Sv: Kan hovledsinflammation ge puls + värme i hoven?
JO, Ta Av Sko, jag mena halta han utan sko då är det inte skoning som är fel.
--
Han kan inte gå barfot?????
Az
Han kan, eller kunde iaf, gå barfota sålänge det är snällt underlag. Han har ju tidigare varit barfota, det enda som då gav problem var om det var lerigt och lite upptrampat, och så frös det på. Då blir det ju stenhårt knöggel. Det fick han sulläderinflammation av som 1½ åring. Skoddes då BF med sulor, efter 3 v hade han tagit av sig dojorna, men hade kommit snö. Så gick barfota igen, skoddes förebyggande en period förra vinter (08/09) för att förhindra en upprepning (dvs när lera började frysa på). I övrigt aldrig haft problem med något underlag i hagen, däremot har han alltid ömmat på grus, så tunna/känsliga sulor. Var väldigt plattfotad som mindre, bättre nu dock.
Han är nu 'konstant' skodd sen i höstas, har dock haft en förmåga (ung, livlig, mkt bus i hagen) att trampa av sig en sko per skoperiod. Inget av dessa fall har det gett minsta lilla problem. Han har endera fått gå barfota på den skon till hovis kommit, eller fått en toffla om det varit besvärligt underlag. Inga problem i något av fallen.
Nu när han trampade av sig HF i början av månaden blev han halt. Ganska direkt. Trodde ju först han sträckt till sig, men sen pulsade han och var varm i hoven, fick toffla ute men inget bättre. Ställdes då på box på spånbädd, kylde fossingen med frekvent. Blev bara markant bättre iom kylning, men på det stora hela sämre - motsägelsefullt nog. Hovis konstaterade rejäl sulömhet, sulan sviktade och han reagerade på visitertång. Sulömhet alltså, vilket dock kändes väldigt konstigt iom hur han varit/reagerat förr på tappsko, och det nu bara var några dagar och toppenunderlag ute.
Fick på sig sko + sula igen, men fick fortsätta stå inne på box i väntan på symptomen skulle klinga av. Det gjorde de inte, 2 dagar senare ökade de plötsligt kraftigt, där vi trodde på böld. Dock lika fort som de ökade försvann de helt, vi talar timmar. När han varit helt symptomfri ett dygn fick han gå ut. Firade det med att dra av sig VF. Fick stå inne igen. HF fortsatte krångla till och från. Fick på sig sko + sula på VF och gå ut igen.
HF hade hela tiden till och från symptom, men jag avvaktade för att se om det tänkte lägga sig. Tänkte ge det en vecka, sen hältkolla på lina igen, och ringa klinik om inte bra. Efter 6 dagar trampar han av sig HF igen *arrrgh* In på box, symptomen lika. Inga spår av böld/annat. Skor om BF och byter ut funktionssulorna han haft 2 perioder mot hårdplastsulor, då jag och hovis börjar undra om sulorna kan ha haft med saken att göra, att han var öm pga dem redan INNAN han tappade skon. (Avd halmstrån..).
Omskodd BF, symptomen HF fortsätter komm och gå, sen plockar han av sig VF igen i onsdags och jag drabbas av mentalsjukdom i princip. Går nu skodd på HF, med sula, symptomen är desamma. Går barfota på VF med toffla ute, VF mår bra.
Så, inte blivit egentligen varken bättre eller sämre med/utan sko förutom den där plötsliga symptomökningen som lika plötsligt försvann (där trodde vi en böld brustit under plastsulan, men när skon togs av så - nä. Och sen har ju symptomen kommit och gått som innan), och heller inte bättre/sämre av att gå inne eller gå ute.
Så, sömmarna/skon är inte problemet. Däremot kan det ju ligga en böld djupt och spöka men den borde ju 'gå' åt något håll, dvs symptomen öka eller avklinga. Dock beter sig ju inte bölder som man förväntar sig.
Alt har varit att sulömheten utvecklades till en inflammation, som tagit tid att lägga sig, men det förklarar inte varför symptomen fortsätter komma och gå trots byte av sula etc. Sist HF plockades av var han betydligt hårdare i sulan (sviktade inte), ömhet är svårt bedömma då han är väldigt sjåpig med sin fot alldeles oavsett nu. Som jag sagt innan är han väldigt svår såtillvida att TROR han det ska/kan göra ont (t ex för det gjort det förr) reagerar han som om det gör ont.
Eller så är det något helt annat då, något han ådrog sig vid det första avtrampet av HF, vrickning som gett ledinflammation, ligamentskada, eller kanske men långsökt en hovbensfraktur.
Han har hitills inte reagerat alls någon gång för hopklämning av trakterna, han har inte reagerat speciellt för tryck med visitertång över det förväntade läget för hovbensspetsen, reagerar inte alls i strålen. Utan det som funnits när det funnits något har varit en generell, diffus reaktion för sultryck. I samband med första tappskon fanns ett område där det ev var lite mer sviktande sula, men hovis verkade lite försiktigt men ingen böld gick att lokalisera då. Nästa koll var sulan lika hård som övrigt där. I samband med andra gången han trampade av HF hade han ett rött märke en bit innanför tån, som ev var lite mjukare (när jag tryckte). Dock ingen som helst reaktion från hästen när man tryckte. 1½ dygn senare när hovis kom var märket borta, och sulan normalhård. Och TROLIGEN ingen sulömhet (svårt säga som sagt då hästen sjåpar bara han tror det ska göra ont, vilket gör det omöjligt att veta om det gör ont eller ej. Men när jag avledde honom med en tuss hösilage och lite allmänt pjolt så reagerade han inte när hovis tryckte)
Det han gjort båda gångerna är att trassla väldigt när skon slagits på igen. Men samma där, jättesvårt veta om ont på riktigt eller bara tror det ska göra ont. Slår man metall mot metall utan att snudda hans hov reagerar han likadant, så., who knows
Men det enda som känns uteslutet är som sagt att det är skon eller sömmarna, just iom att det inte blivit bättre utan, eller för den delen sämre med. Så vad det än är verkar det sitta 'inuti'. Gissningsvis hoven iom puls och värme, men beroende på vad annat som kan ge puls och värme i hoven så kan det ju vara ngt annat.
Och förhoppningen är en envis, djup böld som har svårt att bestämma sig..