Jag kan inte komma över min häst...

Omorfia

Trådstartare
I april i år sålde jag min häst. Nånting som jag absolut aldrig skulle göra...men gjorde ändå :cry: Varje dag tänker jag på henne och en röst skriker "NEEEEJ!!!" inuti mig. Jag fattar verkligen inte vad jag höll på med...:( Skulle börja plugga på annan ort där studiemedel inte ingick så det blev banklån och det var bara att konstatera att varken pengar eller tid skulle räcka till. Men va fan.....jag vet inte, kanske hade det funkat...kanske inte, eller förmodligen inte....
Med facit i hand vet jag att jag är pank som en kyrkråtta så jag vet att jag inte hade haft råd... Men ändå....jag kan inte sluta tänka på henne och att det var det största misstag jag nånsin gjort. Att sälja. Sån ångest....hela min kropp skriker, mitt hjärta värker... Hon var(är) ju mitt allt, och nu är hon inte längre min :(
Jag som haft henne sedan hon var bebis. Hon var så underbar att rida och så himla snäll och go i alla lägen. Vi kunde kommit riktigt långt tillsammans....om jag bara inte valt ett "liv" i stället för stallet...
Jag tänker på henne varje dag och varje dag gör det så himla ont. Hur dum får man egentligen bli?? Ska jag verkligen känna så här hela mitt liv??:confused:
 
Sv: Jag kan inte komma över min häst...

Verkligen en tråkig situation... :(
Hon står inte nära dig? Tänkte om du kunde rida henne någon gång ibland eller åka dit och pyssla.
 
Sv: Jag kan inte komma över min häst...

Jag skulle kunna åka och hälsa på henne om det inte varit för damen som köpte henne. Efter att hästen var betald så blev hon ganska kylig...kändes så i alla fall, som att hon inte ville ha med mig mer att göra :( Jag vill inte besvära.

Det värsta är nog den ångest man känner när man känner att man fattat ett så FEL beslut i sitt liv, som man inte kan ändra på. Usch, jag vet verkligen inte vad jag ska göra för att det ska bli bättre. Tack för att du skrev....även om det nog inte är något alternativ i mitt fall.
 
Sv: Jag kan inte komma över min häst...

Jag tycker du ska ringa damen i fråga och tala om hur du känner och fråga om du får komma och hälsa på.Jag skulle aldrig kunna neka mina hästars fd ägare att komma och säga hej..

Lycka till.
 
Sv: Jag kan inte komma över min häst...

Jag tycker också du ska ringa upp den nya ägaren och fråga om du får komma och hälsa på. Du kan ju inte mer än att få ett nej, eller hur? Dessutom så tror jag inte hon kommer neka dig. Det hade i alla fall aldrig jag gjort, om någon av mina hästars förra ägare ringde och frågade om de fick komma och hälsa på någon gång.
 
Sv: Jag kan inte komma över min häst...

Hej!!

Usch då stackare tycker verkligen att du ska ringa upp ägaren och berätta precis det som du betättat här. Och åka och hälsa på din
fd häst....så kommer nog allt kännas bättre.Du får försöka att se positivt med alllt, tex att hästen har det bra där den är nu att du gett den ett bra hem och om du har möjlighet att köpa tebax hästen längre fram så kanske du kan göra det klart för ägaren att du absolut vill bli tillfrågad om den möjligheten dyker upp. Förstår verkligen att det känns jobbigt men jag tycker absolut att du ska försöka att göra något åt det så att du mår bättre, känn inte att du tränger dig på du ringer ju knappast varje dag mm. Är ägaren en normal människa med känslolr i kroppen så får du så klart hälsa på din älskade häst som du haft sen den va bebis........Lycka till ;)
Berätta gärna hur det gick
 
Sv: Jag kan inte komma över min häst...

Vad synd... :(
Hoppas du kommer på någon lösning i alla fall! :)
 
Sv: Jag kan inte komma över min häst...

Hemskt för dig. Tycker absolut du ska ta kontakt med nya ägaren och fråga om du får komma och ge hästen en kram, gör klart vad det handlar om, att du saknar din älskade vän, så inte tanten upplever att du kommer och "kollar" henne och blir purken, och var hur snäll som helst när du är där så du får komma tillbaks sen.

Jag har fortfarande kontakt med mina hästars f d ägare, en är som din häst, han var förra ägarens "bebis" som hon var tvungen att göra sig av med och hon får regelbundna mejlrapporter och bilder så hon vet hur han har det. Samt, att hon är välkommen att hälsa på.

Klart att det är svårt att skiljas ifrån någon man älskade så mycket! :(

Lyckat ill!
 
Sv: Jag kan inte komma över min häst...

Tack till alla er som svarat!! Känns skönt att ha nån att ventilera med när det känns hopplöst. Jag ska verkligen försöka ta tag i det där och ringa damen. Känslan vara bara inte bra alls efter att jag hade fått pengarna. Det var i alla fall så jag upplevde det och det är därför jag är så rädd för att ringa henne....är rädd för ett "nej". Damen var väldigt vänlig innan och lovade att min häst skulle få det jättebra och att jag kunde få komma och hälsa på och rida den. Kanske till och med tävla den då damen i fråga inte själv hade planer på det. Hon lovade att det bara kom till att vara hon och tränaren (som är min gamla tränare) som skulle rida hästen och att hennes tanke var att hon skulle ha en häst att åldras med, och aldrig sälja. Allt detta låter perfekt och jag misstror inte henne på något vis alls, det är väl mer den där känslan när hon bara gick ifrån stallet när affären var avklarad och inte ens tog i hand.....och det värsta av allt.....jag frågade henne, innan köpet gick igenom, om jag kunde få köpa tillbaka hästen om damen på något sätt inte kunde ha kvar den. Typ om hon blev väldigt sjuk eller dylikt, sånt man inte kan förutspå. Men hon sa nej....och det är väl det som är det värsta av allt....och det känns verkligen som att hon verkligen inte vill att hästen mer ska ha med mig att göra.... Kanske har jag fel (förhoppningsvis), men det var verkligen ett hårt svar och jag trodde att jag skulle gå i 1000 bitar =(

tack än en gång för att ni försöker peppa mig! Verkligen jättesnällt av er och jag ska verkligen försöka ta mod till mig....men ärligt talat vet jag faktiskt inte om jag vågar...tänk om hon säger nej....
 
Sv: Jag kan inte komma över min häst...

usch tycker synd om dej.. förstår att dte är jobbigt. Tänker lite med som dig nu var inte dtta pga studier o så men iaf.
Jag saknar "min" cinderella ngt enormt vet inte varför jag lät henne åka men så blev det, ingen trodde på henne längre hoppet om min hopphäst var ute. hade visserligen inte haft henne lite mer än 1år. men den hästen hade personlighet o det är det man föster sej vid.

Jag hoppas du får jag på kvinnan o får hälsa på hästen.. lite sent såhär i efterhand men man kunde ju skrivit med i kontraktet om hästen ska säljas vidare pga av olika skäll så skall du tillfrågas först. Men hoppas hon får vara hos den damen livet ut som hon sagt till dig.
 
Sv: Jag kan inte komma över min häst...

Jag skulle tro att du uppfattade henne som "plötsligt kylig" för att där i avskedets stund såg att du hade det jobbigt och inte ville få en massa nya förhållningsorder om vad hon fick göra med sin nya häst. Hon längtade antagligen bara efter att få vara i fred och lära känna hästen själv, i lugn och ro.

Så jag tror inte alls att hon kommer att vara vrång nu. Snarare kanske hon tycker att det är konstigt att du inte har hört av dig. Det skulle jag ha gjort om den som sålde till mig verkade måna alldeles väldigt om sin häst och sen inte ens ringer och hör hur det går.

Ibland ska man inte tro vad man känner, det är mycket bättre att ta reda på fakta.

p.s Jag vet precis hur det känns. Saknar fortfarande b-ponnyn jag sålde när jag var 14 år. Jag är 46 nu ... Ändå kan jag se nu i efterhand att det var alldeles rätt sak att göra. Det var det säkert för dig också.

Kanske går du runt och känner (omedvetet) skuldkänslor för att du sålt din bästa vän. Tänk i stället att du gjorde deitt allra bästa för att hitta ett gott hem. Du kan inte offra utbildning, ekonomi och hela din framtid på grund av en häst. Det är ingenting som du ska må dåligt av.
 
Sv: Jag kan inte komma över min häst...

lite sent såhär i efterhand men man kunde ju skrivit med i kontraktet om hästen ska säljas vidare pga av olika skäll så skall du tillfrågas först.


Jag frågade faktiskt om det kunde få stå med i kontraktet, så att man hade det på papper....men nej, det ville hon inte =(
 
Sv: Jag kan inte komma över min häst...

Hej hej,
Jag vet precis hur du känner dig. Jag hade ett halvblodsföl när jag var 14 år, som jag sålde efter drygt ett år. Denna hästen "Robin" blev så personlig och följde mig som en hund. Jag kan än idag ångra att jag sålde honom och jag är 43 år nu. Jag tänker på honom ff då och då, och jag undrar alltid vart han tog vägen. (sålde honom till en hästhandlare vilket jag också ångrar). Han var född 1978 så han lever troligtvis inte idag.

Men när man är ung och utbildar sig etc. så är det många som tvingas att sälja sin häst både pga ekonomiska skäl och brist på tid. Och det bästa man kan göra är att hitta ett gott hem åt sin häst och det har du gjort. Nu vill jag inte strö salt i såret, men jag hade inte sålt om jag inte fick chans att köpa tillbaka vid ev. framtida försäljning. Men jag kan tänka mig att du var i ett läge där du inte kunde ställa det ultimatumet.

Jag tror också, att damen kändes "kylig", då det säkert var svårt för henne när du skulle skiljas från hästen. Tror hon kände dina känslor och ville göra det lättare för dig. Det är ju så himla svårt det här när man skiljer sig från sin vän och det vet damen om.

Jag tycker absolut du ska ringa. Du kan få ett nej, men då vet du det. Det kan också vara så, att damen blir väldigt glad att höra från dig. Hon kanske tom. behöver hjälp med hästen lite då och då? Varför skulle hon neka dig att få träffa din vän? Fråga gärna någon kompis om stöd att sitta jämte dig när du ringer henne?

Önskar dig lycka till.
//Jezz
 
Sv: Jag kan inte komma över min häst...

Vet presis hur du känner dig. Sålde min *bebis* till min medryttare som först var fodervärd. Hon fick träna/tävla som hon ville samt ha med henne på sin utbildning. I Augusti 2006 hällsade jag på 1 gång. Inget med det egentligen, därefter var hon svår att få tag på..Men så ringer hon i oktober och snackar och är så glad. Och javisst kan jag komma och hällsa på när jag vill. Sedan försöker jag nå henne via: mail, sms och telefon ända tills april 2007...hon vägrar helt sonika svara då hon ser mitt nummer. Detta fick jag bekräftat då jag 1 gång ringde från en annan telefon. Men då blev jag så paff så jag inte fick ur mig ett ord och la på = dumt, jag vet.

I april får jag svar, hon skriver: Kan du lämna oss i fred !!! Bara sådär. Det kändes rejält ska jag be att få säga. Sedan hittar hon på en massa att: jag behöver inte komma och hällsa på eftersom jag ändå inte har något intresse i hästen. Hur i hela friden kan man bara anta något sådant. Försöker man så intensivt få kontakt om man har noll intresse ?!

Jag vet att hon har det bra, men sättet denna tjej bara vände på är oförlåtligt. Hon var ju trots allt min medryttare länge, jag känner hennes mamma och har alltid tyckt mycket bra om båda 2. Jag har faktiskt aldrig krävt nåt, enbart komma och hällsa på nångång då och då..helt kravlöst och på hennes villkor. Hon har alltid fått välja dag och jag har aldrig dykt upp oanmäld.

När jag var där i augusti så satt jag med hennes mamma och tittade på när hon red ett pass, hon erbjöd absolut INTE mig att prova. Men tydligen sa hennes mamma sedan till tjejen att: Jag endast satt och skvallrade och brydde mig inte om att kolla på hästen !!!! :eek:

Nä, fy fan för sånna människor.
 
Senast ändrad:
Sv: Jag kan inte komma över min häst...

När jag läser sånahär historier blir jag så ledsen...
Min travare som jag sålde för ca 3 år sen får jag hälsa på när jag vill...Nästan tvärtom att nya ägaren tjatar om att jag ska komma och den tjejen jag köpte min nya häst genom har jag funnit en vän i...
 
Sv: Jag kan inte komma över min häst...

Det finns fler som är sååå jävla dumma. Typ jag. :cry:
 
Sv: Jag kan inte komma över min häst...

USCH.. det låter så himla tråkigt.. Jag ska sälja min ponny nu men vi har skrivit i kontraktet att om dom nån gång ska sälja henne så ska dom fråga mig först.. så det känns bra.. Jag hoppas verkligen att jag får komma och hälsa på henne sen.. Men hittils har dom varit jättebra.. dom ringer ca 2-3 gånger i veckan och berättar hur det går med henne.. Jag har vatt med när dom hopptränat.. så det känns bra.. hoppas det fortsätter så.:)
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag har ett riktigt dilemma som jag mår riktigt, riktigt dåligt av. Jag har 2 ston och en äldre valack. Valacken är 20 år, har en åkomma...
2
Svar
24
· Visningar
2 545
Senast: mars
·
Hästmänniskan Blir så himla trött på mig själv! Behöver skriva av mig lite. Mitt liv de senaste kanske fem åren har gått ut på att jag mer eller...
2 3
Svar
45
· Visningar
6 732
Senast: Blyger
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Funderat fram och tillbaka men känner att jag vill kunna använda min dagbok här fritt utan att behöva tänka på vilket konto jag...
2
Svar
34
· Visningar
6 358
Senast: miumiu
·
Hundhälsa Hej, Jag har i 2 års tid haft PROBLEM med min tik som nu är 2,8år och alltså levt 2 år av sitt liv med denna hemska MAGKATARR SOM...
2
Svar
34
· Visningar
4 476
Senast: Lillefrun
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp