Jag kan inte förklara

Det känns som det händer sååå mycket och ingenting på samma gång. Och såfort nånting verkar gå bra så blir nåt annar jätte dåligt. Och ja jag vet att alla säger att det kommer bli bättre och så men det kan man ju inte veta. För det KAN ju bli att det aldrig blir bättre också det VET man ju inte. Och att allt känns så onödigt om jag ska göra saker bara för att göra nånting liksom. Som typ jag måste äta exakt allt alla måltider och mellis. För att jag ska få göra mer saker och sånt. Och jag måste göra aktiviteter så jag inte bara ligger och gör ingenting. Och allt alla säger är att när kroppen mår bättre så kommer det kännas bättre. Och när jag mår bättre så kommer jag kunna tänka normalt. Och massa sånt. Men samtidigt så är det att jag ska komma på saker jag vill göra och förklara hur jag tänker och sånt som inte GÅR. För om jag tillexempel inte tänker nånting så kan jag inte förklara det. Eller om jag bara känner mig jätte irriterad och arg men vet inte varför så vill jag inte försöka få ner det i text när jag inte ens kan tänka för mig själv. Och allting ska jag göra bara för att jag måste liksom för det gör inget bra för MIG.
Och mina föräldrar tycker att jag ska ha permison och komma på nåt som jag vill göra då men saken är att jag vill inte göra NÅNTING. Och vet inte om jag får ha permison eller om jag vill ens. För personalen vet typ inte hur jag tänker och sånt för säger inte det till dom så då sa dom iallafall igår att dom inte vet om dom vågar ge mig permison. Men det spelar ändå ingen roll för jag vet inte om jag vill ha det ändå. Men mamma och pappa vill ju.
Men ja har inte så mycket att skriva egentligen nu men ville bara få ur mig om dethär. Men annars så är ingenting nån skillnad från igår känns det som och dethär med att jag berättade lite om äckel gubben är också bara onödigt för nu är det typ att alla vet om det men dom vet inte detaljer. Så ingen gör nåt liksom. Jag vill typ att nånting ska HÄNDA men vill ändå inte. Som att anorexi monstret ska ta över allt igen eller att nån ska bli jätte arg på mig eller bara NÅNTING så nånting känns och inte bara är tomt och att jag inte kan tänka. Men händer INGENTING.

 

[LiviaFilippa]

Jag förstår. När har du läkarsamtalet?

Och när det gäller din pappa så tror jag att han vet hur äckelgubbar fungerar, hur de manipulerar och beter sig på vissa sätt för att få bilder och information. Så jag tror inte han blir arg över att du skickat grejer eller att du inte berättat för dom innan.

Jag vet inte när läkar samtalet ska vara men brukar vara på förmiddagen oftast. Så skulle gissa nån gång ganska snart men jag vet inte.

 

[Lovisaleonora]

Nej alltså inte att han skulle bli arg för det men att jag har ljugit för han och mamma och har skickat bilder som jag egentligen vet att man INTE ska och fortsatt prata med nån som ger en lite dålig mag känsla liksom. Mer såna saker han kanske skulle bli arg för men har inte verkat som det iallafall.

Jag tror att dina föräldrar har förståelse för att det här är jobbigt för dig, och att det inte hjälper att bli arg nu. Och du har ju nog funderat både en och två gånger på att inte göra saker som känns lite dåligt i magen. Om jag gissar rätt.

Vi lär oss av våra misstag, och för att lära sig måste en ju göra de där misstagen. Vi har alla gjort det. Jag gör det dagligen. Ibland små och ibland stora. Ibland bara sådant som drabbar mig (missar soppåsen med kaffefiltret) och ibland sånt som drabbar andra (glömmer att beställa hem kaffe). Det är trist, men det händer. Jag jobbar hela tiden på att bli en lite bättre version av mig själv idag än vad jag var igår. Ibland går det, ibland inte. Drabbar mitt misstag andra, så ber jag om ursäkt och hoppas de förlåter mig.

INGEN av oss är perfekt. Det är inte ens meningen. Vi ska självklart försöka göra färre misstag, men jag tror ändå att vi alltid kommer att missa ibland. Det är lugnt. Det är en del av livet. Du är perfekt eftersom du är den enda av dig själv.

 

[Sleepy]

Jag vet inte när läkar samtalet ska vara men brukar vara på förmiddagen oftast. Så skulle gissa nån gång ganska snart men jag vet inte.

Ledsen att du inte fått sova och otäckt med mardrömmen. Men är så glad för din skull att du har en pappa du kan prata med.

Jag förstår att du känner att du vill kunna lita på läkaren innan du kan prata om allt och så. Men försök att inte vara för tuff på mötet idag. Det kan ju vara en del saker som är bra för henne att veta så hon kan fatta bra beslut om din behandling. Känner du att det är svårt att förklara en del saker så kan du säga just det. Du behöver inte ha alla svar eller nånting.

Hoppas idag blir en bra dag för dig. Kram på dig.

 

[Lovisaleonora]

Hade faktiskt själv mardrömmar precis innan jag vaknade i morse. Helt plötsligt skulle jag sjunga på en scen (när jag sjunger sätter jag hästar i sken) och så upptäcker jag att jag har två stora variga bölder, en på magen och en på låret. Och det var jättemycket gojs när jag klämde ut dem.

Väldigt förvirrande, men som vanligt helt logiskt i drömmen.

 

[LiviaFilippa]

Men det verkar ändå som du har svårt att få rätt på det. Och jag tycker absolut att du ska berätta att du har svårt att sova. Hjärnan blir utbränd av att snurra på hela dygnet.

Ja för dom tipsen dom ger hjälper ju inte. Och det att jag har svårt att sova vet dom också och har nån medicin som jag kan be om som kan hjälpa men jag vill inte ta den.

 

[Piglet82]

Hade inte tänkt det men har smsat till pappa nu och skrivit det mesta om äckel gubben. Jag tänkte inte det men han skickade en äcklig sak och skrev typ ett hot och äckligt. Så jag skrev till pappa och berättade nästan allt om han och det han har skickat OCH det jag har skickat. Och bad han att inte säga det till nån så får se då om han är lika som personalen som inte kan hålla nånting och berättar allt eller ifall han påriktigt lyssnar på mig. Så ja det märker jag väl. Och han tycker säkert jag är dum i huvudet och jätte korkad och allt nu. Men bryr mig inte.
En annan jobbig sak är att en annan som är här gjorde en sak och jag hörde typ allt. Kommer såklart inte skriva om henne eller vad det var men jag fick typ panik när jag hörde så det var väldigt jobbigt. Så egentligen så måste jag försöka sova nu men är fortfarande som helt darrig i hela kroppen så ingen mening att försöka ens.
Har fyllt i denhär iallafall som blev jätte ful så pinsamt att visa men ni får se ändå om ni vill. Och jag kom inte ihåg vilken färg nyckelpigor har på själva kroppen så kanske blev fel men är ju ändå ingen som bryr sig så spelar ingen roll.

Jag har hängt med och läst det du skrivit och alla fina svar du får, har inte känt att jag kunnat bidra med något tidigare (skriver sällan på forumet öht men läser dagligen sedan många år).
En grej som hjälpt mig när det kommer till att rita/färglägga/måla är att göra "fel" med flit, för att slippa lite av kraven (på mig själv) om att allt ska vara rätt hela tiden. Alltså, tex göra lila nyckelpigor, grön häst etc. För mig har det gjort stor skillnad, så om du vill kan du ju testa och se ifall det känns annorlunda även för dig?

 

[Lovisaleonora]

Ja för dom tipsen dom ger hjälper ju inte. Och det att jag har svårt att sova vet dom också och har nån medicin som jag kan be om som kan hjälpa men jag vill inte ta den.

Säg att tipsen inte hjälper. Att du behöver mer stöd. Det är ju därför du är hos dem.

Jag tror inte du ska vara rädd att prova en tablett för att sova. Det bryter stressen och du ska ju inte ta dem alltid. Jämför med en värktablett när du precis brutit benet. Första vecka är det då skönt med Alvedon.

 

[Lovisaleonora]

Jag har hängt med och läst det du skrivit och alla fina svar du får, har inte känt att jag kunnat bidra med något tidigare (skriver sällan på forumet öht men läser dagligen sedan många år).
En grej som hjälpt mig när det kommer till att rita/färglägga/måla är att göra "fel" med flit, för att slippa lite av kraven (på mig själv) om att allt ska vara rätt hela tiden. Alltså, tex göra lila nyckelpigor, grön häst etc. För mig har det gjort stor skillnad, så om du vill kan du ju testa och se ifall det känns annorlunda även för dig?

Eller måla utanför linjerna och se om det blev fint eller fult!

 

[Lovisaleonora]

Eller måla utanför linjerna och se om det blev fint eller fult!

Jag gillar ju abstrakt färgsättning också , tror det är viktigt att våga lite till för att få ett ännu bättre resultat än vad jag väntat mig.

 

[Motacilla]

Vilken fin färgläggning du gjorde! Jag är väldigt imponerad av hur fint du kombinerar färger! Jag har många vuxna kollegor som TOTALT saknar öga för vilka färger som ser bra ut, och ibland ser deras rapporter fruktansvärda ut när de färgsätter rubriker och diagram hejvilt. Ryyys. Du är så konstnärligt begåvad och bra på färger!

Jag är övertygad om att dina föräldrar förstår hur det är att vara tonåring och göra misstag då och då.

Jättebra att du berättade för din pappa!

När jag har problem med sömnen brukar jag tänka att det här med att sova 8-9h i ett sträck är en idé som uppstått för ett par hundra år sedan. Tidigare har människor sovit i olika omgångar, med pauser för att sköta kor och andra djur däremellan. Så det är inte hela världen om sömnen blir lite hackig ibland.

Hoppas det går bra med läkaren och att du t.ex kan prata om sömnproblemen i alla fall

 

[LiviaFilippa]

Jag tror att dina föräldrar har förståelse för att det här är jobbigt för dig, och att det inte hjälper att bli arg nu. Och du har ju nog funderat både en och två gånger på att inte göra saker som känns lite dåligt i magen. Om jag gissar rätt.

Vi lär oss av våra misstag, och för att lära sig måste en ju göra de där misstagen. Vi har alla gjort det. Jag gör det dagligen. Ibland små och ibland stora. Ibland bara sådant som drabbar mig (missar soppåsen med kaffefiltret) och ibland sånt som drabbar andra (glömmer att beställa hem kaffe). Det är trist, men det händer. Jag jobbar hela tiden på att bli en lite bättre version av mig själv idag än vad jag var igår. Ibland går det, ibland inte. Drabbar mitt misstag andra, så ber jag om ursäkt och hoppas de förlåter mig.

INGEN av oss är perfekt. Det är inte ens meningen. Vi ska självklart försöka göra färre misstag, men jag tror ändå att vi alltid kommer att missa ibland. Det är lugnt. Det är en del av livet. Du är perfekt eftersom du är den enda av dig själv.

Nej jag vet och det är inte att jag vill vara perfekt helatiden heller men känns som att jag BARA gör misstag. Och även fast jag kanske vet vad jag borde göra så går det ändå inte.

 

[Fjordfrälst]

Nej jag vet och det är inte att jag vill vara perfekt helatiden heller men känns som att jag BARA gör misstag. Och även fast jag kanske vet vad jag borde göra så går det ändå inte.

Förstår jag dig rätt om du menar att det du "gör fel" är bara fel just om DU gör det men ingen annan? Eller menar du att det just nu känns som att det blir fel hur du än gör i den här situationen?

 

[LiviaFilippa]

Ledsen att du inte fått sova och otäckt med mardrömmen. Men är så glad för din skull att du har en pappa du kan prata med.

Jag förstår att du känner att du vill kunna lita på läkaren innan du kan prata om allt och så. Men försök att inte vara för tuff på mötet idag. Det kan ju vara en del saker som är bra för henne att veta så hon kan fatta bra beslut om din behandling. Känner du att det är svårt att förklara en del saker så kan du säga just det. Du behöver inte ha alla svar eller nånting.

Hoppas idag blir en bra dag för dig. Kram på dig.

Nu har jag pratat med läkaren iallafall. Eller pratade inte så mycket men lite. Ville inte ens prata med henne alls egentligen men ja. Blev att jag svarade lite iallafall men inte mycket. Och pappa förklarade för henne varför jag inte litar på dom och inte vill prata med dom. Så då var hon typ att hon fattar att jag är besviken men att dom hade ändå inte gjort fel liksom. Så hon tycker inte det är fel att dom inte bryr sig vad jag vill och så. Men skitsamma. Ska prova ha permison igen iallafall och att jag ska berätta om tankarna om självmord och sånt blir ännu starkare. Och får såklart inte vara ensam alls när jag har permison och sånt. Men ja hon verkade typ tycka att dom ger mig ansvar om jag får ha permison och att dom litar på att jag berättar om dom dåliga tankarna blir för starka men om jag inte får vara själv alls så har jag ju inget ansvar heller. Så håller inte med om det men så är det iallafall. Så nu ska jag försöka komma på vad jag ska göra när jag har permison.

 

[LiviaFilippa]

Jag har hängt med och läst det du skrivit och alla fina svar du får, har inte känt att jag kunnat bidra med något tidigare (skriver sällan på forumet öht men läser dagligen sedan många år).
En grej som hjälpt mig när det kommer till att rita/färglägga/måla är att göra "fel" med flit, för att slippa lite av kraven (på mig själv) om att allt ska vara rätt hela tiden. Alltså, tex göra lila nyckelpigor, grön häst etc. För mig har det gjort stor skillnad, så om du vill kan du ju testa och se ifall det känns annorlunda även för dig?

Tack för tipset! Ska prova det kanske nästa gång jag ritar.

 

[LiviaFilippa]

Vilken fin färgläggning du gjorde! Jag är väldigt imponerad av hur fint du kombinerar färger! Jag har många vuxna kollegor som TOTALT saknar öga för vilka färger som ser bra ut, och ibland ser deras rapporter fruktansvärda ut när de färgsätter rubriker och diagram hejvilt. Ryyys. Du är så konstnärligt begåvad och bra på färger!

Jag är övertygad om att dina föräldrar förstår hur det är att vara tonåring och göra misstag då och då.

Jättebra att du berättade för din pappa!

När jag har problem med sömnen brukar jag tänka att det här med att sova 8-9h i ett sträck är en idé som uppstått för ett par hundra år sedan. Tidigare har människor sovit i olika omgångar, med pauser för att sköta kor och andra djur däremellan. Så det är inte hela världen om sömnen blir lite hackig ibland.

Hoppas det går bra med läkaren och att du t.ex kan prata om sömnproblemen i alla fall

Tack
Pratade inte såå mycket med läkaren som jag skrev i ett inlägg nyss men om sömnen och det så tyckte hon att jag ska prova den medicinen som jag kan få. Och förklarade lite vad den gör men tycker ändå det verkar lite typ läskigt eller hur jag ska förklara

 

[Lovisaleonora]

Nej jag vet och det är inte att jag vill vara perfekt helatiden heller men känns som att jag BARA gör misstag. Och även fast jag kanske vet vad jag borde göra så går det ändå inte.

OK, vissa dagar, veckor och månader är bara så där. När det börjar häxa, så fortsätter det oftast. Jag brukar säga att det är lika bra att allt kommer på en gång, så kan jag fortsätta med det goda livet när stöket är klart. Lite överlevnadsstrategi. Det har ju med vartannat att göra också. Blir jag stressad över ett misstag är det lättare att jag gör fler misstag, eftersom stressen gör att jag inte riktigt kan balansera mitt omdöme.

Just nu är du inne i en omvälvande lärofas i livet, där det blir många misstag eftersom du har så mycket nytt framför dig. Hormonsvängningarna (det är likadant för mig, om det är någon tröst, det kommer igen när en börjar närma sig 50 årsåldern), sömnsvårigheter, kanske en del prestationsångest, många nya erfarenheter. Jag tycker du är onödigt hård mot dig själv. Själv brukar jag dra i handbromsen och sakta ner tempot i tillvaron hellre än att det ska gå snabbare när saker och ting börjar gå åt skogen.

Hoppas du haft ett bra läkarsamtal!

 

[LiviaFilippa]

Förstår jag dig rätt om du menar att det du "gör fel" är bara fel just om DU gör det men ingen annan? Eller menar du att det just nu känns som att det blir fel hur du än gör i den här situationen?

Jag menade som att det blir fel hur jag än gör. I alla möjliga saker så det är så hela tiden. Men det är lite det andra också att om jag gör nånting fel eller dåligt så tycker jag det är typ värre än om nån annan gör det. Om du fattar hur jag menar. Alltså typ om man tar rita som exempel för att ta nåt enkelt så kanske jag skulle göra en blå nyckelpiga. Då skulle JAG tycka det var jätte pinsamt och kännas som alla tror jag inte vet hur dom ser ut. Men om nån annan skulle göra den blå så skulle jag nog bara tänka att den ville göra så bara.

 

[Lovisaleonora]

Jag menade som att det blir fel hur jag än gör. I alla möjliga saker så det är så hela tiden. Men det är lite det andra också att om jag gör nånting fel eller dåligt så tycker jag det är typ värre än om nån annan gör det. Om du fattar hur jag menar. Alltså typ om man tar rita som exempel för att ta nåt enkelt så kanske jag skulle göra en blå nyckelpiga. Då skulle JAG tycka det var jätte pinsamt och kännas som alla tror jag inte vet hur dom ser ut. Men om nån annan skulle göra den blå så skulle jag nog bara tänka att den ville göra så bara.

Du ÄR onödigt hård mot dig själv. Våga gå din egen väg. Vare sig det gäller blå nyckelpigor eller annat. Men var inte dum mot dig själv - du ska leva hela livet med dig själv.

 

[Motacilla]

Jag vet hur det känns när man gör ett misstag och så skäms man lite för det, och så händer nåt annat och så skäms man lite för det också och så känns allt bara jättejobbigt! Den situationen har jag varit i många gånger!

Men jag har märkt att det sällan är nån annan som tänker lika mycket på det som man själv gör. Man plågar sig själv mycket mer med sina tankar, de flesta kanske säger 1 sak och så går de vidare.

Det kommer att bli bättre för dig, men jag förstår att det kanske inte känns så just nu.

Lita på läkaren när det gäller medicinerna. Hon har väldigt lång utbildning och har läst massor med böcker om mediciner. Dessutom har hon behandlat många patienter, så hon har också sett i verkligheten vad som fungerar.
Ge medicinen en chans, blir det inte bättre kam du alltid sluta.

 

[Sleepy]

Nu har jag pratat med läkaren iallafall.

Skönt att ni kunde berätta lite tillsammans, du och din pappa. Nu vet läkaren lite mer om dig, det är bra. Så roligt att du får permission, kan vara skönt med lite omväxling. Glad för din skull.