Jobb vs familjetid - råd behövs!

[Sar]

Sv: Jobb vs familjetid - råd behövs!

Sen undrar jag varför just barn ska värderas så lågt att det blir som ett motsatsförhållande mellan kvinnlig självständighet och umgänget med barnen. Finns det verkligen inga andra livsstilar där barnen faktiskt får central plats i mäns och kvinnors liv samtidigt som man utvecklar sig på andra områden?

Det är även min fråga, det verkar finnas en "heltidshets", både för män och kvinnor. Frågan är ju vad man känner när man ser tillbaka på sitt liv, att man skulle ha jobbat fler timmar eller att man skulle ha spenderat mer tid på familjen?

Nu har ju inte alla valet rent ekonomiskt att kunna gå ner i arbetstid beroende på en mängd faktorer men där finns också prioriteringar att göra.

 

[Mabuse]

Sv: Jobb vs familjetid - råd behövs!

Det finns nån "sanning" om att ingen nånsin ångrar att de jobbade för lite, men jag tror att det kan vara ungefär lika vanligt att man ångrar att man aldrig riktigt satsade på jobbet, fick utvecklas eller kanske komma dit man ville. Jag tycker inte det verkar särskilt ovanligt att människor har ouppfyllda yrkesdrömmar.

Självklart, den som jobbat dygnet runt ångrar säkert att man missat barnen, men de flesta lever ju inte så. Jobbar man normalt (alltså heltid) tror jag inte det är särskilt ovanligt att man i efterhand är rätt nöjd med att man faktiskt hann med både jobb och familjeliv.

Också märkligt att pengar alltid lyfts fram som anledningen till att folk väljer att inte gå ner i arbetstid. I vart fall i min familj har pengar aldrig figurerat öht i funderingar på arbetstid, det handlar istället om jobbet fungerar att sköta på deltid, om man kan hålla sig kvar på arbetsmarknaden i så fall, och så vidare. Givetvis ska man inte förringa pengars betydelse, men utgår man från att pengar är enda anledningen till att man jobbar heltid så utgår man ju liksom också från att pengar är enda anledningen till att man jobbar öht. Och så är det ju verkligen inte för många, helst för ingen skulle jag önska.

 

[Calazirya]

Sv: Jobb vs familjetid - råd behövs!

Jag tror tvärtom, för många är pengarna den stora anledningen till att man "måste" jobba heltid. Man anser inte att ekonomiska tillvaron går runt på en mindre inkomst per månad. Det tror jag är jättevanligt, iaf om man ska läsa lite mellan raderna här på forumet.

 

[Petruska]

Sv: Jobb vs familjetid - råd behövs!

Det finns nån "sanning" om att ingen nånsin ångrar att de jobbade för lite

Tänker jag tillbaka på de senaste 20 åren, så hade jag gärna gjort mer av allt! Både varit med barnen mer, jobbat mer, haft mer tid för hästeriet och andra nöjen. Så har mitt liv alltid sett ut, både i presens och imperfekt, så att säga. Jag vill ha längre dygn, helt enkelt. Jag tror att den relativa fördelningen mellan jobb, familj och resten hade sett ungefär likadan ut även med längre dygn.

Jag håller med andra ord med dig. Det verkar mer troligt att jag nu hade ångrat om jag inte hade satsat på jobbet alls under barntiden - vad i all världen hade jag då jobbat med nu? Jag hade inte haft det jobb jag har, i alla fall.

 

[Mabuse]

Sv: Jobb vs familjetid - råd behövs!

Jag tror tvärtom, för många är pengarna den stora anledningen till att man "måste" jobba heltid. Man anser inte att ekonomiska tillvaron går runt på en mindre inkomst per månad. Det tror jag är jättevanligt, iaf om man ska läsa lite mellan raderna här på forumet.

Det är möjligt att det är vanligt här på Buke, men åtminstone jag själv passar inte in i den mallen. Det bygger ju på nåt sätt också på att man har ett schemalagt jobb där kortare arbetstid också innebär mindre arbete. Så är det ju inte på alla arbeten.

 

[Mitten]

Sv: Jobb vs familjetid - råd behövs!

Jag tror tvärtom, för många är pengarna den stora anledningen till att man "måste" jobba heltid. Man anser inte att ekonomiska tillvaron går runt på en mindre inkomst per månad. Det tror jag är jättevanligt, iaf om man ska läsa lite mellan raderna här på forumet.

Så kanske det är för många, men absolut inte för mig. Jag hade haft råd att jobba 80%, eller till och med 50%, men då skulle jag inte varit så attraktiv på marknaden som jag ändå är idag! Plus att det jag gör är svårt att göra på deltid, provade en period men jag jobbade massa mer till slut ändå... Och jag vill jobba heltid, trivs med det, och ger ändå mycket tid till dottern. Och till maken!
Det är ju inte bara 80% av lönen man kan räkna med, utan också att man står tämligen still i karriären.

Hade pengar varit allt hade jag tagit det nya jobbet på studs, det betyder iaf 8000 mer i månaden...

 

[Mitten]

Sv: Jobb vs familjetid - råd behövs!

Tänker jag tillbaka på de senaste 20 åren, så hade jag gärna gjort mer av allt! Både varit med barnen mer, jobbat mer, haft mer tid för hästeriet och andra nöjen. Så har mitt liv alltid sett ut, både i presens och imperfekt, så att säga. Jag vill ha längre dygn, helt enkelt. Jag tror att den relativa fördelningen mellan jobb, familj och resten hade sett ungefär likadan ut även med längre dygn.

Jag håller med andra ord med dig. Det verkar mer troligt att jag nu hade ångrat om jag inte hade satsat på jobbet alls under barntiden - vad i all världen hade jag då jobbat med nu? Jag hade inte haft det jobb jag har, i alla fall.

Skriver under på varenda stavelse . Precis så är det, har även andra hobbies jag skulle klämma in

 

[Calazirya]

Sv: Jobb vs familjetid - råd behövs!

Svaret var inte på något sätt riktat mot dig, bara en allmän reflektion efter att ha läst på buke i några år

Mabuse:

Nej du passar inte i i den mallen och det är många som inte gör det. Men att det skulle vara ovanligt förekommande ställer jag mig frågande till.

 

[Petruska]

Sv: Jobb vs familjetid - råd behövs!

Som jag har tolkat diskussionen på buke, här på Förälder inte minst, så verkar det främst vara föräldrar (läs mammor) som har jobb som de upplever tråkiga och som dessutom är ganska dåligt betalda som har den inställningen.

Där blir det också väldigt begripligt, tycker jag. Den (del av) inkomst som motsvarar en ganska låg lön, måste man ju ha, kosta vad det kosta vill, nästan. Och eftersom jobbet upplevs som tråkigt, skulle man gärna gå ner i arbetstid om man bara hade råd.

 

[Mabuse]

Sv: Jobb vs familjetid - råd behövs!

Så kanske det är för många, men absolut inte för mig. Jag hade haft råd att jobba 80%, eller till och med 50%, men då skulle jag inte varit så attraktiv på marknaden som jag ändå är idag! Plus att det jag gör är svårt att göra på deltid, provade en period men jag jobbade massa mer till slut ändå... Och jag vill jobba heltid, trivs med det, och ger ändå mycket tid till dottern. Och till maken!
Det är ju inte bara 80% av lönen man kan räkna med, utan också att man står tämligen still i karriären.

Eller att "karriären" vänder nedåt, alltså att man på sikt blir arbetslös. Många frilansarbranscher fungerar så, ingen vill anställa exempelvis en kostymör eller skådespelare som bara vill/kan jobba 80%. Det finns så många att välja på, man kan ta en annan, lika begåvad och skicklig, som vill ge allt istället.

Vi skulle i princip klara oss på en lön, iom att vi bor litet och billigt. Men det skulle absolut inte vara värt det, för arbetsmarknaden funkar ju inte så att man kan kliva av och på den hursomhelst - skulle jag gå hemma i 6-7 år skulle jag vara absolut iskall på arbetsmarknaden: överutbildad för jobb som inte kräver utbildning, och för gamla kunskaper för att bli intressant i det yrke jag är utbildad till. Jag tvivlar väldigt starkt på att jag någonsin skulle få jobb igen, om jag gjorde så. Och är småbarnsåren värda att resten av livet stå utan inkomst?

Jag jobbar i en bransch som bygger på att folk ska bli utslagna, det är meningen att minst hälften ska slås ut och tvingas sluta. Det säger sig ju självt att den som skjuter sig själv i foten genom att jobba mindre än heltid ökar risken att hamna i den utslagna halvan.

 

[Calazirya]

Sv: Jobb vs familjetid - råd behövs!

Ja visst, det är ungefär samma uppfattning jag fått både här på buke och IRL. Men det är ju fortfarande inte ovanligt att folk känner så och det var just det jag skrev om.

Givetvis ska man inte förringa pengars betydelse, men utgår man från att pengar är enda anledningen till att man jobbar heltid så utgår man ju liksom också från att pengar är enda anledningen till att man jobbar öht. Och så är det ju verkligen inte för många, helst för ingen skulle jag önska.

 

[Mabuse]

Sv: Jobb vs familjetid - råd behövs!

Om pengar verkligen är den enda anledningen att man jobbar, så vantrivs man ju rimligen något fruktansvärt. Annars finns det ju fler anledningar än enbart pengar, om det så är att det ibland är trevligt att träffa kollegorna eller liknande, att det känns bra att känna att man gör nytta och är värdefull även utanför hemmet, eller ännu hellre att jobbet ibland är roligt/intressant.

Jag vill inte tro att det vanliga är att man vantrivs på jobbet, tittar man exempelvis på arbetsmiljöverkets undersökningar av arbetande svenskar, så tyder inte resultaten på att det vanliga är att folk vantrivs och inte ser något positivt med sitt arbete utöver lönen.

 

[Petruska]

Sv: Jobb vs familjetid - råd behövs!

Vi skulle i princip klara oss på en lön, iom att vi bor litet och billigt.

Sen vidhåller jag att skötsel av - som i ditt fall - ett barn, faktiskt inte på ett vettigt vis ersätter en yrkesverksamhet. Ett arbete möjliggör en mängd saker, som skötsel av ett eget barn faktiskt inte gör. Jag menar, om det nu inte bara är inkomsten man är ute efter.

Inkomsten (nödvändig för överlevnaden eller inte) är ju intressant ur jämställdhetssynpunkt, också. Jag som tjänar mer än dubbelt så mycket som min man, tänker ganska ofta på det. Tillsammans delar vi naturligtvis så att båda är så nöjda som möjligt, men det bygger ju strikt räknat på min goda vilja, även om det inte känns så för någon av oss (hoppas jag). Och i händelse av separation, skulle jag nog nästan gå med vinst - vilket han verkligen inte skulle göra. (Det är verkligen tur att jag har det dyra husdjuret och han de billiga, annars kunde jag oroa mig hela tiden för att han håller fast vid mig för djurets skull.)

 

[Mabuse]

Sv: Jobb vs familjetid - råd behövs!

Jag tycker inkomsten har en viktig funktion för självkänslan, inte minst. Hos oss är det, rätt stereotypt, mannen som drar hem den relativa storkovan (mannen har lite skämtsamt yttrat förhoppningar om att min lön säkert med tiden ska skutta uppåt den med, men håll inte andan, om man säger så ). Detta har min chef noterat (eller snarare dragit slutsatsen baserat på min mans yrke), och på allvar föreslagit att jag ska jobba utan lön, eftersom jag ju kan bli försörjd av min man istället.

Och det kanske jag skulle kunna bli, teoretiskt - men jobba gratis? Aldrig! Det handlar egentligen mindre om pengarna i sig, än att det då skulle kännas som att mitt arbete inte var värt något, att jag jobbade "på låtsas", så att säga. Framförallt som mina singelkollegor som har samma arbete som jag fortsatt skulle få lön.

Så även pengar handlar inte bara om ekonomi, det är ett erkännande också.

 

[Sar]

Sv: Jobb vs familjetid - råd behövs!

Som jag har tolkat diskussionen på buke, här på Förälder inte minst, så verkar det främst vara föräldrar (läs mammor) som har jobb som de upplever tråkiga och som dessutom är ganska dåligt betalda som har den inställningen.

Där blir det också väldigt begripligt, tycker jag. Den (del av) inkomst som motsvarar en ganska låg lön, måste man ju ha, kosta vad det kosta vill, nästan. Och eftersom jobbet upplevs som tråkigt, skulle man gärna gå ner i arbetstid om man bara hade råd.

Nog tror jag att pengar har stor betydelse. Speciellt om man valt en livsstil som faktiskt kräver två heltidslöner för att man ska få det att gå ihop (och ett fåtal som faktiskt skurit ner på nästan allt men ändå har ekonomiskt behov av att jobba heltid (oftast väldigt låg lön) för att få livet att gå runt.

Men att valet att jobba deltid enbart skulle ske för att man har ett tråkigt och dåligt betalt jobb har jag svårt att svälja (där tänker jag ju spontant att det kanske vore läge att skola om sig då så att man har en annan arbetsmarknad att vända sig till, betongsprutare i närmaste gruva ligger enligt uppgift på ca 37.000 i ingångslön...).

Själv har jag ett både kul, stimulerande och välbetalt jobb som jag ändå väljer att gå ner i arbetstid ifrån för att kunna få mer familjetid, och likadant är det för min sambo. Skulle jag då anses mindre attraktiv för "marknaden" så tänker jag att det faktiskt främst är deras förlust Jag sitter ju inte i sjön på något sätt.

Skulle jag se riktigt frankt på mitt arbetsliv skulle jag ändå hamna närmare devisen "jag arbetar för att leva" snarare än "jag lever för att arbeta". Och skulle jag nu mot förmodan känna att pengar var allt så skulle de kosta kommande arbetsgivare hutlösa summor i lön för att jag skulle gå med på att känna att jag inte hann med barnen nog mkt utan bara jobbade (vilket förmodligen skulle sluta med att jag gick in i väggen).

 

[mino]

Sv: Jobb vs familjetid - råd behövs!

Men det skulle absolut inte vara värt det, för arbetsmarknaden funkar ju inte så att man kan kliva av och på den hursomhelst - skulle jag gå hemma i 6-7 år skulle jag vara absolut iskall på arbetsmarknaden: överutbildad för jobb som inte kräver utbildning, och för gamla kunskaper för att bli intressant i det yrke jag är utbildad till.

Men vem har varit i närheten av att föreslå det här? Personligen tycker jag att det mest komplexa ligger i bedömningen av vad som är en lagom balans, inte nåt helt svartvitt tänkande i antingen hemmafru eller karriärsmänniska. Jag är överlag intresserad av gränsdragningar och i denna tråden som i många andra så undviker man gärna att diskutera just konkreta gränser. Mitten frågade om det är ok att hämta en fyraåring kl 16.30 med hennes förutsättning att hon har ett val och har råd att lägga upp sitt familjeliv på ett annat sätt. Att bara i största allmänhet hylla yrkeslivet löser egentligen inte det dilemma som många småbarnsfamiljer upplever: hur hittar vi en balans? Är det ok, enligt dig att hämta barnet vid 17? 17.30? 18? Jag skriver inte detta för att raljera utan för att jag faktiskt undrar hur man ska få de båda parallella verksamheterna att gå ihop på ett sätt som inte bara sätter föräldrarnas behov främst. Rent konkret tycker jag själv nämligen att min treåring blir väldigt trött av långa dagar och hade varit väldigt spak av att gå 8-17 varje dag och min femåring blir uttråkad, så himla mycket finns det inte att hitta på i samma dagismiljö dag ut och dag in, de mår bättre av lite social tid hemma också.

Jag har ju ett jobb som i högsta grad är i karriären där jag under de senaste åren tagit ett antal steg för att komma vidare till nästa plan. Och min erfarenhet är att det går faktiskt att kombinera barn och avancerat jobb om man vågar välja/välja bort och inte är så osäker på sin styrkor och hur de bäst kan tillämpas för att uppnå det man vill.

 

[Mabuse]

Sv: Jobb vs familjetid - råd behövs!

Det är klart man får pussla. Med det som avgör måste väl ändå vara hur lång dag barnet går, inte hur tidigt man hämtar på eftermiddagen? Blir ditt barn tröttare av att gå 9-16 än att gå 8-15? Jag måste säga att jag är förvånad hur få som utnyttjar möjligheten att lämna senare, istället för att stressa ihjäl sig och minska arbetstid för att till varje pris hämta jättetidigt på eftermiddagen.

Hur långa dagar som är lagom är ju jättesvårt att säga generellt, såklart. Det beror ju på dagiset, barnet, barnets sovvanor (sover barnet 9 timmar per natt blir det ju väldigt mycket mer tid tillsammans än om barnet sover 12 timmar), osv.

Att jobba vanlig heltid är för mig inte nån jättesatsning på jobbet, det är ju liksom det normala. Satsar man så jobbar man väl rimligen mer? Sen, om man inte är ensamstående, så behöver väl inte barnen gå 8-17 bara för att föräldrarna jobbar heltid, nödvändigtvis? Vi jobbar också heltid, och vårt barn går 9-16. Så det är ju inte givet att heltidsarbetande föräldrar = evighetslånga dagar på dagis.

Den som bara jobbar heltid har i min värld redan skapat balans, ännu mindre jobb än så, då har man ju aktivt gjort ett val att inte lägga nån större vikt vid jobbet. Är man ensamstående med barn utan släktningar som kan hjälpa till förstår jag om det inte finns så mycket att välja på, självklart måste då barnet prioriteras. Men väldigt många verkar ju ha både partner och släkt, och ändå av någon märklig anledning så upplever just kvinnan att det inte blir balans om hon jobbar heltid, utan att hon måste gå ner i tid.

 

[Sar]

Sv: Jobb vs familjetid - råd behövs!

Den som bara jobbar heltid har i min värld redan skapat balans, ännu mindre jobb än så, då har man ju aktivt gjort ett val att inte lägga nån större vikt vid jobbet.

Där förlorar du mig.
Ett heltidsjobb kan ju se helt olika ut, det är en enorm skillnad mellan ett "pappersjobb" där du kan ha rätt fria tider (kanske till och med jobba en sväng hemma på kvällen när barnen har lagt sig för att kunna sno åt sig extra barntid medan barnet är vaket) eller jobb inom ex.vis industrin med fasta tider och dessutom viss pendling till jobbet.
Det är väl (i min värld) just för att man känner att balansen inte stämmer som man väljer att gå ner i tid, att man helt enkelt inte tycker att det är vettigt att ens ettåring går längre tid på förskolan än man själv är på jobbet!

Och att man per automatik inte "skulle lägga större vikt vid jobbet" för att man gått ner i procent tycker jag inte heller stämmer. Jag skulle snarare uttrycka det som så att man faktiskt även ser umgänge med ens barn som något viktigt, förutom jobbet.

 

[Mabuse]

Sv: Jobb vs familjetid - råd behövs!

Långa pendlingstider har torde inte ha med arbetets art att göra, det är väl resultatet av andra val. Det går ju utmärkt att bo nära jobbet även om man har ett industrijobb, och det är inga problem att få till en pendling över halva landet för ett kontorsjobb (har en kollega som många år bodde i Umeå och pendlade till (kontors)jobbet i Stockholm, exempelvis)

När det gäller tid med barnet, så får ju inte dygnet fler timmar bara för att man har kontorsjobb. Om jag tillbringar 40 timmar i veckan med att arbeta, så är väl ur barnumgängesperspektiv fullkomligt egalt om den tiden tillbringas med att sitta framför en dator eller stå vid en maskin? Jobba när barnen har somnat bygger för övrigt på att barnen sover (betydligt) mer än föräldrarna, det är ju alls inte sagt. Och jobbar man i industrin så är det väl ofta skiftjobb, vilket innebär att arbetstiden även där ibland infaller när barnet sover.

Min poäng är att jag tycker att om man bara jobbar heltid och inte mer, så har man massor av tid över till barn, fritid, etc. Att jobba heltid är inte att jobba mycket, det är att jobba normalt.

 

[Embe]

Sv: Jobb vs familjetid - råd behövs!

Där förlorade du även mig. Inte i förståelse för vad du skriver, utan din åsikt om att man inte anser sitt jobb viktigt om man inte jobbar heltid under en period. Jag tycker helt enkelt annorlunda

Jag har ett "högprestigejobb" med karriär och lååååång utbildning. Jag tycker att mitt jobb är viktigt, har en relativt stor del av min identitet i mitt jobb, är framgångsrik på jobbet och ja - jag satsar på jobbet helt enkelt. Skillnaden är att jag inte värderar det högre än mina andra intressen, dvs barn/partner och hästar, för att må bra och skapa balans. Jag måste jobba och vara framgångsrik på jobbet för att må bra, men inte enbart och det är jag ytterst glad för - för annars skulle jag vara rätt torftig som person, så som JAG är, skulle jag tro.

Både min man och jag gjorde det aktiva valet innan vi skaffade barn att skulle vi ha barn - ja då skulle vi också se det/dem som ett projekt i sig, att investera tid i. Fortsätta satsa på våra jobb, det är liksom naturligt för oss, men anpassa dem utefter barnet/barnens behov (vi har ett just nu, och två inom någon månad). Att det därmed innebär att vi inte satsar 110% på karriären gör att klättringen går lite långsammare, men inte särskilt mycket vågar jag påstå - i mitt eget fall känns det inte så alls, faktiskt. Och den ev. fördröjningen känns inte som något misslyckande på jobbet på något sätt - för ingen av oss upplever att våra arbetsgivare ser oss som mindre attraktiva eller värda att satsa på.
Och skulle vi trots allt känna annorlunda om ett tag så "let so be it" för ett tag, för våra väderingar gällande barnen, och våra intressen i barnen, är lika viktiga som intresset för våra jobb. Innan barnet/barnen så var det enkelt att jobba övertid, nu känns det helt enkelt inte roligt - hur roligt jobbet än är i sig. För nu går det så uppenbart ut över någon annan.

Man kan vara intresserad av sitt (karriärs)jobb utan att jobba en massa övertid, utan kan fokusera på att "bara" jobba heltid, eller i mitt fall just nu till och med 80% (men det är max vad som "fungerar" rent praktiskt att gå ner till i mitt jobb - och det är svårt tidsmässigt att få ihop det på 80% så det blir en del övertid, men låt gå), utan att bli "kall" på arbetsmarknaden. Det beror mycket på arbetsgivaren skulle jag vilja påstå.

Vad man sen VILL som person är en annan fråga - tycker jag.

Min man jobbar mer övertid än vad som är rimligt just nu, känner han, och satsar därför på att byta jobb trots att han är "mitt i karriären", för han vill inte missa barnens uppväxt, tycker inte att det är värt priset - hur välbetald och framgångsrik han än är. OCH intresserad av sitt jobb. För att han vill investera mer tid i barnen beror inte på att han inte trivs optimalt på sitt jobb. Hans balans innebär helt enkelt ett större barnfokus än vad nuvarande arbetsgivare kan erbjuda.

Jag hade tänkt att jobba 100% initialt, men vår son mår uppenbart sämre av att gå längre dagar på dagis än han gör (07.30-15.00 - han vaknar tidigt så för honom så fungerar det bättre att hämtas tidigare än att lämnas tidigare) i nuläget, går han längre är han allt för trött när han kommer hem, och då känns valet enkelt.

När maken har bytt jobb så byter vi, så jag jobbar 100%, och han 80% under en period, så får vi se hur länge det behövs.