Jogga innan frukost?

SiZo

Trådstartare
Jag provade idag att jogga innan frukost och aldrig i mitt liv har det varit så kämpigt. Jag har annars ett tempo där jag kan ligga och vila och så ökar jag i perioder för att gå tillbaks till det vilande tempot.


Idag var första gången jag provade att jogga direkt på morgonen. Och för det första så hade jag inget vilande tempo alls, det existerade inte, jag joggade långsammare än någonsin, och trots det så var varje steg en kamp!
Jag trodde bitvis att jag skulle snubbla omkull och bli liggande.

Hur gör ni andra? Är det knepigt att jogga innan frukost? Bör man äta något innan? Vad passar bäst isf?

Idag tog min runda som brukar ta 20 min istället 26-27 min, och då kämpade jag verkligen för allt jag var värd. Hade alldeles för högt tempo eftersom jag verkligen djupandades fort hela vägen. Men skulle jag springa långsammare så skulle det vara att gå...
 
Jag provade idag att jogga innan frukost och aldrig i mitt liv har det varit så kämpigt. Jag har annars ett tempo där jag kan ligga och vila och så ökar jag i perioder för att gå tillbaks till det vilande tempot.


Idag var första gången jag provade att jogga direkt på morgonen. Och för det första så hade jag inget vilande tempo alls, det existerade inte, jag joggade långsammare än någonsin, och trots det så var varje steg en kamp!
Jag trodde bitvis att jag skulle snubbla omkull och bli liggande.

Hur gör ni andra? Är det knepigt att jogga innan frukost? Bör man äta något innan? Vad passar bäst isf?

Idag tog min runda som brukar ta 20 min istället 26-27 min, och då kämpade jag verkligen för allt jag var värd. Hade alldeles för högt tempo eftersom jag verkligen djupandades fort hela vägen. Men skulle jag springa långsammare så skulle det vara att gå...

Jag tycker att man vänjer sig. Jag hade jättesvårt att springa innan frukost i början, men sedan kunde jag springa en mil i lugnt tempo. Jag drack lite vatten och åt en halv banan innan för att inte vara helt tom i magen.

Bara du springer så är det ju jättebra och det är inte hela världen att gå lite heller, tycker jag!
 
Jag provade idag att jogga innan frukost och aldrig i mitt liv har det varit så kämpigt. Jag har annars ett tempo där jag kan ligga och vila och så ökar jag i perioder för att gå tillbaks till det vilande tempot.


Idag var första gången jag provade att jogga direkt på morgonen. Och för det första så hade jag inget vilande tempo alls, det existerade inte, jag joggade långsammare än någonsin, och trots det så var varje steg en kamp!
Jag trodde bitvis att jag skulle snubbla omkull och bli liggande.

Hur gör ni andra? Är det knepigt att jogga innan frukost? Bör man äta något innan? Vad passar bäst isf?

Idag tog min runda som brukar ta 20 min istället 26-27 min, och då kämpade jag verkligen för allt jag var värd. Hade alldeles för högt tempo eftersom jag verkligen djupandades fort hela vägen. Men skulle jag springa långsammare så skulle det vara att gå...

Haha, för mig är det exakt tvärt om :D
 
  • Gilla
Reactions: Sel
Jag provade idag att jogga innan frukost och aldrig i mitt liv har det varit så kämpigt. Jag har annars ett tempo där jag kan ligga och vila och så ökar jag i perioder för att gå tillbaks till det vilande tempot.


Idag var första gången jag provade att jogga direkt på morgonen. Och för det första så hade jag inget vilande tempo alls, det existerade inte, jag joggade långsammare än någonsin, och trots det så var varje steg en kamp!
Jag trodde bitvis att jag skulle snubbla omkull och bli liggande.

Hur gör ni andra? Är det knepigt att jogga innan frukost? Bör man äta något innan? Vad passar bäst isf?

Idag tog min runda som brukar ta 20 min istället 26-27 min, och då kämpade jag verkligen för allt jag var värd. Hade alldeles för högt tempo eftersom jag verkligen djupandades fort hela vägen. Men skulle jag springa långsammare så skulle det vara att gå...
Jag höll på att dö i varje steg när jag för första gången sprang innan frukost. Men det blev lättare och lättare när jag fortsatte en tid!
 
Jag provade idag att jogga innan frukost och aldrig i mitt liv har det varit så kämpigt. Jag har annars ett tempo där jag kan ligga och vila och så ökar jag i perioder för att gå tillbaks till det vilande tempot.


Idag var första gången jag provade att jogga direkt på morgonen. Och för det första så hade jag inget vilande tempo alls, det existerade inte, jag joggade långsammare än någonsin, och trots det så var varje steg en kamp!
Jag trodde bitvis att jag skulle snubbla omkull och bli liggande.

Hur gör ni andra? Är det knepigt att jogga innan frukost? Bör man äta något innan? Vad passar bäst isf?

Idag tog min runda som brukar ta 20 min istället 26-27 min, och då kämpade jag verkligen för allt jag var värd. Hade alldeles för högt tempo eftersom jag verkligen djupandades fort hela vägen. Men skulle jag springa långsammare så skulle det vara att gå...
Jag är rätt dålig på att träna på morgonen. För mig är det nog lika mycket mentalt som fysiskt dock - jag påverkas liksom av vetskapen att jag är trött och inte har ätit något och då kan man väl aaaldrig prestera heller! (tänker min hjärna)

Måste jag träna innan frukost så brukar jag försöka dricka ett halvt glas mjölk, äta ett gäng russin eller något annat litet för att i alla fall ha något att ta av. Det är nog återigen mest för den mentala biten jag gör det, det känns liksom bra att i alla fall ha fått i sig lite energi före.

Tror absolut att det kan vara lite av en vanesak som många skriver, men för mig har det aldrig varit värt mödan att försöka få rutin på det.
 
Jag tycker att man vänjer sig. Jag hade jättesvårt att springa innan frukost i början, men sedan kunde jag springa en mil i lugnt tempo. Jag drack lite vatten och åt en halv banan innan för att inte vara helt tom i magen.

Bara du springer så är det ju jättebra och det är inte hela världen att gå lite heller, tycker jag!
Hur långt tid tog det för dig att vänja dig?

Jag håller mig springandes på ren vilja, höll på att kräkas när jag kom in :rofl:
Jag har ju flyttat oxå, och min nya runda innehåller väldigt mkt mer backar än innan, så jag springer ju inte alls lika långt. Typ 3 km tror jag att rundan är, så det är ju verkligen inte långt. Där jag bodde innan var det platt, då kunde jag springa en mil på en timme utan problem.
 
Jag kan inte springa på morgon/förmiddag.
Bara cykla 3 km till stallet får mig att vilja dö.
Jag vänjer mig inte alls.
Springer bäst på kvällen.
 
Jag kan inte springa på morgon/förmiddag.
Bara cykla 3 km till stallet får mig att vilja dö.
Jag vänjer mig inte alls.
Springer bäst på kvällen.
Usch så tråkigt!

Jag vill gärna springa direkt på morgonen, dels för att det är lättast tidsmässigt, och dels för att man bränner flest kalorier. I början av min studietid använde jag choklad som motivator :o Det blev inte så bra för hullet :rofl:

I vanliga fall, om jag springer på kvällen, så är jag dessutom superpigg efteråt. Kan jag få den känslan på morgonen så vore ju det super!
 
För vissa funkar det, för andra inte alls.

Jag springer som bäst på morgonen utan något mer i magen än ev lite vatten/PWO och ett ägg eller så, om jag råkar vara vrålhungrig. Ska jag springa på eftermiddagen får jag tänka till jäkligt noga med mat/energiintag och jag får sällan till samma känsla. Att springa på kvällen är rent omöjligt (kanske mest mentalt, vet ej) så det ger jag mig inte på.
 
Aldrig joggat innan frukost men varit på gruppträning på gymmet, aldrig mer då jag inte hade någon styrka, synen försvinner in i ett flimmer och måste sätta mig ner för att inte svimma i mitten av passat :crazy:.
 
Som andra säger vänjer man sig. När du springer på tom mage måste ju kroppen använda sig av fettreserver för att få energi istället för de energireserver man har om man har ätit. Det är en grej man måste träna upp, lite som konditionen.
Sedan att det går långsammare (det gör det för mig med) är bara att acceptera, för det lär det alltid göra. Läste någonstans (kan vara runners world) att det är för att det tar längre tid och är svårare för kroppen att hämta energi från fettreserver = tempot kan inte bli lika högt.
 
Träna på morgonen fungerar inge bra för mig.
Det går, men jag kan aldrig prestera på topp. För jag känner mig yrvaken länge.

Däremot har jag tränat på tom mage många gånger och det har inte varit nåt problem. Det är bara en vanesak. Men att gå på fettreserver är såklart mer slitsamt.
 
Det var länge sedan jag sprang på morgonen men då jag gjorde det regelbundet drack jag en kopp kaffe innan. Motigare i början men kroppen vänjer sig och vaknar mer efter några gånger. Tycker egentligen det är ganska skönt när jag kommer in i det. Då är man ju färdig för dagen och jag är väldigt glad i slappa kvällar :angel:
 
Som andra säger vänjer man sig. När du springer på tom mage måste ju kroppen använda sig av fettreserver för att få energi istället för de energireserver man har om man har ätit. Det är en grej man måste träna upp, lite som konditionen.
Sedan att det går långsammare (det gör det för mig med) är bara att acceptera, för det lär det alltid göra. Läste någonstans (kan vara runners world) att det är för att det tar längre tid och är svårare för kroppen att hämta energi från fettreserver = tempot kan inte bli lika högt.
Det är ju faktiskt precis det jag vill åt. Jag får kanske leva med att det är rejält kämpigt ett tag då, tills jag är nöjd igen. Och sedan äta en banan eller något innan jag ger mig ut när jag är nöjd.

5 kilo ner vill jag iaf. Innan dess blir det inget socker i min diet igen (utom julafton ev).

Jag kommer sakna min choklad något enormt.


Det var länge sedan jag sprang på morgonen men då jag gjorde det regelbundet drack jag en kopp kaffe innan. Motigare i början men kroppen vänjer sig och vaknar mer efter några gånger. Tycker egentligen det är ganska skönt när jag kommer in i det. Då är man ju färdig för dagen och jag är väldigt glad i slappa kvällar :angel:
Det är lite så jag tänker med.
 
Älskar förövrigt mina morgonjoggar! De blir mina "mysjoggar" där jag aldrig tittar på tempot alls, eller distans. Där styr egentligen bara tiden - hinner jag med en timmes jogg då joggar jag en timme. Blir det då 10 kilometer eller 5 för att jag hade svårt att komma igång den dagen gör det detsamma.
Jag försöker jogga runt och slappna av, tänka på steget lite extra, titta på fåglar och så. Tänker jag att "oj nej gud så dåligt nu sprang jag min runda på 25 istället för 20 minuter som jag brukar göra" blir det inte bra. Kanske kan du tänka lite så @kimmis87 ?

Jag menar jag är ju ändå ute och springer = bra och nyttigt. På min fettreserv = Tjoho. På morgonen när det inte är så mycket folk = mys. Utan press = skönt. När jag är klar behöver jag inte tänka mer på att träna den dagen om jag inte vill, och är dessutom oftast piggare, mer kreativ, och glad. :)
 
Älskar förövrigt mina morgonjoggar! De blir mina "mysjoggar" där jag aldrig tittar på tempot alls, eller distans. Där styr egentligen bara tiden - hinner jag med en timmes jogg då joggar jag en timme. Blir det då 10 kilometer eller 5 för att jag hade svårt att komma igång den dagen gör det detsamma.
Jag försöker jogga runt och slappna av, tänka på steget lite extra, titta på fåglar och så. Tänker jag att "oj nej gud så dåligt nu sprang jag min runda på 25 istället för 20 minuter som jag brukar göra" blir det inte bra. Kanske kan du tänka lite så @kimmis87 ?

Jag menar jag är ju ändå ute och springer = bra och nyttigt. På min fettreserv = Tjoho. På morgonen när det inte är så mycket folk = mys. Utan press = skönt. När jag är klar behöver jag inte tänka mer på att träna den dagen om jag inte vill, och är dessutom oftast piggare, mer kreativ, och glad. :)
Ja i vanliga fall är det lite så, men idag så var varje steg en kamp. Då är det omöjligt att titta på fåglar. Jag hade fullt upp med att sätta ner nästa fot i marken och inte trilla omkull.

Jag mådde dessutom rejält dåligt när jag var klar. Ingen kick som jag i vanliga fall får. Bara illamående, men jag klarade iaf att inte kräkas.
 
Ja i vanliga fall är det lite så, men idag så var varje steg en kamp. Då är det omöjligt att titta på fåglar. Jag hade fullt upp med att sätta ner nästa fot i marken och inte trilla omkull.

Jag mådde dessutom rejält dåligt när jag var klar. Ingen kick som jag i vanliga fall får. Bara illamående, men jag klarade iaf att inte kräkas.
Även jag har sådana dagar. Då brukar jag faktist inte pusha mig själv att springa för att vara helt ärlig. Jag ger det en ärlig chans för att se om kroppen kan hosta igång, men funkar det inte funkar det inte. Då tar jag kanske en rask promenad hem istället. Ibland har jag plågat mig själv att springa hem men det brukar jag aldrig få något ut av.
Jag aktar mig ganska noga för att springningen skall bli negativt kopplad för mig, jag har "hjärnproblem" :D där min hjärna väldigt gärna saktar ner mig och tycker att jag inte kan springa fort eller uppför backar alls om jag har haft två tre dåliga springningar i rad. Alltså, det går bara inte att springa, även om kroppen kan så säger hjärnan nej och då kan inte kroppen utföra det jag vill i alla fall.
 
Även jag har sådana dagar. Då brukar jag faktist inte pusha mig själv att springa för att vara helt ärlig. Jag ger det en ärlig chans för att se om kroppen kan hosta igång, men funkar det inte funkar det inte. Då tar jag kanske en rask promenad hem istället. Ibland har jag plågat mig själv att springa hem men det brukar jag aldrig få något ut av.
Jag aktar mig ganska noga för att springningen skall bli negativt kopplad för mig, jag har "hjärnproblem" :D där min hjärna väldigt gärna saktar ner mig och tycker att jag inte kan springa fort eller uppför backar alls om jag har haft två tre dåliga springningar i rad. Alltså, det går bara inte att springa, även om kroppen kan så säger hjärnan nej och då kan inte kroppen utföra det jag vill i alla fall.
Om jag saktar ner till (jag höll på att skriva skritt :rofl::rofl::rofl:) gående så får jag jättenegativa tankar. Och det blir gärna att jag går mer och mer efter det. Så jag försöker nog hålla mig springande.
 
Jag har inga problem med att springa innan frukost, däremot har jag problem med att springa tidigt på morgonen. Sprang ut kl. 5.45 under en period i höstas och då var det tungt första 20 minuter, sedan lättade det. Men det blev aldrig en bra start, min kropp är helt enkelt inte vaken. Springer jag ut kl. 9.00 en helg innan frukost så är det inga problem!
 
Jag har inga problem med att springa innan frukost, däremot har jag problem med att springa tidigt på morgonen. Sprang ut kl. 5.45 under en period i höstas och då var det tungt första 20 minuter, sedan lättade det. Men det blev aldrig en bra start, min kropp är helt enkelt inte vaken. Springer jag ut kl. 9.00 en helg innan frukost så är det inga problem!

Åh, jag älskar att springa typ vid 05:20-30 snåret - dessa pass sker på bandet och före jobbet och då jäklar!
På helgen så är det inte alls lika tidigt men då är det utomhuslöpning och jag älskar det första morgonljuset och alla djuren jag träffar på :heart
 

Liknande trådar

Hästvård Hej! Jag har ett tolvårigt D-Ponny sto som jag tävlar dressyrklasser på, det finns nog några som sett mina inlägg här på Buke. Jag har...
2
Svar
21
· Visningar
4 425
Senast: mackan
·
Hästvård Varning för jättelång text. Vill bara skriva av mig och se om någon har liknande erfarenheter, goda råd eller tankar att komma med. Jag...
2
Svar
20
· Visningar
5 598
Senast: pews1972
·
Hästmänniskan Vet inte riktigt vilket prefix som passar, så det får bli övrigt. Lång historia kort: Många händelser de senaste åren har krossat mitt...
2 3
Svar
49
· Visningar
12 403
Senast: Karminnie
·
Övr. Hund Bakgrund; vi fick honom för 5 år sedan - då var han en 2-årig jycke som inte ville bo i stan efter en flytt från de djupa skogarna. Hade...
2 3
Svar
59
· Visningar
6 042
Senast: paradiset
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp