Jobb tips?

Tack för svaret! Så ungefär B i genom snitt i merit värde då. Men 0.60-0.75 på högskole provet är väl inte så jätte mycket? Är det enklare att komma in med högskole prov motför merit värde?
Det är svårt att säga. Ofta är det indelat, så finns det 20 platser på hösten kanske 12 är betyg, 6 är högskoleprov och de sista två typ yrkeserfarenhet (har sett vissa utbildningar med några få platser som är lite "övrigt").
 
Okej tack för svaret! Vet du om det är ett "svårt" program?
Socionomprogrammet på högskolan är inte ett särskilt svårt program, om man har någorlunda lätt att ta sig till kunskaper in textform. Jag vet också en hel del som börjat direkt efter gymnasiet, men jag tror faktiskt att det finns ett värde i att ha jobbat ett par år innan man börjar plugga, eller att man allraminst har något jobb bredvid studierna. Helst ett jobb där man behöver hantera människor i mer eller mindre jobbiga situationer antingen inom tex vården eller som nattportier på hotell.

Jag läste till Socionom för att det var så brett, men nu har jag varit i min nisch i drygt 13 år. Enda jobbet jag inte tröttnat på inom nån månad.
 
Socionomprogrammet på högskolan är inte ett särskilt svårt program, om man har någorlunda lätt att ta sig till kunskaper in textform. Jag vet också en hel del som börjat direkt efter gymnasiet, men jag tror faktiskt att det finns ett värde i att ha jobbat ett par år innan man börjar plugga, eller att man allraminst har något jobb bredvid studierna. Helst ett jobb där man behöver hantera människor i mer eller mindre jobbiga situationer antingen inom tex vården eller som nattportier på hotell.

Jag läste till Socionom för att det var så brett, men nu har jag varit i min nisch i drygt 13 år. Enda jobbet jag inte tröttnat på inom nån månad.

Jag håller med. Det är inte så svårt men texttungt. Mycket litteratur. Håller även med om fördelen med att ha jobbat lite innan, det gör också utbildningen enklare.

@L(i)FE
Jag tänker kanske omsorgspedagog som alternativ? Jag är socionom men har valt att jobba i utförarledet, jag tycker det är roligare. Mindre betalt men väldigt roligt. Jag vill jobba med vuxna, men tyckte handläggare var enformigt, och var det inte enformigt var det barn (vilket inte passar mig).
 
Tack för svaret! Så ungefär B i genom snitt i merit värde då. Men 0.60-0.75 på högskole provet är väl inte så jätte mycket? Är det enklare att komma in med högskole prov motför merit värde?
Det beror helt på vilken av modellerna som passar dig bäst att konkurrera inom.
Jag har gått flera kurser som jag aldrig hade kommit in på utan högskoleprovet, tillsammans med andra som aldrig hade kommit in där utan sina betyg.
 
En släkting till mig ville också hjälpa utsatta barn. Hen utbildade sig till socionom och jobbar nu på BRIS. Under studietiden jobbade hen dessutom ideellt för en förening som stöttar barn utsatta för sexuella övergrepp. Vad jag förstår är det tungt ibland men också väldigt givande.
 
Socionomprogrammet på högskolan är inte ett särskilt svårt program, om man har någorlunda lätt att ta sig till kunskaper in textform. Jag vet också en hel del som börjat direkt efter gymnasiet, men jag tror faktiskt att det finns ett värde i att ha jobbat ett par år innan man börjar plugga, eller att man allraminst har något jobb bredvid studierna. Helst ett jobb där man behöver hantera människor i mer eller mindre jobbiga situationer antingen inom tex vården eller som nattportier på hotell.

Jag läste till Socionom för att det var så brett, men nu har jag varit i min nisch i drygt 13 år. Enda jobbet jag inte tröttnat på inom nån månad.
Okej tack för svaret! Jag ska kolla upp mera om det och vad som krävs osv!
 
Jag håller med. Det är inte så svårt men texttungt. Mycket litteratur. Håller även med om fördelen med att ha jobbat lite innan, det gör också utbildningen enklare.

@L(i)FE
Jag tänker kanske omsorgspedagog som alternativ? Jag är socionom men har valt att jobba i utförarledet, jag tycker det är roligare. Mindre betalt men väldigt roligt. Jag vill jobba med vuxna, men tyckte handläggare var enformigt, och var det inte enformigt var det barn (vilket inte passar mig).
Vad är omsorgs pedagog?
Jag vet inte riktigt vad som menas med ut förar ledet osv men okej! 🙂
 
En släkting till mig ville också hjälpa utsatta barn. Hen utbildade sig till socionom och jobbar nu på BRIS. Under studietiden jobbade hen dessutom ideellt för en förening som stöttar barn utsatta för sexuella övergrepp. Vad jag förstår är det tungt ibland men också väldigt givande.
Okej! Jobbar hen med att prata med barn som ringer eller skriver till bris då? Eller finns det andra sorters jobb också i bris?
Och ja jag fattar att det kan vara "tungt" liksom att jobba med såna saker! Men jag tycker ändå att det är extremt viktigt och att det är det som jag verkligen verkligen vill göra så tycker ändå att det nog är värt det eller hur jag ska förklara.
För att jag vill verkligen göra en skillnad och jobba med nånting menings fullt och hjälpa barn osv ❤️
 
Okej! Jobbar hen med att prata med barn som ringer eller skriver till bris då? Eller finns det andra sorters jobb också i bris?
Och ja jag fattar att det kan vara "tungt" liksom att jobba med såna saker! Men jag tycker ändå att det är extremt viktigt och att det är det som jag verkligen verkligen vill göra så tycker ändå att det nog är värt det eller hur jag ska förklara.
För att jag vill verkligen göra en skillnad och jobba med nånting menings fullt och hjälpa barn osv ❤️
Ja precis, hen sitter på stödlinjen och framför allt chattar med dem som kontaktar. Många av passen är kväll/natt då belastningen är högst då.
 
Nu skulle jag vilja ha jobb tips! Det är nog ganska så många år kvar förmig men det gör ju inget att börja tänka nu iallafall! Plus att jag ska gå gymnasiet eller folk högskola eller nånting och då kanske det är bra att veta vad man vill bli sen 🙂 Och jag ska kanske ha praktik i vår och då skulle ju det vara jätte bra med lite tips om vad som kan passa osv!
Men okej jag kan börja med att jag vill ha ett jobb som jag kommer att hjälpa ut satta barn och unga. Men jag vet inte hur.
Helst så skulle jag vilja jobba med tjejer som har varit ut satta för saker och kanske har autism eller adhd osv. Heltenkelt för att jag har erfaren heter med det så jag tror att jag skulle kunna hjälpa dom mycket!
Dom jobben som jag kommer på är:
1. Psykolog men det är för "svårt" förmig
2. Behandlings pedagog som tillexempel jobbar på hvb eller sis eller nåt det tror jag att jag skulle kunna passa bra för men jag har rullstol och jag vet inte om det skulle funka och jag vet inte om jag kommer klara mig utan den nånsin
3. Jobba på soc men jag har ingen aning vad det är för jobb och vad man gör liksom
4. Ha ett stall med tillexempel rid terapi eller häst stödd terapi. Det skulle jag också VÄLDIGT gärna vilja! Men det kanske är svårt att ha det som sittenda jobb.
5. Ha en hund eller flera som är besöks hund tillexempel på bup och såna ställen
6. Nånting med brott typ sån som har förhör med barn eller nånting men det kanske är poliser och polis kan jag INTE bli.
Har någon andra förslag eller nåt tips om dom jobb förslagen som jag har?
Eller tips vad för gymnasie program som skulle vara bra att gå eller på folk högskola. Eller om nån har tips på nån praktik plats som skulle kunna vara bra om man vill jobba med sånt i fram tiden 🙂
Nu har jag inte läst hela tråden men jag tycker att du ska kolla socialpedagog också. Kortare utbildning, en del får jobb inom skolan, fritidshem, boendestöd eller liknande. Sen kan du arbeta inom det ett tag och om du trivs med att arbeta med människor senare gå vidare och utbilda dig till socionom t ex.
Det är bra att du tänker framåt. Jag har själv arbetat med människor i många år (lärare) och ja det är slitigt och inte så bra lön alltid men det är också roligt och stimulerande och viktigt för ditt jobb kan göra skillnad för andra!
 
Att jobba inom vård och omsorg är absolut krävande men också väldigt givande. Du får också specifik träning i att hantera svåra samtal i en terapeutisk roll - det är något helt annat (och mycket lättare imo) än att hantera svåra samtal som privatperson eller som kollega.

Utifrån beskrivningarma ovan så tänker jag att socionomprogrammet låter som en vettig start. Det är en mycket bred utbildning som öppnar för arbete inom många olika fält. Alternativt någon form av pedagog- eller fritidslärarutbildning om man lutar åt det pedagogiska. Eller sjuksköterska/undersköterska om man vill mer mot sjukvård/omsorgsarbete. Arbetsterapeut är kanske mer av ett stickspår men möjligen värt att kika på.

Det går också att få jobb inom både skola och omsorg med endast gymnasieutbildning. Jag gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet och har jobbat både som lärarvikarie (förskola-lågstadie) och inom LSS (boendestödjare) utan formell utbildning. Det kan ju vara ett bra första steg att testa innan man kastar sig in i en flerårig utbildning.

Sen lägger jag också in min vanliga brasklapp om att försöka ta det lugnt med framtidsplaneringen. När pensionsåldern nu sakta närmar sig 70 så kommer du efter gymnasieexamen att se fram emot 50 år av lönearbete. Det finns ingen stress alls att "bli något" när du är 20. Jag var 24 år gammal när jag först alls hördes talas om det som idag är mitt yrke.
Arbetsterapeut tycker jag också låter som en mellanväg med inte bara det tunga, många arbetsterapeuter jobbar med psykisk ohälsa/vardagsbalans, och det är ett jobb som ofta går att anpassa till fysiska funktionsbegränsningar. Jag har i mitt yrkesliv även stött på en del rehabassistenter, dvs personer med medfödd eller förvärvad funktionsbegränsning som jobbar med att utbilda andra med nyare skador i allt möjligt som personen vill klara av, och även med de mentala bitarna. Kolla tex rehab station Stockholms facebook/instagram. En del av rehabassistenterna jag mött har även utbildat sig vidare till tex kurator (via socionomprogrammet) eller arbetsterapeut och haft två kompetenser/funktioner.
 
Jag tänker att en bra väg hade varit att sikta på att utbilda sig till socionom -då det är brett och ger många ingångar till de områden du är intresserad av nu.
Jag är utbildad socialpedagog -idag finns det olika utbildningar till det och det finns allt ifrån 1 år på yrkeshögskola till 3 år på högskola/universitet, jag läste högskoleutbildningen och fick då en kandidatexamen i socialt arbete. Har arbetat som skolkurator under ganska många år och tyckte mycket om det, jobbade även extra på SiS/behandlingshem för ungdomar 12-16 år och inom Kriminalvården när jag pluggade. Har gjort lite annat med, bl.a varit arbetsledare och chef inom LSS och är idag biträdande rektor på en låg- och mellanstadieskola.

om man utbildar sig till tex socionom eller socialpedagog så behöver man inte jobba som just DET (vilket är lite luddigt ibland vad det är) men det ger ingångar till många olika människonära yrken.
 
Jag tänker att en bra väg hade varit att sikta på att utbilda sig till socionom -då det är brett och ger många ingångar till de områden du är intresserad av nu.
Jag är utbildad socialpedagog -idag finns det olika utbildningar till det och det finns allt ifrån 1 år på yrkeshögskola till 3 år på högskola/universitet, jag läste högskoleutbildningen och fick då en kandidatexamen i socialt arbete. Har arbetat som skolkurator under ganska många år och tyckte mycket om det, jobbade även extra på SiS/behandlingshem för ungdomar 12-16 år och inom Kriminalvården när jag pluggade. Har gjort lite annat med, bl.a varit arbetsledare och chef inom LSS och är idag biträdande rektor på en låg- och mellanstadieskola.

om man utbildar sig till tex socionom eller socialpedagog så behöver man inte jobba som just DET (vilket är lite luddigt ibland vad det är) men det ger ingångar till många olika människonära yrken.
Du som jobbat på SIS/behandlingshem, skulle det fungera med den fysiska funktionsinskränkningen som Ts har (rullstol)? De jag känner som tex blivit gravid har behövt byta tjänst under graviditeten för att det varit för sårbart. Bara så Ts får en korrekt bild eftersom hon själv ställt sig den frågan :)
 
Du som jobbat på SIS/behandlingshem, skulle det fungera med den fysiska funktionsinskränkningen som Ts har (rullstol)? De jag känner som tex blivit gravid har behövt byta tjänst under graviditeten för att det varit för sårbart. Bara så Ts får en korrekt bild eftersom hon själv ställt sig den frågan :)
Spontant säger jag nej. Inte i aktivt arbete ute på avdelningarna där jag varit -då det där fanns rätt stor risk för fysiskt utåtagerande, antingen mot dig eller mot andra där du behövde kunna ingripa.

Men -som en annan yrkeskategori, typ kurator eller behandlingssekreterare så hade det ju absolut kunna funka.
Eller kanske inom socialtjänst med placerade barn.
 
Arbetsterapeut tycker jag också låter som en mellanväg med inte bara det tunga, många arbetsterapeuter jobbar med psykisk ohälsa/vardagsbalans, och det är ett jobb som ofta går att anpassa till fysiska funktionsbegränsningar. Jag har i mitt yrkesliv även stött på en del rehabassistenter, dvs personer med medfödd eller förvärvad funktionsbegränsning som jobbar med att utbilda andra med nyare skador i allt möjligt som personen vill klara av, och även med de mentala bitarna. Kolla tex rehab station Stockholms facebook/instagram. En del av rehabassistenterna jag mött har även utbildat sig vidare till tex kurator (via socionomprogrammet) eller arbetsterapeut och haft två kompetenser/funktioner.
Jag tror inte att arbets terapeut eller med sån rehab är nånting för mig av vad jag har läst om det men tack för tipsen iallafall!
 
Jag tänker att en bra väg hade varit att sikta på att utbilda sig till socionom -då det är brett och ger många ingångar till de områden du är intresserad av nu.
Jag är utbildad socialpedagog -idag finns det olika utbildningar till det och det finns allt ifrån 1 år på yrkeshögskola till 3 år på högskola/universitet, jag läste högskoleutbildningen och fick då en kandidatexamen i socialt arbete. Har arbetat som skolkurator under ganska många år och tyckte mycket om det, jobbade även extra på SiS/behandlingshem för ungdomar 12-16 år och inom Kriminalvården när jag pluggade. Har gjort lite annat med, bl.a varit arbetsledare och chef inom LSS och är idag biträdande rektor på en låg- och mellanstadieskola.

om man utbildar sig till tex socionom eller socialpedagog så behöver man inte jobba som just DET (vilket är lite luddigt ibland vad det är) men det ger ingångar till många olika människonära yrken.
Är det "bättre" att ut bilda sig till socionom motför social pedagog?
Jag ska iallafall kolla upp båda dom tipsen mera!
 
Spontant säger jag nej. Inte i aktivt arbete ute på avdelningarna där jag varit -då det där fanns rätt stor risk för fysiskt utåtagerande, antingen mot dig eller mot andra där du behövde kunna ingripa.

Men -som en annan yrkeskategori, typ kurator eller behandlingssekreterare så hade det ju absolut kunna funka.
Eller kanske inom socialtjänst med placerade barn.
Det beror ju säkert på var man jobbar också! Alltså det finns ju hvb hem tillexempel med allt från iprincip knarkare och rånare osv till hvb hem med världens lugnaste och hvb hem med små barn osv. Och jag skulle ju inte vilja jobba med tillexempel tonåriga killar som var utåt agerande för det skulle heltenkelt inte passa förmig 🙂
 

Liknande trådar

R
Kläder & Bli fin Jag vill inte "sno" tråden om hur mycket kläder man ska köpa på ett år så därför så gör jag en egen tråd om dethär! Men jag undrar lite...
2 3
Svar
52
· Visningar
1 815
Senast: Badger
·
L
  • Låst
Samhälle Först så vill jag vara VÄLDIGT tydlig att SJÄLV KLART så gäller inte dethär för alla! Utan det finns säkert jätte många som jobbar på o...
6 7 8
Svar
147
· Visningar
9 637
Senast: Gunnar
·
L
Skola & Jobb Dethär är inte aktuellt förmig NU utan det är mest för OM det blir det i fram tiden. Men jag skulle jätte gärna vilja få tips om nån här...
Svar
12
· Visningar
1 124
Senast: Rosett
·
Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
2
Svar
28
· Visningar
2 681

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp