Kaos på kvällarna

[Nillizan]

Är ju gräsänka en stor del, då min kära sambo jobbar borta. När han varit hemma, ca 1 vecka totalt av 4 som just nu våran är.
Då funkade allt kanon, sambon tog sonen och läste saga, tandborstning och nattningen och jag kunde amma dottern, sen sov de båda vid 20 el. 21.
Men nu i snart 1 veckas tid är det totalt kaos när inte sambon är hemma och jag börjar nu bli smått stressad när kvällningen kommer. Antar att barnen känner av det.
Vi äter ju vid halv sex, får tyvärr kasta i mig maten och sonen vägrar ju äta när inte jag sitter med, för dottern ska ammas. Hon är ju lyckligtvis snabb och ja, det är ganska lugnt tills det är dags för vällingen och smörgåsen för sonen vid 19.30. Då har jag en stressad son som river stället och lyssnar inte alls på mig, och jag har en ganska missnöjd dotter. Vill inte sitta i babysittern mer än 2 sek, babygymmet likaså. Famnen är kul lite längre, men har henne i bärsele, men hon är inte så imponerad. Samtidigt ska jag göra vällingen, klä på pyjamas och byta blöja.
Sen ska jag fodra hästarna, gå på dass och äta kanske. Idag blev det maraton, han knappt springa ut till stallet förrän hon skrek i babyvakten, tillbaks igen. Tredje gången gillt så somnar hon 21.30 och jag känner mig som en urvriden disktrasa och blir så förbannad på min sambo som inte kan ha något vettigt jobb som alla andra där man är hemma och tar hand om sin familj!!! Precis som det skulle hjälpa...
Dagarna går hur bra som helst, lämnar/hämtar på dagis, stall, ammning, sömn m.m. Men just vid kvällen, då är det precis som hon vill ha mig för sig själv hela tiden. Är jättesvår att somna och komma ner i varv. Hon har sin vakenhetsperiod just vid denna tidpunkt också.
Några tips? Nu kommer sambon hem i morgon kväll, men snart är han borta i 6 månader och kommer bara hem ibland.

 

[Lupino]

Sv: Kaos på kvällarna

Men du, du borde få medalj! Vad fruktansvärt tufft det måste vara. Jag hade det någonstans åt det hållet förut då mina barn var så mammiga båda två att min man ändå inte dög till något och jag försökte få ihop allt själv. Men dels är det stor skillnad mentalt att faktiskt ha någon hemma, även om han inte kan göra jättenytta med barnen så kunde han i alla fall hjälpa till med en hel del annat (och vi har inga hästar).

Nu gör du säkert så bra du kan redan men det jag tänker på är om du har möjlighet att förbereda allt så långt du kan i förväg. Du skriver om middagen, kan du inte amma vid middagsbordet så sonen kan äta?

Varför inte sätta på pyjamasen medan det är lugnt så slipper du ett moment.

Det verkar som dina barn går på lite olika tider? Mina var synkade så jag nattade dem samtidigt genom att amma den lilla och hålla om den stora. Sen flyttade jag över dem till respektive säng.

Antagligen hjälper inte mina tips, för mina barn är inte dina och då återstår möjligen andras råd men i förlängningen handlar det säkert att bara överleva, det kommer ju bli bättre!

Lycka till!

 

[Kamomilla]

Sv: Kaos på kvällarna

Går det att ta med den lilla med ut till stallet i vagnen? Dvs. natta henne i vagnen och sedan lyfta över henne i sängen när du kommer in.

 

[Mirre]

Sv: Kaos på kvällarna

Lider hästarna av att få vänta lite då?
Kan de kanske gå ute lite längre istället och fodras senare?
Fri tillgång i hagen?

Då kanske dottern hinner somna ordentligt innan så du kan gå ut i lugn och ro.

 

[Tassa]

Sv: Kaos på kvällarna

Nu har jag egentligen inga tips, men kan säga att våran son (7 veckor) är också väldigt svår att lägga i från sig just på kvällarna och ska dessutom äta väldigt mycket just den tiden. Har hört att det är väldigt vanligt men att det går över så småning om.

Måste vara jobbigt att ha hand om allt själv sådär.
Finns det ingen som kanske kan hjälpa dig med hästarna? I alla fall ibland? Eller som någon skrev ta in dom senare?

 

[Stinaelin]

Sv: Kaos på kvällarna

Jag har heller inga tips, mer än att jag skulle aldrig gå med på att pappan inte var hemma och tog sitt ansvar när man har så små barn. Vi skulle ha löst det på något annat sätt, men aldrig att jag skulle gå med på att ta hand om barnen själv när de är så små.

Det verkar dock inte ovanligt med pappor som jobbar borta eller asmycket när barnen är små, men det funkar ju bara för att mammorna slår knut på sig själva för att få vardagen att funka. Jag är imponerad att du orkar en eller två kvällar på det där viset.

 

[Freyja_bus]

Sv: Kaos på kvällarna

Till TS:

Jag vet precis hur det är! Min man är visserligen inte borta så länge i streck, men han jobbar natt flera gånger i veckan så jag vet hur det är att ha hand om två små barn ensam på kvällen!

Min äldsta dotter (My)är 2 år och 2 månader och min yngsta (Maja) är 7 månader. I början kändes det verkligen som ett kaos på kvällarna när jag var själv. Jag satt många gånger och ammade Maja samtidigt som jag försökte natta My som helst ville ha mamma för sig själv vid läggningen. Det fungerade alltid men tog olika lång tid och var en mer eller mindre positiv upplevelse... =)

Nu känns det som att jag har fått rutin på det hela och vi gör såhär:

Vi äter middag vid 18 tiden. Om Maja behöver ammas samtidigt så gör jag det vid bordet. Efter middagen tar vi oss ofta ett bad tillsammans, på så vis blir alla rena och det varma badet är lugnande för lillan som lättare kommer till ro och somnar efter det. Vi byter om till pyjamas och sen sätter jag stora tjejen i Tv soffan och sätter på ett avsnitt med Pippi, fixar välling till henne och bär sedan runt på Maja för att hon ska somna (alternativt sitter i soffan och ammar till sömns). Det brukar gå ganska fort, så sen kan jag krypa ner hos My och titta färdigt på Pippi avsnittet. Efter Pippi borstar hon tänderna och sen är det hopp i säng. Hon brukar somna ganska snabbt eftersom hon inte får sova på dagarna längre (blev min räddning faktiskt, när hon sover på dagen är det ett helvete att ha båda barnen själv på kvällen!). Självklart har det under resans gång inträffat ett antal gånger att Maja vaknar medan jag försöker natta My, och jag har sprungit mellan ungarna och försökt tillfredställa båda, men det börjar som sagt lugna ner sig lite nu och det känns inte längre jobbigt att ha dem själv på kvällen. Med det vill jag bara ha sagt att det kommer bli bättre med tiden!

Hade jag haft hästar hemma att fodra hade jag gjort det efter nattandet och eventuellt haft lilla bebisen i sjal på magen. Din lilla är väl så liten att hon kanske inte somnar så tidigt som storebror för natten, och då kan hon ju lika gärna hänga i sjalen/ligga i vagnen medan du fodrar. Maja började få lite rutin på att det var natt från ca 19:30 för två månader sedan eller så.

Det är tufft att ha två små barn, man får försöka lösa situationerna på sätt som fungerar för hela familjen. Innan Maja föddes hade t ex My aldrig tittat på TV... men det gör hon nu ca 30 min varje kväll

//Julia

 

[Sar]

Sv: Kaos på kvällarna

Är ju gräsänka en stor del, då min kära sambo jobbar borta. När han varit hemma, ca 1 vecka totalt av 4 som just nu våran är.
Då funkade allt kanon, sambon tog sonen och läste saga, tandborstning och nattningen och jag kunde amma dottern, sen sov de båda vid 20 el. 21.
Men nu i snart 1 veckas tid är det totalt kaos när inte sambon är hemma och jag börjar nu bli smått stressad när kvällningen kommer. Antar att barnen känner av det.
Vi äter ju vid halv sex, får tyvärr kasta i mig maten och sonen vägrar ju äta när inte jag sitter med, för dottern ska ammas. Hon är ju lyckligtvis snabb och ja, det är ganska lugnt tills det är dags för vällingen och smörgåsen för sonen vid 19.30. Då har jag en stressad son som river stället och lyssnar inte alls på mig, och jag har en ganska missnöjd dotter. Vill inte sitta i babysittern mer än 2 sek, babygymmet likaså. Famnen är kul lite längre, men har henne i bärsele, men hon är inte så imponerad. Samtidigt ska jag göra vällingen, klä på pyjamas och byta blöja.
Sen ska jag fodra hästarna, gå på dass och äta kanske. Idag blev det maraton, han knappt springa ut till stallet förrän hon skrek i babyvakten, tillbaks igen. Tredje gången gillt så somnar hon 21.30 och jag känner mig som en urvriden disktrasa och blir så förbannad på min sambo som inte kan ha något vettigt jobb som alla andra där man är hemma och tar hand om sin familj!!! Precis som det skulle hjälpa...
Dagarna går hur bra som helst, lämnar/hämtar på dagis, stall, ammning, sömn m.m. Men just vid kvällen, då är det precis som hon vill ha mig för sig själv hela tiden. Är jättesvår att somna och komma ner i varv. Hon har sin vakenhetsperiod just vid denna tidpunkt också.
Några tips? Nu kommer sambon hem i morgon kväll, men snart är han borta i 6 månader och kommer bara hem ibland.

Varför kan du inte amma vid bordet så att du stannar kvar så sonen kan äta? Kan du bara liggamma så skulle jag ta upp hans tallrik till tvrummet och lägga mig i soffan och liggamma.
Sedan skulle jag ha ställt om till lösdrift direkt under de förutsättningarna för att slippa ha bestämda mattider att passa. Vidar satt totalt fast i bröstet hela kvällarna tidigare så jag förstår precis hur det känns.
Jag tycker att du gör det bra som får det att fungera under de här omständigheterna!

 

[Nillizan]

Sv: Kaos på kvällarna

Tack för era svar! Guld värt!
Jo, jag får nog ta på den store pyjamas lite tidigare och äta i tv-rummet, för jag kan inte amma på stol. Dels att jag säckar ihop och ja, hon känner nog av att jag inte är så bekväm med det. Har prövat, men det fungerar inte.
När det gäller hästarna, så ska jag pröva att ta med dottern ut i vagnen, för det är en garanti att hon somnar i den. Har inte tänkt så långt...
De får gärna gå ute längre, men jag känner att jag vill gärna borsta igenom dem, men det orkar inte jag göra efter 22. Men om 2 veckor går de ute dygnet runt vid fint väder i sommarhagen, så då är det ingen panik med måltiderna. Jo, jag kan få hjälp om jag vill, men de personerna har ingen som helst koll och vår nya häst är lite busig och bångstyrig med ovana personer..
Har nu märkt att hon orkar inte varva ner på kvällen, och jag rannsakade mig själv att jag har tv´n på och alla lampor är tända. Och hon är övertrött.
Igår gick jag och la mig vid 21 och vips somnade på 1 sekund. Ska pröva vagnen ikväll.

 

[Nillizan]

Sv: Kaos på kvällarna

Oj, då har du ungefär lika tätt mellan barnen som mig. Sonen börjar dock trotsa nu. Har fått rejäla känslostormar.
Lyckligtvis är dottern av tåligt virke. Med allt gap och skrik från sonen.
Nu är sambon hemma igen. Bara att han finns här gör så mycket. Jobbigt rent mentalt att veta att man ska ta hand om två barn helt själv. Kan tyvärr tänka dumma tankar om, varför gör jag detta - att gå med på att han kan jobba som han gör. Är lite egoistiskt av mig att tänka så, för han försörjer ju mig och barnen och vi kan ha två bilar och två hästar hemma, samt att jag kan ta ut så lite dagar som möjligt, så jag kan vara hemma längre. Men han missar tiden med barnen, men och andra sidan är han ledig mycket när han väl är på hemmaplan. Svår balansgång det här.
Ne, man får tänka så i det mest intensiva, att det blir ju bättre och lättare med tiden.
Jag har tagit till mig era tips! Vill gärna ha fler!

 

[Freyja_bus]

Sv: Kaos på kvällarna

Det är 19 månader mellan mina döttrar, hur långt är det mellan dina?

Det blir faktiskt bättre. Jag trodde knappt det när det var som "värst" här hemma, men det blir det ändå när barnen kommer in i lite mer samma rytm. Jag vet inte hur många gånger jag försökte lägga My samtidigt som jag hade en superpigg liten Maja med i sovrummet som blev totalilsk av att det var mörkt så man inte kunde se vad man lekte med! Att försöka aktivera/trösta/prata med en liten bebis samtidigt som man ska natta en liten 1,5 åring är inte det lättaste, särskilt inte när My helst ville att jag skulle ligga och krama henne medan hon somnade... Men jag fick försöka lösa det så gott jag kundel. På nätterna har jag legat hela nätterna (och gör fortfarande i stor utsträckning) och ammat Maja på ena sidan och kramat My på andra... det går även om kroppen tar en hel del stryk.

Nu när Maja är snart 7 månader är det som sagt betydligt lättare, och har så varit ett tag. My sover ingenting på dagen så då har de ju inte samma "rytm", men de somnar ju iaf för natten ungefär samtidigt. Maja sover dock som en kratta och vaknar stup i kvarten hela kvällarna och nätterna om hon inte har tutten i mun, men hon brukar hålla sig liiite längre från när man lägger henne så att jag hinner lägga My innan hon vaknar och vill ha närhet.

Kämpa på och försök att lösa situationerna på ett så enkelt sätt som möjligt. Lösdrift och fri tillgång på mat till hästarna en period är väl en bra idé, det är ju ändå snart sommar.

Jag förstår att det är jobbigt när maken är borta så mycket. Jag tycker också som du; min mans arbetstider är toppen för att han är hemma mycket när han är hemma, men det är jobbigt med så långa arbetspass som det blir, för man är också ensam mycket då.

//Julia

 

[Nillizan]

Sv: Kaos på kvällarna

Det är ca 18 månader mellan mina. Är din äldsta snäll mot sin syster?
Sonen är hur go som helst mot henne, så fort han får syn på henne, så ska han hålla henne och pratar med en låg och vänlig röst, klappar fint på hennes huvud, ska torka henne när hon spytt. Ja, på den fronten är det kanon, men istället för jag en känga eller ont öga om jag inte ger honom den uppmärksamheten han vill ha för tillfället. Hellre det än att han ger sig på henne.
Jag får förbereda det mesta på dagarna, men nu sen jag skrev tråden har det gått bättre på kvällarna. Dels är ju han hemma. Det var ju så att lilltjejen hade ju en dunderförkylning i kroppen, inte undra på att hon var gnällig på kvällarna.

 

[Freyja_bus]

Sv: Kaos på kvällarna

Skönt att det gått bättre det sista =)

My är supergo mot lillasyter Maja, och har så varit från första stund. Maja sov otroligt mycket på dagarna de första tre månaderna så jag kunde ägna mig nästan precis som vanligt åt My, och det tror jag gjorde mycket gott för henne i den nya familjesituationen.

My kräver såklart sin plats och uppmärksamhet också, och blir ledsen ibland om hon inte tycker att hon får den uppmärksamhet hon vill ha. Men hon har inte blivit sur på mig eller Maja eller sin pappa ännu, utan mer på själva situationen. Nu sista veckorna har jag börjat ana viss svartsjuka, och hon säger ofta "MIN mamma" och slänger en blick åt Maja. Hon har också börjat stänga in sig på rummet för att slippa undan Maja som dundrar fram i gåstolen, men det är nog mest för att hon inte vill bli påkörd =)

//Julia