Jaha då var vi där då...

[LillOhlsson]

.. nu har min lilla JR kille på lite mer än 1.5 år börjat jucka på mig, springer runt å piper och vill bara ut hela tiden. Kåt med andra ord.. Kommer han sluta me det? att jucka på mig, första gången han gjorde det var imorse.
Detta är min första hund så jag vet inte hur ja ska få honom att sluta me detta? varje gång han försöker säger jag åt honom och han slutar direkt men kommer han lägga av med detta eller fortsätter det??
Har även tänkt tanken att kastrera honom, vill iaf inte ta några valpar efter honom, är de snällast mot honom att göra de då? hur förändras hundar när man kastrerar dom? hästar blir ju mycket lugnare, kommer han åxå bli det? vill ju inte att hans busighet och livlighet ska försvinna?
många frågor hoppas ni lite mer erfarna kan svara?!.
/Sofia

 

[EmelieR]

Sv: Jaha då var vi där då...

Min systers hund fick kastreras då den blev helt galen när det fanns löptikar i närheten. (han bet tom en av min brors kompisar när han inte fick rymma)
Det blev mycket mycket bättre. Visserligen kände han när min tik löpte om vi kom dit- han tom satte på henne en gång men det aggresiva försvann och lite lugnare blev han. Men han var ju ingen JR. Min JR skulle gärna få bli liiite lugnare men jag vill ha valpar på henne igen så det går inte. hihi.

 

[LillOhlsson]

Sv: Jaha då var vi där då...

okej, hm.. hoppas han inte blir så. men de kanske är snällast mot honom ändå att kastrera? kan ju inte va så roligt att springa runt med en massa hormoner och inte få komma till skott någon gång?
min vill ja ha precis som han är, kan va hur busig som helst ena studen för att i nästa krypa ner å mysa i soffan me mig Han är inte en typisk terrier heller, tycker han är alldeles lagom=) vill varken ha mer eller mindre..

 

[LillOhlsson]

Sv: Jaha då var vi där då...

putt putt**

 

[hasselby]

Sv: Jaha då var vi där då...

inte vet jag men en tant i stallet har tre.. Två äldre en yngre som skulle anv till avel. Ja det äldre hade tydligrén varit jobbiga när dom var yngte så dom har inga kulor kvar.. Och för ett par veckor sedan stod hon inte ut med den yngres beteende heller. Så nu inga kulor kvar alls

Det var väl inte svaret på din fråga men ändå

 

[Josef]

Sv: Jaha då var vi där då...

Titta efter hur en tik gör med en hane om tiken är ointresserad.
Visa med bestämdhet att du är ointresserad.
Det är till låtet att bli arg.
Inte stor skilnad att till rätta visa en kille i en krog kön.
Men för all del gör som jänkarna.
Funkar inte El dressyr så tar vi till skappel dressyr.
Medans du håller på.
Kan du operera bort klorna så du slipper repiga golv å klo kilipp.
Sen kan du ta bort stämm banden så kan inte hunden skälla i tid och i otid.
Sen kan sätta dit en stomi påse å en kateter.
Så behöver du inte rasta hunden om du inte vill.
Jag är emot allt detta jag är mot detta lika mycke.
Som öron kupering å svans kupering.
Operera en hund utan medicinsk grund ser jag som.
Ett grovt över grepp.
Jag tycker att det kan jänkarna behålla i USA.
Tack för ordet...!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

 

[Yeah]

Sv: Jaha då var vi där då...

Egentligen borde jag väl låta bli att svara med tanke på att det luktar troll, men jag kan inte låta bli.
Jämför du på fullaste allvar att kupera öron och svans för syns skull med att kastrera en hanhund?
Dina andra förslag med stomipåse,kateter osv. var så fåniga att jag inte ens orkar kommentera.
Personligen tycker jag att det kastreras alldeles för lite i Sverige och jag själv är just nu i valet och kvalet över huruvida jag ska kastrera min äldre hane
eller inte då jag inte är helt säker på om han ska användas mer i avel. Men förklara gärna VARFÖR du tycker att kastrering är ett sådant fruktansvärt ingrepp.

 

[AnnikaS]

Sv: Jaha då var vi där då...

Om en hund har löptikar i närheten så kan ju absolut juckandet bero på det MEN juckandet kan också vara en DOMINANSHANDLING som inte är okej. Juckar en hund på dig eller någon annan hund är detta ett beteende som INTE är önskvärt!! Var bestämd, ta bort honom, låt honom inte "komma till" igen.
Att kastrera en hane just bara på grund av detta kanske är lite väl drastiskt. Försök i stället att få in en lydnad på honom och håll koll. Mår han JÄTTEDÅLIGT av det är det väl en sak, men att "bara" göra det "enkelt" för sig är en helt annan.
Vi har en hane och en tik och detta är stora rottisar (må tro att det kan bli livat), vi har bra lydnad på dem och separerar dem under den tid hon löper. Någon av oss sover ute i vardagsrummet, då det är lätt att det blir ett tjuyvnyp när man sover, att man först vaknar när det är försent liksom. Sen gränsar vi av med kompostgaller så att båda är med i rummet (när vi ex, tittar på tv), men att vi får lättare att hålla koll osv.

Jag kan förstå tanken, men jag själv skulle aldrig söva min hund och operera den bara för att jag tycker det är bäst. Jag skulle bara göra det om det vore bäst för hunden. OM det händer några dagar någon gång per år att hunden gnyr och är ofokuserad ser inte jag som ett problem. Däremot om hunden gör sig illa av frustration och man ser att den är så stressad att den far illa, då är det ju en annan sak. Med det menar jag INTE att en hund är stressad bara för att den går och gläfser, dreglar och flåsar...

 

[LillOhlsson]

Sv: Jaha då var vi där då...

vet inte om du svarar till mig men jag vill inte kastrera honom för att Jag tycker de är jobbigt utan är mest orolig för honom, han springer runt och piper hela tiden, vilar inte som han brukar utan springer fram och tillbaka här hemma. När vi är ute och går drar han och springer runt överallt (så långt han kommer) och så brukar han absolut inte hålla på.
Jag är åxå orolig att söva honon bara för detta men om det är de bästa för honom borde jag ju göra det?!

 

[villi]

Sv: Jaha då var vi där då...

Tydligare ledarskap tror jag är hjälpen i ditt fall, det gör att du får en lugnare hund. Jag tvivlar på att hans beteende enbart beror på "kåthet". Bara det faktum att han juckar på dig är ett bevis på att han inte ser dig som ledaren. Visst kan kastration göra honom lugnare, men det är ändå inget substitut för uppfostran.

 

[LillOhlsson]

Sv: Jaha då var vi där då...

Det kan va bristande ledarskap, nu har han inte juckat på mig flera ggr utan försökt 2 ggr å då har ja sagt till honom på skarpen och gett honom "onda ögat" samtidigt som jag puttat bort honom (inte hårt utan bara så han stod på golvet igen)

Så en hanhund som man inte planerar att ta valpar efter mår alltså bra av att vara kåt och bli stirrig? (menar inte i den irriterande ton de låter) är väldigt grön på hanhundar därför jag undrar och ställer jag inte en rak fråga får jag inget veta=)

 

[villi]

Sv: Jaha då var vi där då...

Vad bra att det går framåt
Det jag menar är att hans beteende inte enbart behöver bero på kåthet. Jag tycker att du ska försöka lite mer med ledarskapsträningen innan du kastrerar. Blir det inte bättre så kan du välja att kastrera då, men det är inte säkert att han blir kolugn eftersom det ändå i slutändan handlar om fostran också. Summa summarum: brist på ledarskap kan inte lösas med kastrering.

 

[LillOhlsson]

Sv: Jaha då var vi där då...

ja de känns bra att han inte försöker på mig mer=)

Men ja blir lite orolig när han springer och piper och inte vill lugna ned sig, jag försöker sysselsätta honom, leker både inne och ute, men han är bara fokuserad en stund sen börjar pipandet och sökandet igen. Jag byter då lek eller träning men han vill inte längre, har även försökt byta innan de blir så men han börjar ändå fast ja varierar mycket..

 

[villi]

Sv: Jaha då var vi där då...

Det kanske är det som är problemet då, att du sysselsätter honom för mycket? Han måste lära sig att koppla av och vara passiv emellanåt också, annars förväntar han sig att det hela tiden ska hända något. Börja ställa lite krav på hunden i vardagssitutationer såsom att sitta och vänta på varsågod innan han får äta, gå ut genom dörren, hoppa ur bilen osv. Det kanske låter som småsaker, men det är just sånt som gör att du får en lugnare hund som blir mer fokuserad på dig.

 

[LillOhlsson]

Sv: Jaha då var vi där då...

han väntar alltid på varsegod från mig. tappar ja nått på golvet som är ätbart kollar han på mig istället för att hugga de direkt.=) känner att han ändå är rätt lydig i vardagen. det är bara de här 3 dagarna han börjat bete sig såhär så de kanske går över snart? Men man vill ju gärna veta vad det är och vad ja kan göra åt det..
Jag menar inte att jag syselsätter honom hela tiden utan jag menar att han inte är understimulerad.

 

[villi]

Sv: Jaha då var vi där då...

Men har han bara varit sådär i några dagar så tycker jag att du ska vara lugn! Det är säkert bara en löptik i grannskapet, det går över.

 

[LillOhlsson]

Sv: Jaha då var vi där då...

Okej bra=) tack för att du lugnar mig.. är som sagt min första vovve och man blir ju lite kycklingmamma

 

[AnnikaS]

Sv: Jaha då var vi där då...

ja de känns bra att han inte försöker på mig mer=)

Men ja blir lite orolig när han springer och piper och inte vill lugna ned sig, jag försöker sysselsätta honom, leker både inne och ute, men han är bara fokuserad en stund sen börjar pipandet och sökandet igen. Jag byter då lek eller träning men han vill inte längre, har även försökt byta innan de blir så men han börjar ändå fast ja varierar mycket..

Men ja blir lite orolig när han springer och piper och inte vill lugna ned sig, jag försöker sysselsätta honom, leker både inne och ute, men han är bara fokuserad en stund sen börjar pipandet och sökandet igen. Jag byter då lek eller träning men han vill inte längre, har även försökt byta innan de blir så men han börjar ändå fast ja varierar mycket..[/QUOTE]

Det är ganska jobbigt när man är hundägare och har en hanhund som blir frustrerad av löptikar, jag tror nog de flesta känner igen sin oro och kanske t o m irritation på detta eviga pipande och som du skriver letande. MEN då din kille är så ung har han ju ingen aning om vad som händer och ser han bara på dig att det inte är någon fara då far han ju inte illa av denna period. Du frågade i ett annat inlägg om en hanhund som inte ska vara i avel mår bra av att vara "kåt och stirrig"... jag vet faktiskt inte hur man ska se på det, men jag tror att vi människor lägger in för mycket mänskliga känslor i våra hundar. Hunden springer ju inte omkring och tänker "åh.. det är så synd om mig för jag e så upphetsad och får ingen tik att vara med" , det är instinkt som kickar in och är det bara några dagar på per år och du jobbar med att lära dig läsa av honom och så småningom märker att det inte är någon fara så kommer dessa perioder inte alls ses som så jobbiga.

Ett tips är bara att akta dig lite för att ha honom lös dessa perioder, när hundar "vill till" går det undan och kommer det en löptik som tar emot honom kan det gå på ett ögonblick.

Mät för och nackdelar, en hund som är frustrerad några dagar på er, men som antagligen inte mår dåligt av det mot en hund som ska sövas och genomgå en operation.

Skulle jag vara du skulle jag vänta och se om du kanske till slut ändrar din inställning. Kanske du med lite mer erfarenhet inte ser det som ett så stort problem.

En tröst kan ju vara att det finns alltid de som har de värre, så nästa gång han far omkring, tänk då på mig som har TVÅ ROTTISAR, gör en bild framför dig att en hane på 50kg vill fram till en tik på 40kg varje dag i 3-5 dagar 1-2 gånger per år. Med lite fantasi kan du se hur det ser ut hemma hos oss och då kanske du inte tycker det är så jobbigt längre, hahaha.

 

[AnnikaS]

Sv: Jaha då var vi där då...

ja de känns bra att han inte försöker på mig mer=)

Men ja blir lite orolig när han springer och piper och inte vill lugna ned sig, jag försöker sysselsätta honom, leker både inne och ute, men han är bara fokuserad en stund sen börjar pipandet och sökandet igen. Jag byter då lek eller träning men han vill inte längre, har även försökt byta innan de blir så men han börjar ändå fast ja varierar mycket..

Det är ganska jobbigt när man är hundägare och har en hanhund som blir frustrerad av löptikar, jag tror nog de flesta känner igen sin oro och kanske t o m irritation på detta eviga pipande och som du skriver letande. MEN då din kille är så ung har han ju ingen aning om vad som händer och ser han bara på dig att det inte är någon fara då far han ju inte illa av denna period. Du frågade i ett annat inlägg om en hanhund som inte ska vara i avel mår bra av att vara "kåt och stirrig"... jag vet faktiskt inte hur man ska se på det, men jag tror att vi människor lägger in för mycket mänskliga känslor i våra hundar. Hunden springer ju inte omkring och tänker "åh.. det är så synd om mig för jag e så upphetsad och får ingen tik att vara med" , det är instinkt som kickar in och är det bara några dagar på per år och du jobbar med att lära dig läsa av honom och så småningom märker att det inte är någon fara så kommer dessa perioder inte alls ses som så jobbiga.

Ett tips är bara att akta dig lite för att ha honom lös dessa perioder, när hundar "vill till" går det undan och kommer det en löptik som tar emot honom kan det gå på ett ögonblick.

Mät för och nackdelar, en hund som är frustrerad några dagar per år, men som antagligen inte mår dåligt av det mot en hund som ska sövas och genomgå en operation.

Skulle jag vara du skulle jag vänta och se om du kanske till slut ändrar din inställning. Kanske du med lite mer erfarenhet inte ser det som ett så stort problem.

En tröst kan ju vara att det finns alltid de som har de värre, så nästa gång han far omkring, tänk då på mig som har TVÅ ROTTISAR, gör en bild framför dig att en hane på 50kg vill fram till en tik på 40kg varje dag i 3-5 dagar 1-2 gånger per år. Med lite fantasi kan du se hur det ser ut hemma hos oss och då kanske du inte tycker det är så jobbigt längre, hahaha.

 

[LillOhlsson]

Sv: Jaha då var vi där då...

haha ooj säger ja bara, kan tänka mig att de är mindre roligt..

Okej då avaktar jag och ser hur detta utvecklar sig. Jag ska alltså vara lugn och visa honom att det inte är farligt. Är rädd att han ska bli en sån juckande hanhund man träffar på ibland, tycker de är så obehagligt, men som villi skrev kanske de är brist på ledarskap? så fort han försökt på mej eller någon annan har jag puttat ner honom direkt och sagt nej.

tack för ditt jätte bra svar, är inte alltid lätt att va ny hundägare.