JObbigt..

[surprice1985]

Har ett nytt sto som jag har börjat sätta igång då det knappt har gått rida sen jag köpte henne

Nu när vi rider ut är hon rädd för precis allt
En liten fläck med snö kvar på vägen måste man ju slänga sig bort ifrån fortast möjligt och det är bäst att man flyger i luften ifall det kan finnas något runt kurvan, man vet ju aldrig!
Blir tokig på henne!
Förra ägaren sa att hon kan skygga när hon testar nya ryttare.
Känns som att galoppera ute på vägen just nu är lika med garanterad avsittning
Hur tacklar ni era hästar när de blir "rädda" för allt möjligt??
Stannar ni o visar hästan allt, struntar ni i det och bara rider på eller hur gör ni

Märker att detta påverkar mig och gör mig lite nervös vilket ju klart inte är bra om hon gör såhär bara för att testa

Är tråkigt... Tycker ju att en häst på 10år borde ha sett det mesta

 

[Riverside]

Sv: JObbigt..

Det är ju aldrig roligt att rida ut om man ska sitta o vänta på att hästen ska bli rädd för allt möjligt! Min häst var inte rolig första året jag hade henne! Hon skyggade för det mesta och kunde tvärvända o galoppera åt andra hållet utan minsta förvarning, flyga i luften för minsta lilla eller backa. Inte kul! Jag fick kämpa på och jag vägrade ge upp. Jag tycker om att rida ut och vill kunna göra det utan att behöva vara rädd.

Det jag gjorde var att om hon skyggade för en sten eller vad det nu var och började backa så satt jag av och ledde förbi henne. Nästa gång kunde jag kanske sitta kvar men jag gav henne tid att titta på det hon var rädd för. Jag lät tygeln vara relativt lång och tog tag i martingalremmen eller i manen och höll om med skänkeln. Jag har aldrig låtit henne slippa att gå förbi det "farliga" men man måste ju inte tvinga dem att gå jättenära. Sen beror det ju såklart på omständigheterna runt om. Är det trafik nära är det ju inte jättelämpligt att "bråka" med dem. Men jag har alltid varit noga med att vi ska komma förbi och jag hoppar hellre av och leder henne än vänder!

Numera kan jag rida överallt och hon har fullt förtroende för mig och vet att jag inte skulle tvinga henne att göra saker som är rent farliga. Om hon tvekar för något numera räcker det att jag länger på tygeln, låter henne kolla läget och sen manar på med stadig skänkel. Jag behöver aldrig gå på med spö eller sporrar. Det gäller ju att skapa förtroende mellan sig själv och hästen Får man det och det funkar finns det ju inget bättre!

Hoppas att det löser sig för dig och att du får många härliga uteritter i vårsolen (som vi hoppas kommer snart)

 

[Silltunna]

Sv: JObbigt..

Min medispålle är verkligen rädd för allt möjligt, särskilt i början av ridturen

Jag brukar försöka strunta i det så gott det går, driva framåt och ställa honom bort från det otäcka - då klarar vi oss ur det mesta. Är han bara larvig kan jag även morra lite åt honom.
Är han däremot riktigt rädd får han stanna och titta och sen får jag helt enkelt bestämt men vänligt övertala honom att gå förbi. I de värsta situationerna hjälper det inte att bli arg, utan då får man ha en ängels tålamod För det kan ta lite tid...

 

[Elisha]

Sv: JObbigt..

det säger ju sig själv. hästen litar inte på dig. klart den inte kan göra det när du e nervös. hästen ser dig som ledare o när ledaren blir nervös tror ju den att de e farligt. läs på lite mer om hästen naturliga beteende så ska du se att det är helt logiskt för den...

 

[Anna37]

Sv: JObbigt..

Det viktiga är att inte bli rädd eller osäker själv när hästen är skrajsen (ibland lättare sagt än gjort ).
Jag brukar bara rida förbi, och försöka vara så stadig som möjligt. Ibland är det lättare att trava förbi än att skritta. Eller så får man hästen att koncentrera sig på något annat, typ göra skänkelvikning, eller öppna, så kan det funka att gå förbi läskiga saker. Mycket tempoväxlingar kan också funka.
Jag brukar inte stanna hästen och låta den titta på allting den kan reagera för. Den ska lita på mig som ryttare istället.

 

[surprice1985]

Sv: JObbigt..

det säger ju sig själv. hästen litar inte på dig. klart den inte kan göra det när du e nervös. hästen ser dig som ledare o när ledaren blir nervös tror ju den att de e farligt. läs på lite mer om hästen naturliga beteende så ska du se att det är helt logiskt för den...

Jo det har jag listat ut själv, frågan är ju vad jag kan göra åt det??
Från början va jag inte ett dugg nervös men när man varit påväg att åka av några gånger är det ju klart att man spänner till sig lite när hon hoppar till.

Hon vänder aldrig om eller sticker iväg utan det är bara hopp åt sidorna och tvärnitar.
Försöker göra lite skänkelvikningar m,m för att få henne att tänka på annat men hon är en väldigt vaken och framåt häst så det är inte så lätt att distrahera henne

Måste rida ut de flesta dagar i veckan då vår paddock inte är klar och här finns inga åkrar jag kan rida på nu (uppskattas nog inte nu när det är blött ute) ridhuset har vi över två mil till så dit beger vi oss bara på helgerna.