Jag trivs inte med att vara mamma

[prinsus_]

Nu blir det väl ramaskri. Och jag måste börja med att be om ursäkt till alla som har svårt att bli gravida och allt det där. Jag är tacksam för att jag hade lätt för att bli gravid och jag skulle väl inte vilja ångra mig direkt för jag älskar ju min lilla pojke. Men....

Jag har en pojke på 1,5år. Fullt frisk, smart, rolig och mycket mycket livlig. Omvårdnadsbiten har jag inget emot men jag tycker att det är så fruktansvärt trist att vara fångvaktare hela dagarna. Han springer iväg åt motsatt håll. Häller ut hundens vatten. Pillar sönder saker och böcker. Är otålig och skriker. Man kan inte äta en måltid eller dricka en kopp kaffe i lugn och ro på hela dagen. Det känns som om jag har ett jobb där arbetsdagen är 13 timmar om dagen 7dagar i veckan med 1,5 timmes måltidsuppehåll eller vilopaus mitt på dagen om man inte måste göra något annat.

Nu har jag visserligen haft jobbig PMS i några dagar till råga på allt men jag gråter nästan dagligen av leda och irritation. Jag har liksom ingen fantasi att hålla på med lekar och ramsor eller hitta på saker och han leker inte 5minuter själv på hela dagen. Jag står inte ut och jag skäms för att jag känner så här.

Är vi fler? Finns det något att läsa om det här. När det känns som värst flyger självmordstankar flyktigt förbi eller att jag ska lämna man och barn trots att jag älskar min man över allt annat för att jag orkar inte med att vara mamma

 

[angelwings]

Sv: Jag trivs inte med att vara mamma

Tror inte alls du är ensam om det. Min dotter är 6 och ganska krävande just nu och jag har förståelse för hennes problem och jag älskar henne mer än allt annat men ibland vill man bara stänga dörren och gå och forsätta gå.

Det är inte ovanligt (jag jobbar med barn och hör en del av föräldrar också) att man känner så, dock fortfarande tabu att prata om tror jag. Men tänkte du återvända till jobbet snart med tanke på hans ålder?
Det kan hjälpa att få vara ifrån en stund, du ska ju inte känna att du vill dö, ens ibland.
Ett barn jag inskolade i höstas var väldigt krävande och mamman gick på knäna, hon grät nästan varenda dag under inskolningen just för att det var så JOBBIGT att vara mamma. Så, man är inte bara personal, men blir terapeut också ibland . Men sen, när hon fick åka iväg och jobba och få vara en vuxen kvinna, inte bara mamma, vilken skillnad. Det hjälpte henne väldigt mycket.

du får gärna pma mig om du behöver prata av dig, jag lyssnar gärna.

 

[escodobe]

Sv: Jag trivs inte med att vara mamma

Det finns fler,me det är extremt tabubelaggt att ens våga andas om det, vilket gör att folk inte vågar prata om det.Med resultatet att många tror att de är de enda i hela världen som känner så.

 

[prinsus_]

Sv: Jag trivs inte med att vara mamma

Tack för ditt svar, det känns väldigt skönt. Som det känns så begriper jag inte att man kan skaffa mer än ett barn. Jag tycker att det har varit jobbigt sen v. 37 i graviditeten ungefär. Det känns nästan som om jag har förlorat mitt liv. Men visst är det mycket roligt också. Och första timmen på morgonen är jättemysig. Jag har jobbat sen han var 6månader, vi har delat på föräldraledigheten, men april och maj har jag varit hemma på heltid och nu sen tre veckor tillbaka är sonen och jag hos svärföräldrarna och pappan kommer på söndag. Jag jobbar 3-4 dagar i veckan här så jag kommer ifrån och svärmor avlastar mig jättemycket och är helt underbar men det räcker liksom inte, jag är slut! Jag behöver slappa ibland. Men den tiden måste jag ju greja med hästar och med hemmet.

Vi hade tänkt att han skulle börja på dagis till årsskiftet och som han är så kommer dagis passa utmärkt. Han är social och oblyg och älskar när det händer saker. Svår att sysselsätta helt enkelt och han blir galen om han inte får vara ute hela dagarna och greja men han tröttnar så fort på allt man gör. Vi har skaffat höns i sommar, vi cyklar, leker i sandlådan, promenerar i skogen, åker på utflykter, tittar på traktorn mm.. mm... Svärmor är världens bästa farmor och har vad jag förstår varit världens bästa mamma. Påhittig och rolig till tusen. Kanske jag får mindervärdeskomplex när jag ser henne leka med min son och att det kan bidra till mina känslor. Absolut inte så att hon är taskig mot mig på något sätt, hon hjälper bara till. Men jag skäms ju när jag lämpar över sonen på henne. När jag inte jobbar vill jag ju visa att jag vill vara med mitt barn fastän jag helst skulle vilja bara gå därifrån eller lägga mig i sängen och läsa eller kolla på TV.

Nu sa jag till min man i morse att vi måste skicka in dagisansökan tidigare. Min man är underbar med pojken och vill gärna vara hemma mer så han blir nog väldigt ledsen när jag berättar hur jag känner.

 

[Tintomara]

Sv: Jag trivs inte med att vara mamma

Kanske ett helt omöjligt förslag, men det skulle inte fungera att skaffa barnflicka på deltid iaf för att avlasta lite och ge lite "egentid" att återhämta dig på? Iaf under en period så att du kan känna att du fått mer balans tillbaka?

 

[Luff]

Sv: Jag trivs inte med att vara mamma

Jag har aldrig varit ens i närheten av självmordstankar MEN jag känner igen mig i att bli tokig för att aldrig få tänka på mig själv - så fort det ena var lugnt så började det andra. Mat, blöjbyte, kink, sova, tvättmaskin, vakna, mat, blöjbyte, passa, vakta, gå ut o gå osv osv. Och sen ville djuren ha sitt...mer krav...och sen ska man vara partner också. Ja tjohopp o hej.
Då glömmer man fort dom mysiga stunderna.
Men det går över, det gör det faktiskt och man kanske får prioritera bort de krävande djuren och ta sin paus där istället. Och prata, prata, prata om det.

 

[prinsus_]

Sv: Jag trivs inte med att vara mamma

Att skaffa barnflicka går inte, ekonomin går på knäna som det är redan. Men framöver kommer jag att jobba mer och min man vara hemma mer så det kommer att bli bättre. Jag har ganska goda möjligheter till barnvakt. Pratade lite med svärmor - eller jag behövde inte säga så mycket, hon läser av mig och ser vad jag känner och hittar mig med tårar i ögonen ibland. Hon sa bara lågmält att "det blir lättare, redan till jul kommer det att vara lättare". Hon är verkligen en pärla min svärmor.

 

[prinsus_]

Sv: Jag trivs inte med att vara mamma

Vi försöker verkligen att göra livet lättare. Bland annat har en av mina två hästar varit till salu i snart ett år men det är svårt att sälja häst. Vi har sanerat bland våra utgifter också, sagt upp tidning och fast telefon och sålt en bil så man gör ju vad man kan. Men jag hade aldrig kunnat föreställa mig att det skulle vara så himla bundet och krävande. Man tror ju att barn ska kunna sysselsätta sig en liten stund själva ibland. Nu är det ett herrans jagande hela tiden för att han inte ska skada sig själv eller sin omgivning. Förut gallskrek han dessutom hela tiden när man försökte göra något annat samtidigt, tex laga lunch åt oss. Jag har faktiskt haft hörselskydd när jag lagat mat under hela våren för att stå ut, jag kände ett tag att jag hade begynnande hörselskador. Men svärmor har hjälpt oss få bukt med skrikandet,

 

[angelwings]

Sv: Jag trivs inte med att vara mamma

Du verkar ju ha en bra svärmor i alla fall som kan avlasta dig. Var rädd om henne!

Min är universums värsta häxa, det är jag säker på. Vågar inte ens träffa min nuvarande sambos föräldrar. Känns som de kommer jaga mig ur stan för att jag stulit deras lille son, har inte så bra erfarenheter.

Men ta stöd där du kan få det. Kan inte hästen gå ut på foder eller så? Medryttare som tar del av kostnaden? Det kanske skulle hjälpa? Eller det är inte lättare att hitta än köpare? *okunnig på hästförsäljning*

 

[Snurrfian]

Sv: Jag trivs inte med att vara mamma

Nu börjar Fredrik bli rolig att ha med att göra och han blir tre år i augusti, jag är verkligen ingen småbarns mamma, det är inte roligt helt enkelt. Sjalar och bärselar avlastade mitt liv ernormt, helt plötsligt så fick jag händerna fria, men nöjt barn som fick hänga med mamma.

Elin blir sex år i juli och hon växlar emellan att vara underbar och rolig till tvär litentonåring som anser att hela världen är emot henne och alla är dumma, tack och lov att de anfallen små och sällan men de tar på en.

1,5 åringar är inte speciellt roliga för att vara helt ärlig...

 

[Snovind]

Sv: Jag trivs inte med att vara mamma

Varför vänta så länge med dagis? Se om du kan få plats till honom nu. Du kommer kanske inte få så mycket mer egentid, men barnet får ju stimulans där.

Du skriver att du har häst. Är det ytterligare en belastning eller räknar du det som avkoppling? Om det bara är en belasning så tänk över även den biten med!

 

[lovehorses]

Sv: Jag trivs inte med att vara mamma

Jag har också känt så ibland, flera gånger.
Men som flera har sagt ta hjälp av di svärmor och få ej dåligt samvete.
Ta en lite siesta när du kommer hem från jobbet ex och lägg dig och vila. då har du ju mera kraft att vara med sonen senare.
De är ju så att moroch far föräldrarna har lite annan kontakt, så är det här. Min son på 3 år älskar att vara med morfar och greja och det är ganska skönt att vara lite ledig vare sig de gäller 1 timme eller mindre.

Lycka till med det och du är inte ensam!

 

[Jippo]

Sv: Jag trivs inte med att vara mamma

Det låter som om du har en fantastisk svärmor!

Jag förstår PRECIS, EXAKT vad du menar, och jag har själv varit vid randen av ett major breakdown mentalt vid flertalet tillfällen Jag trodde ALDRIG ens i mina värsta farhågor eller mardrömmar, att det kunde vara så tärande att vara mamma. Vissa dagar gör man inget annat än passar upp på andra och tillfredsställer alla andras behov. Har vid flera tillfällen, när barnen var mindre, storgråtit inför min man och sagt att jag inte står ut en minut till, om jag måste vara hemma med barnen en hel dag till...

Sen för ett drygt år tillbaka, så har hästarna fått respass, för jag fick verkligen ingen tid över för mig själv kände jag. Det vara bara belastande att gå ut i stallet, för där stog TVÅ TILL som behövde min omsorg Så kände jag det, och jag som haft häst i 20 år och aldrig trodde att något skulle kunna ändra på mina känslor för djuren.... Nu har det dock lättat; dottern är 4 och sonen 2, och nu KAN de leka 5-10 minuter för sig själva, även om sonen alltid varit duktig på det. Dottern däremot tycker att man ska ägna all vaken tid åt henne, pratar man inte med henne ska man leka, spela, eller göra något för henne (mat, borsta håret osv).... Så jag förstår precis vad du menar när du beskriver att man måste vara tillgänglig varenda minut barnet är vaket. Det är SKITJOBBIGT!! Man känner sig som världens största bov om man vill dricka sitt morgonkaffe medans det fortfarande är varmt, och samtidigt "kanske" få bläddra genom morgontidningen utan att behöva byta blöja, torka upp nåt från bordet/ golvet, ta isär bråkande syskon, hjälpa nån med en tröja, hämta en bok från hyllan, skruva ner radion som nån hjälpsam unge satt på högsta volym, låsa ytterdörren....

 

[susekl]

Sv: Jag trivs inte med att vara mamma

Har läst hela tråden och jag undrar hur ofta träffar du andra mammor med barn? Har han chansen att leka med jämnåriga? Då sysselsätter de (barnen) ju varandra en stund även om man får ha koll ändå såklart.Du kanske kan kolla upp om det finns någon öppen förskola nånstans i närheten av där ni bor eller i närheten av där din svärmor bor?

 

[Tintomara]

Sv: Jag trivs inte med att vara mamma

Vilken underbar svärmor.

Jag tror att sådant är kanon, att få lite avlastning ibland. Det blir ju omväxlande för sonen också och kul att få vara hos farmor.

 

[Mynta2]

Sv: Jag trivs inte med att vara mamma

........................

 

[Luff]

Sv: Jag trivs inte med att vara mamma

Men grejen är ju inte det att man vill ha fler aktiviteter och krav. Man vill vara ifred i sitt eget hem. Kunna gå på toa, läsa en bok och veta att JAG bestämmer när jag ska sluta läsa - inte ett illvrål.
Det är inte ett problem som i att roabarnenproblem, det är ett jagärenegenindividochjagvillbestämmasjälvproblem.

Men som sagt - det blir bättre och det är vanligt.

 

[Sar]

Sv: Jag trivs inte med att vara mamma

Jag tycker att du är en stjärna som orkat med att jobba, ha ett litet barn samt TVÅ hästar! Jag tror faktiskt att det skulle ha varit lättare för dig med en hästpaus under den här perioden trots att du säkert tycker att hästarna varit ditt andningshål. Du måste se till att din egotid är vilsam, ingen orkar med att ständigt dubbelarbeta.

Jag skulle vilja rekommendera dig att besöka öppna förskolor, parklekar, mammor med andra barn, lekplatser etc. så att barnet får lättare att sysselsätta sig själv med andra barn istället för dig som ständig lekpartner.

När mina små var 1 år (de fyllde just 3) så hade jag (säkert av ren lathet) utvecklat en metod då jag "lekte igång ungarna" och sedan avvecklade mig själv. Vid den tiden lekte de inte så mycket med varandra som de gör nu så det borde fungera lika bra med ett barn som två.

Jag förstår inte de föräldrar som orkar vara sådana superföräldrar att de underhåller sina barn dagarna i ända. Jag tror inte heller att det är bra för barnen i längden. Man kan hjälpa dem i uppstarten och gå in och stödja bitvis men de kommer att ha mycket nytta av att själv kunna gå in i leken och föra den framåt.

Det gäller att vara mästare i småpauser, mitt emellan att vara en farlig tiger som anfaller de djungelsmygande barnen så hinner man med en snabbkopp kaffe och en kaka eller en sida i en spännande bok.

Var ärlig med din man och berätta att det är tungt. Kanske kan han ta en ännu större del under en period för att du ska få sova och slappa ikapp lite tid du känner att du förlorat.

Till sist en storm kram, det kommer att fixa sig finfint!
Nu som 3-åringar så fixar de i princip all lek själva

 

[Lupin]

Sv: Jag trivs inte med att vara mamma

Det blir lättare, barn växer och utvecklas och varje ålder/utvecklingsstadium har sin charm och sitt elände. Det ÄR jobbigt att vara förälder, just därför är det viktigt att njuta så mycket man bara kan samtidigt. Tiden går så fort och sen är de stora. Det är jätteviktigt att tanka energi genom egentid på olika sätt. Det kan ju tex vara när han sover mitt på dagen? Släpp kraven på att du måste så mycket när han sover och gör egen-grejer då istället för att diska eller tvätta, eller vad du nu gör. Eller sov när han sover, någon gång då och då.

 

[Lupin]

Sv: Jag trivs inte med att vara mamma

Jag tror inte heller att det är bra för barnen i längden.

Det tror inte jag heller och jag undrar om folk är ärliga när de påstår att de underhåller sina barn 24-7? Jag lärde min son från början att leka själv, först små korta stunder såklart, men sen längre och längre. Jag tycker det är viktigt att de får vara för sig själva och fantisera och leka fritt, utan att någon leder dem hela tiden. Självklart leker vi tillsammans och gör andra saker tillsammans också (tex läser en massa böcker, ritar, hänger tvätt, diskar, dammsuger, klipper gräset etc etc), men jag har ända från början stöttat och uppmuntrat honom att klara sig självständigt utan att jämt aktivera honom.