A
azalea
Har ett problem som jag gärna vill ventilera med er bukare, och höra er åsikt om hur ni skulle göra i min situation. Det gäller i första hand min stallsituation, men även hela min hästhållning i allmänhet. Det må säkerligen vara ett I-landsproblem i mångas ögon, men jag börjar faktiskt må ganska dåligt av hela situationen.
Jag flyttade för 2 år sedan tillsammans med min sambo till hans barndomsstad, där vi köpte ett jättefint litet hus. Huset har inte så mycket mark, endast 0,5 ha, så det var aldrig tal om att bygga eget stall. Däremot bor hans syster kvar i föräldrahemmet ett stenkast bort, och där blev jag lovad att kunna ha mina 2 hästar i en av ladugårdarna i utbyte mot att jag renoverade och fixade iordning byggnaden själv, samt hjälpte till när det behövdes hjälp på gården. Har även fått arrendera lite sommarbete av grannbonden. Perfekt! tänkte jag. Drömmen om ett eget stall gick i uppfyllelse, och jag och min sambo slet som djur hela sommaren för att få iordning stallet.
Vi lyckades med fixa iordning stallet tillräckligt för att hästarna skulle kunna flytta in till hösten, men hade planer på att renovera det ordentligt nästkommande sommar då det inte riktigt uppfyllde alla de krav på mått som finns. Små saker som egentligen inte har så stor betydelse, men jag ville ändå ha det fullt godkänt. Nästa sommar kom, och när vi började prata lite mer om renoveringsplanerna fick vi till svar att det kanske var onödigt att lägga ner så mycket arbete då de kanske behöver byggnaden någon gång till annat. Men då skulle jag kunna få använda något av de andra uthusen och flytta stallet till. Vinterhagarna får jag ta ner och upp varje år, då grannen arrenderar den biten och odlar där sommartid. Vattnet slutade fungera för ett halvår sedan, och får nu bäras ett par hundra meter. Små saker som man inte borde bli upprörd över, men jag känner mig mer och mer låst och oförmögen att kunna påverka min hästhållning.
Jag förstår att jag inte kan vänta mig att ha det som "mitt eget" när det inte är det, men från början lät det som att jag skulle få ha det precis som mitt eget, och det var lite på de premisserna vi flyttade till denna platsen. Det lät så mycket bättre i början.
Nu har allting blivit ännu värre, och jag känner att systern och hennes man lägger sig i det mesta, och att vi får be om lov om vi vill flytta några stolpar, flytta utfodringsplatsen i hagen, flytta på ingången till hagen o.s.v. De lägger sig även i och vill tycka till när vi gör något i vårat eget hus eller på våran egen tomt. Jag är annars rätt framåt och tuff utåt sett, men har märkt att jag nu försöker undvika allt som kan skapa en diskussion, och helst inte vill ändra på något i rädsla av att bli idiotförklarad, även om jag vet att jag har rätt.
Och det är inte längre kul att vara i stallet...
Så jag tänkte ta mig i kragen och ändra på detta. Så fort vädret tillåter åker hästarna ut på bete, som jag arrenderar av grannen, och jag planerar att flytta mina prylar till garaget så att jag slipper vara nere i stallet under sommaren, det är ändå närmre hem från hagen.
Men sen kommer ju hösten... Jag har tre alternativ känner jag.
1. Ignorera min ständiga olustkänsla och köra på som vanligt, och rätta mig efter deras viljor.
2. Ha hästarna gåendes på lösdrift i sommarhagen, fixa en flyttbar ligghall som inte kräver bygglov, och på något sätt fixa sadelkammarbiten (garaget?) Blir bökigt, men jag kanske mår bättre?
3. Låna ut/sälja ena hästen och stalla upp den andra. Ge upp drömmen om ett eget stall och lägga mer pengar, men mindre energi på stallsysslorna. Och satsa stenhårt på träningen.
Sista alternativet är lockande, men min sambo tycker att det är korkat då jag nu har två hästar nästan gratis uppstallade, nästan hemmavid, och att de är så snälla som lånar ut ladan till mig. Dessutom saknar jag inte intrigerna som man ofta upplevt i kollektivstall.
Jag vill inte på något sätt skapa en konflikt då det är släktingar det handlar om, men jag är rädd att jag bara kommer irritera mig om detta fortgår utan förändring. Om jag fick stå på egna ben skulle vi inte riskera någon konflikt. Vi vill gärna bo kvar där vi gör, vi trivs med huset och omgivningarna, men hästsituationen måste ändras.
Hur skulle ni löst problemet? Vad hade ni gjort i min sits?
Jag flyttade för 2 år sedan tillsammans med min sambo till hans barndomsstad, där vi köpte ett jättefint litet hus. Huset har inte så mycket mark, endast 0,5 ha, så det var aldrig tal om att bygga eget stall. Däremot bor hans syster kvar i föräldrahemmet ett stenkast bort, och där blev jag lovad att kunna ha mina 2 hästar i en av ladugårdarna i utbyte mot att jag renoverade och fixade iordning byggnaden själv, samt hjälpte till när det behövdes hjälp på gården. Har även fått arrendera lite sommarbete av grannbonden. Perfekt! tänkte jag. Drömmen om ett eget stall gick i uppfyllelse, och jag och min sambo slet som djur hela sommaren för att få iordning stallet.
Vi lyckades med fixa iordning stallet tillräckligt för att hästarna skulle kunna flytta in till hösten, men hade planer på att renovera det ordentligt nästkommande sommar då det inte riktigt uppfyllde alla de krav på mått som finns. Små saker som egentligen inte har så stor betydelse, men jag ville ändå ha det fullt godkänt. Nästa sommar kom, och när vi började prata lite mer om renoveringsplanerna fick vi till svar att det kanske var onödigt att lägga ner så mycket arbete då de kanske behöver byggnaden någon gång till annat. Men då skulle jag kunna få använda något av de andra uthusen och flytta stallet till. Vinterhagarna får jag ta ner och upp varje år, då grannen arrenderar den biten och odlar där sommartid. Vattnet slutade fungera för ett halvår sedan, och får nu bäras ett par hundra meter. Små saker som man inte borde bli upprörd över, men jag känner mig mer och mer låst och oförmögen att kunna påverka min hästhållning.
Jag förstår att jag inte kan vänta mig att ha det som "mitt eget" när det inte är det, men från början lät det som att jag skulle få ha det precis som mitt eget, och det var lite på de premisserna vi flyttade till denna platsen. Det lät så mycket bättre i början.
Nu har allting blivit ännu värre, och jag känner att systern och hennes man lägger sig i det mesta, och att vi får be om lov om vi vill flytta några stolpar, flytta utfodringsplatsen i hagen, flytta på ingången till hagen o.s.v. De lägger sig även i och vill tycka till när vi gör något i vårat eget hus eller på våran egen tomt. Jag är annars rätt framåt och tuff utåt sett, men har märkt att jag nu försöker undvika allt som kan skapa en diskussion, och helst inte vill ändra på något i rädsla av att bli idiotförklarad, även om jag vet att jag har rätt.
Och det är inte längre kul att vara i stallet...
Så jag tänkte ta mig i kragen och ändra på detta. Så fort vädret tillåter åker hästarna ut på bete, som jag arrenderar av grannen, och jag planerar att flytta mina prylar till garaget så att jag slipper vara nere i stallet under sommaren, det är ändå närmre hem från hagen.
Men sen kommer ju hösten... Jag har tre alternativ känner jag.
1. Ignorera min ständiga olustkänsla och köra på som vanligt, och rätta mig efter deras viljor.
2. Ha hästarna gåendes på lösdrift i sommarhagen, fixa en flyttbar ligghall som inte kräver bygglov, och på något sätt fixa sadelkammarbiten (garaget?) Blir bökigt, men jag kanske mår bättre?
3. Låna ut/sälja ena hästen och stalla upp den andra. Ge upp drömmen om ett eget stall och lägga mer pengar, men mindre energi på stallsysslorna. Och satsa stenhårt på träningen.
Sista alternativet är lockande, men min sambo tycker att det är korkat då jag nu har två hästar nästan gratis uppstallade, nästan hemmavid, och att de är så snälla som lånar ut ladan till mig. Dessutom saknar jag inte intrigerna som man ofta upplevt i kollektivstall.
Jag vill inte på något sätt skapa en konflikt då det är släktingar det handlar om, men jag är rädd att jag bara kommer irritera mig om detta fortgår utan förändring. Om jag fick stå på egna ben skulle vi inte riskera någon konflikt. Vi vill gärna bo kvar där vi gör, vi trivs med huset och omgivningarna, men hästsituationen måste ändras.
Hur skulle ni löst problemet? Vad hade ni gjort i min sits?