Katt med dålig självförtroende

[Elisha]

Hur gör man med en ungkatt (8-9 månader) som har extremt dåligt självförtroende (antar jag)?

Man kan Inte säga till den minsta lilla när den gjort något fel, tex hoppar upp på bordet när man äter. Då får katten panik och kutar iväg därifrån. Nu har den även börjat kuta ifrån så fort man närmar sig den.

Börjar bli redigt trött på detta. Våra två andra katter är självsäkra och flyttar sig bara undan de dom inte får, vid tillsägelse.

Har aldrig höjt rösten mot den rädda katten utan enbart normalt tonläge och ev vifta lite typ.

 

[Tassetass]

Jag utgår från att du kan prata med katten i normala fall så något gör du annorlunda när du tillrättavisar katten, även om du upplever att du har normalt tonläge. Tona ner tillsägelsen ännu mer och se om du fortfarande kan få önskat resultat men utan att katten springer hals över huvud. Kanske får du rent av börja med att bara lyfta bort katten från situationen utan att säga något alls, för att sen öka på kroppsspråket på avstånd och sist lära katten att ta en verbal tillsägelse.

I vanliga fall behöver jag bara harkla mig lite eller göra något ljud så att Isola märker att jag har ögonen på henne och vid ögonkontakt räcker det oftast bara med att jag blänger på henne för att hon ska sluta med vad det nu är hon gör som hon inte får. Första åren var hon lite som din, hon försvann som en avlöning om jag direkt tog till rösten, även om jag själv tyckte att jag pratade normalt. Så något uppfattar de små liven som vi inte själva hör.

Och, höll på att glömma det viktigaste, massor med beröm när katten gör rätt, förstås!

 

[Elisha]

Tror det mer handlar om att han vet att han gör fel och blir rädd när han märker att jag noterat det, typ.

Säger ofta ingenting utan att det räcker med att jag visar mig i rummet så blir han rädd. Skitjobbigt!

Jag utgår från att du kan prata med katten i normala fall så något gör du annorlunda när du tillrättavisar katten, även om du upplever att du har normalt tonläge. Tona ner tillsägelsen ännu mer och se om du fortfarande kan få önskat resultat men utan att katten springer hals över huvud. Kanske får du rent av börja med att bara lyfta bort katten från situationen utan att säga något alls, för att sen öka på kroppsspråket på avstånd och sist lära katten att ta en verbal tillsägelse.

I vanliga fall behöver jag bara harkla mig lite eller göra något ljud så att Isola märker att jag har ögonen på henne och vid ögonkontakt räcker det oftast bara med att jag blänger på henne för att hon ska sluta med vad det nu är hon gör som hon inte får. Första åren var hon lite som din, hon försvann som en avlöning om jag direkt tog till rösten, även om jag själv tyckte att jag pratade normalt. Så något uppfattar de små liven som vi inte själva hör.

Och, höll på att glömma det viktigaste, massor med beröm när katten gör rätt, förstås!

 

[Tassetass]

Tror det mer handlar om att han vet att han gör fel och blir rädd när han märker att jag noterat det, typ.

Säger ofta ingenting utan att det räcker med att jag visar mig i rummet så blir han rädd. Skitjobbigt!

Ah, det är på det viset. Även det känns igen från min egen, hon kunde kuta ut ur ett rum så fort jag kom in och jag har aldrig riktigt begripit hur hon tänker eller känner. Hon gör fortfarande så ibland, men det har minskat med åren och numer händer det bara i "nya rum" (som när vi flyttat, då tar det någon dag eller tre innan hon fattar att hon inte behöver rusa in från balkongen bara för att jag kommer ut).

Försöker komma på exakt hur jag hanterat det, det har nog mest handlat om att ignorera men i vissa situationer har jag verkligen satsat på att vara rolig och intressant så att hon kommer tillbaka till tex balkongen och då berömma massor. Jag fick henne dock som vuxen så i ditt fall, med en så ung katt, hade jag nog försökt känna lugnet och avvakta lite, alternativt kört på att försöka locka tillbaka katten medelst godis, leksaker eller vad den nu gillar.

 

[Elisha]

Ah, det är på det viset. Även det känns igen från min egen, hon kunde kuta ut ur ett rum så fort jag kom in och jag har aldrig riktigt begripit hur hon tänker eller känner. Hon gör fortfarande så ibland, men det har minskat med åren och numer händer det bara i "nya rum" (som när vi flyttat, då tar det någon dag eller tre innan hon fattar att hon inte behöver rusa in från balkongen bara för att jag kommer ut).

Försöker komma på exakt hur jag hanterat det, det har nog mest handlat om att ignorera men i vissa situationer har jag verkligen satsat på att vara rolig och intressant så att hon kommer tillbaka till tex balkongen och då berömma massor. Jag fick henne dock som vuxen så i ditt fall, med en så ung katt, hade jag nog försökt känna lugnet och avvakta lite, alternativt kört på att försöka locka tillbaka katten medelst godis, leksaker eller vad den nu gillar.

Tack för svar! Får avvakta och se! Och berömma när han är modig och gör rätt