Som de där katterna på youtube som sitter på sina roombas - men zombier istället för katterna. De är säkert lika lättroadeI min hjärna blir det nån korsning av roomba (självgående dammsugare) och Zombie. Jättekul bild!
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Som de där katterna på youtube som sitter på sina roombas - men zombier istället för katterna. De är säkert lika lättroadeI min hjärna blir det nån korsning av roomba (självgående dammsugare) och Zombie. Jättekul bild!
Som de där katterna på youtube som sitter på sina roombas - men zombier istället för katterna. De är säkert lika lättroade
Säkert bara så att när man springer ifrån dem så är ett kras av sitt älskade föremål det sista man hör, eller så är det en effektiv metod för att fånga människor med OCD
Petar de ner saker från bänkar också kanske?
Distraktionen måste ju dock vara kortvarig, tar inte så lång tid att peta ned sakerOMG, vi kan ju vara bästa zoombiefällan på spåren här. Tänk om det räcker att ställa ömtåliga saker på kanten av bänkar/bord för att distrahera dem totalt?
Vad petiga ni ärHeathcliff. Men det var väl inte Austen, eller var det det? Har för mig att det var Jane Eyre och i så fall Brontë.
Oups, ser att jag var sent ute.
Sorry... men zombier är inte onda - de är bara hungriga. Enhörningar funkar inteEnhörningar funkar mot allt!
Vik hädan, världens ondska! ❤
Vad petiga ni är
färskt människokött.Zombies på zoo, vad matas de med?
Petitesser, har ff inte läst någon av dem, men sett filmen. På den tiden var jag insnöad på Centraleuropeiska filosofer, men läste även Valley of dolls o L´histoire d´O. Typ vuxenporr.Highcliff
På den tiden? Wuthering Heights skrevs 1847Petitesser, har ff inte läst någon av dem, men sett filmen. På den tiden var jag insnöad på Centraleuropeiska filosofer, men läste även Valley of dolls o L´histoire d´O. Typ vuxenporr.
Dessutom skulle jag nog kunna beskrivas som Arthur Conan Doils groupie.
En zombieinvasion känns ju inte så troligt av flera olika anledningar så tror verkligen inte vi behöver oroa oss
Däremot tänker jag en del på det där om apokalypsen. När jag var yngre älskade jag sådana filmer/böcker/whatnot. Kunde önska ibland att världen liksom skulle gå under och man skulle få leva det där primitiva livet, liksom hjälpas åt och bygga ett litet samhälle ihop typ? romantiserade det rätt mycket.
Nu när jag är äldre känns det helt annorlunda. Min partner har kroniska sjukdomar och skulle världen (samhället) gå under skulle han dö utan dagens sjukvård, det sätter det i ett helt annat perspektiv. Läst en bok för några månader sedan som hade apokalypstema, där beskrevs bland annat hur folk som hade diabetes dog för det plötsligt inte fanns insulin tillgängligt. Tyckte det var så hemskt och mådde riktigt dåligt ett tag efteråt. Blir fortfarande lite illa till mods av det här temat och klarar knappt av att se sådana filmer och så nu för tiden.
Det handlar mer om att jag i vuxen ålder fått en annan insikt i hur beroende många är av att samhället faktiskt fungerar.Jag förstår helt klart din känsla med diabetesen och oron för människor man bryr sig om. Jag skulle titta på vad man kan göra själv hemma, tänker på läkarvård nu. Tex om det är så att det krävs viss medicin så kanske man kan be läkaren om ett extra uttag så man klarar sig en tid längre.
Det kan ju hända mindre "katastrofer" som gör att apotek och sådant inte kan hålla öppet under en tid. Tex om elnätet går ner av någon anledning. Då kan det vara skönt med lite extra just in case. Det känns på sätt och vis tryggare att ha den vetskapen.
Jag hade lite liknande tankar när jag var yngre men då hade det med ekonomi att göra. Vi hade det dåligt ställt och det var inte varje dag vi hade mat. Nu i vuxen ålder har jag sagt till mig själv att jag alltid ska ha mat, värme och vatten oavsett vad som händer. Det är så lätt att man tex blir arbetslös,sjukskriven, skild eller vad som helst egentligen som påverkar ekonomin.
Idag har jag ett litet i princip självhushållande torp. Dels är det mitt stora intresse men också är det en stor trygghet för oss. En klar fördel är det ju också om det skulle bli en kris eller samhällskollaps
Nån del av all världens insulin produceras på ge här i Uppsala, alla får ta sig hitEn zombieinvasion känns ju inte så troligt av flera olika anledningar så tror verkligen inte vi behöver oroa oss
Däremot tänker jag en del på det där om apokalypsen. När jag var yngre älskade jag sådana filmer/böcker/whatnot. Kunde önska ibland att världen liksom skulle gå under och man skulle få leva det där primitiva livet, liksom hjälpas åt och bygga ett litet samhälle ihop typ? romantiserade det rätt mycket.
Nu när jag är äldre känns det helt annorlunda. Min partner har kroniska sjukdomar och skulle världen (samhället) gå under skulle han dö utan dagens sjukvård, det sätter det i ett helt annat perspektiv. Läst en bok för några månader sedan som hade apokalypstema, där beskrevs bland annat hur folk som hade diabetes dog för det plötsligt inte fanns insulin tillgängligt. Tyckte det var så hemskt och mådde riktigt dåligt ett tag efteråt. Blir fortfarande lite illa till mods av det här temat och klarar knappt av att se sådana filmer och så nu för tiden.
Finns otaliga möjligheter för den som vill skola om sig till diktator med andra ord!Nån del av all världens insulin produceras på ge här i Uppsala, alla får ta sig hit