmed lite lugnare) katter utan att dessa inte accepterar en som ny person?

Absolut kan du det!! Det finns massor av vuxna katter som söker hem. Både på katthem, och omplaceringar av både ras och ickeras.
Dom kommer acceptera dig, det behöver du inte oroa dig för. Det kan ta olika lång tid för katter är envetna, men inte elaka. Det handlar ju om att lära känna varandra och ju speciellare katten är, desto längre tid tar det. Katter har en förmåga att nästla sig in och tillslut är man körd hur mycket man än stretar emot :D Och som du skriver, ju mer avståndstagande man är, desto intressantare är man :laugh:
 
Sv: Katträdsla?

Jag har träffat på ett par katter som jag nog skulle kunna tänka mig att ha i knäet, men gemensamt för alla dessa är att jag kunnat i lugn och ro lära känna katten under en lång tid innan. (Det mystiska är dock att ju mer avvaktande jag själv har varit, desto mer intresserad och vänlig verkar katten ha blivit...?)
Dock har dessa samtliga varit katter som varit flera år gamla. Kattungar jag har träffat på har varit extremt busiga (av stilen hoppa på ansikte när jag sover i mörkt rum = väldigt läskigt när man är katträdd...), vilket har fått mig att tveka om jag någonsin skulle kunna köpa en egen kattunge, utan att förvandla den till världens monsterkatt... Hur funkar sådant, KAN man köpa äldre (och förhoppningsvis därmed lite lugnare) katter utan att dessa inte accepterar en som ny person?

Katter som bits och rivs är inte uppfostrade eller har tagits ifrån mamman för tidigt - alla 18 katter som jag bott med har inte klöst mig inte om jag inte viftar med händerna framför dem. Förutom våra 6 kattungar när de var små iofs.
Men jag förstår att man kan vara rädd för det då man aldrig vet vilka katter man träffar på.
När man är avvaktande, ignorerar och inte tittar så mycket på katten så betyder det på kattens språk att du välkomnar den. Om man tittar bort och har kroppen vänd från katten och gärna kniper ihop ögonen så bjuder man in den - ofta så brukar katter ligga i knäna på folk som ogillar dem. :D
Om du vill ha katt så skulle jag snarare satsa på en kattunge och uppfostra den själv, katter lyssnar och förstår snabbt. Men en äldre katt med rätt temperament och uppfostran skulle också passa bra.
Kanske någon från ett katthem? Där känner personalen ofta till katterna väldigt väl då de umgås med dem och har klappstunder varje dag, dessutom - om en katt inte bits i den lite stressiga miljön på ett katthem är det en god indikation på att den inte kommer göra det hemma. Dessutom gör man en god gärning. :)
 
Sv: Katträdsla?

Du behöver nog helt enkelt umgås med trevliga katter. Inte nödvändigtvis översociala katter, men trevliga katter. Tycker inte att du ska ge upp tanken på att kunna ha en katt i knät.
 
Sv: Katträdsla?

Katthem har jag funderat på då man ju samtidigt hjälper en katt att få ett bra hem. Jag har dock tvekat av den anledning att jag varit osäker på om katter som kanske farit illa tidigare behöver ha någon mer kattvan person som är bättre på att läsa kattspråk?
 
Sv: Katträdsla?

När man är avvaktande, ignorerar och inte tittar så mycket på katten så betyder det på kattens språk att du välkomnar den. Om man tittar bort och har kroppen vänd från katten och gärna kniper ihop ögonen så bjuder man in den - ofta så brukar katter ligga i knäna på folk som ogillar dem. :D
A-ha! Då är det därför...:) Funderade varför katten i fråga verkade så nyfiken på mig när jag var den enda som inte lockade på den i princip...
 
Sv: Katträdsla?

Du behöver nog helt enkelt umgås med trevliga katter. Inte nödvändigtvis översociala katter, men trevliga katter. Tycker inte att du ska ge upp tanken på att kunna ha en katt i knät.

Jo, det är ju vad jag tror också. Det var väl lite olyckligt att de allra flesta katter jag träffade var rätt frigående stallkatter - de var inte de mest människoälskande djuren tyvärr.
 
Sv: Katträdsla?

*Inte läst tråden*

Fråga Reykur, hon tyckte inte alls om katter men så såg hon mina rexar på bild och idag håller hon på och startar uppfödning;)
 
Sv: Katträdsla?

Jo, det är ju vad jag tror också. Det var väl lite olyckligt att de allra flesta katter jag träffade var rätt frigående stallkatter - de var inte de mest människoälskande djuren tyvärr.

Hör av dig till katthem och/eller uppfödare i närheten och säg att du behöver lite "terapi". Det finns säkert lämpliga terapikatter i närheten.
 
Sv: Katträdsla?

*Inte läst tråden*

Fråga Reykur, hon tyckte inte alls om katter men så såg hon mina rexar på bild och idag håller hon på och startar uppfödning;)

Hahaha! Har mött en rex en gång, men den var mer intresserad av att ligga på sin plats och mysa än att bry sig om mig. :)

Mitt problem är ju att jag gillar katter som djur sett, jag tycker att de är vackra och personliga och så vidare. Men jag är samtidigt rädd (eller rädd och rädd, jag känner att jag har svårt att lita på dem) för dem, vilket jag inte är för hästar eller hundar...
 
Sv: Katträdsla?

Hör av dig till katthem och/eller uppfödare i närheten och säg att du behöver lite "terapi". Det finns säkert lämpliga terapikatter i närheten.

Det var ett bra förslag! Kanske finns någon snäll gammal kisse som tycker om klappar någonstans.
 
Sv: Katträdsla?

Katthem har jag funderat på då man ju samtidigt hjälper en katt att få ett bra hem. Jag har dock tvekat av den anledning att jag varit osäker på om katter som kanske farit illa tidigare behöver ha någon mer kattvan person som är bättre på att läsa kattspråk?

Nej, inte alls. Finns många många okomplicerade katter på katthem. De som hamnar där hamnar oftast inte där pga. beteendeproblem på dem utan på människorna som övergav dem.
 
Sv: Katträdsla?

Nej, inte alls. Finns många många okomplicerade katter på katthem. De som hamnar där hamnar oftast inte där pga. beteendeproblem på dem utan på människorna som övergav dem.

OK. När jag kollade närmsta katthemmets hemsida så verkade de flesta katter vara lite halvvilda övergivna katter, men det kanske bara var en tillfällighet iofs. Får söka vidare!
 
Sv: Katträdsla?

Var bor du ?

Jag har två katter som aldrig någonsin klösts eller bitits. Alla deras släktingar är likadana.
 
Sv: Katträdsla?

Som Heulwen sa så bor jag i Uppsala.

(Tack för länkarna förresten, har kikat in lite på det första stället.)

Jag tänkte ta och börja lite så smått med min katt-invänjning, eftersom jag har två undulater som nog inte skulle vilja samsas med en katt hemma hos mig för tillfället. Min tanke var nu först och främst att jag borde lära mig av med att vara skeptisk mot katter i lugn och ro innan jag skaffar en, för att den stackarn inte ska känna sig ovälkommen i början. ;)
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej! Jag ber om ursäkt för en låång text. Jag är förtvivlad över situationen med min 7 månader gamla valp, jag känner mig så jävla...
2 3
Svar
42
· Visningar
4 759
Senast: fixi
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
34 275
Senast: Snurrfian
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Utanför mitt hus så vistas regelbundet en kattuggla. Och ingen som har en egen kattuggla behöver nånsin en väckarklocka! 😄 (Det enda...
Svar
0
· Visningar
1 063
Senast: cassiopeja
·
Relationer Jag vet inte vart tråden hör hemma, den spretar mot flera ämnen. Moderator kan flytta den om det blivit helt galet. Jag måste...
2
Svar
28
· Visningar
9 108
Senast: lundsbo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp