Jag har cancer

Jag behöver bara skriva av mig lite.

Igår fick jag beskedet som jag på ett sätt vetat om redan sedan Lucia när jag undersöktes första gången. Jag har cancer. Jag är 31 år, nybliven mamma och har bröstcancer.

Jag trodde att jag var förberedd på beskedet. Jag hade redan sett diagnosen på 1177 och redan innan lagt ihop ett och ett, men att öppna dörrarna till hela den här apparaten har varit jobbig. Allas reaktioner när jag har berättat har varit överväldigande. Så mycket stöd och omtanke, men samtidigt många upprörda känslor.

Tårarna har runnit mer eller mindre konstant sedan igår. Det blev inte mycket sömn inatt. Jag har fått sömntabletter som jag ska prova ikväll och hoppas på att få sova. Ångesten, tårarna, tankarna är hemska när det är tyst.

Dottern. 8 månader, och min största skräck just nu är att inte överleva. Då kommer hon aldrig minnas mig. Jag får energi av hennes skratt, hennes bus och hennes leende. Allt känns så overkligt. Kommer jag missa mycket av hennes uppväxt och utveckling på grund av den här helvetessjukdomen? Kommer jag orka ta hand om henne?

Det är läskigt att inte veta hur allt kommer bli. På måndag är det uppstartsmöte på Onkologen. Cellgifter är anhalt 1. Om allt går enligt plan så blir det operation och strålning om kanske ett halvår.

Nyåret känns som allt annat än gott. 2022 kommer bli mitt jobbigaste år hittills.

 

[Hippocampus]

Kram!

 

[cirkus]

Så himla ledsen för din skull. Fölet. Sjukdom. Så. Jävla. Orättvist.
Det är tomt och tungt.
Jag hoppas innerligt att Kimbi återhämtar sig snabbt

 

[sorbifolia]

Ville bara skriva att jag tycker så hemskt synd om dig @Marty och det är verkligen så otroligt orättvist!

Jag vet hur j***ligt det är att förlora en älskad häst, och man känner alltid att det är ens eget fel, att man borde gjort något annorlunda, osv. Det gör så ont och det tar så lång tid att komma över och kunna tillgi sig själv.

Skickar massa styrkekramar, och hoppas du snart får uppleva lite glädje igen.

 

[Marty]

Hon finns inte längre. I förrgår kväll fick jag det samtal jag väntat på men inte ville ha. Kimbi hade blivit sämre och det fanns inte längre något hopp. Vi fick hit barnvakt så jag och sambon satte oss i bilen och körde de där 2 timmarna för att ta farväl av min bästa vän. Hon hade ont. Det fanns ingen tvekan om att beslutet var rätt. Hon var svår att nå fram till, men efter en stund kunde jag klia henne i örat en sista gång och känna att vanliga Kimbi fortfarande fanns där inne. Jag grät, kramade och pussade henne och talade om för henne hur mycket jag älskade henne. Jag tackade för allt. Det var sista gången jag fick göra det. Vi åkte med en tom transport hem, och lika tom kände jag mig. Ingenting kommer någonsin bli som vanligt igen.

Tack min underbara vän för allt! Jag vet inte hur jag ska klara mig utan dig

Kimbi
2005-2022

 

[athena_arabians]

@Marty: Jag sitter här och gråter för Kimbi, det var ju inte så här det skulle gå Det finns inga ord som räcker till men jag tänker på er alla och skickar mina varmaste tankar till dig

 

[MayGrace]

Hon finns inte längre. I förrgår kväll fick jag det samtal jag väntat på men inte ville ha. Kimbi hade blivit sämre och det fanns inte längre något hopp. Vi fick hit barnvakt så jag och sambon satte oss i bilen och körde de där 2 timmarna för att ta farväl av min bästa vän. Hon hade ont. Det fanns ingen tvekan om att beslutet var rätt. Hon var svår att nå fram till, men efter en stund kunde jag klia henne i örat en sista gång och känna att vanliga Kimbi fortfarande fanns där inne. Jag grät, kramade och pussade henne och talade om för henne hur mycket jag älskade henne. Jag tackade för allt. Det var sista gången jag fick göra det. Vi åkte med en tom transport hem, och lika tom kände jag mig. Ingenting kommer någonsin bli som vanligt igen.

Tack min underbara vän för allt! Jag vet inte hur jag ska klara mig utan dig

Kimbi
2005-2022
Visa bifogad fil 93033

Beklagar så hemskt mycket Hade hoppas att hon skulle friska till igen efter ha följt er i tråden för dräktiga ston under vintern

Vissa människor drabbas av allt och andra ingenting, världen är bra konstig.

 

[tuaphua]

@Marty Håller med ovan. Jag sitter och lipar över hur orättvist livet är mot dig just nu. Vad vacker hon var, din fina bästis!
Många kramar i allt det här vidrigt jobbiga!

 

[Asko]

Men åh! Fy vad orättvist! Jag beklagar så!

 

[Trasten]

 

[MJLee]

Vet inte riktigt vad jag ska säga. Bara att livet är så fruktansvärt orättvist. Du, eller någon, förtjänar inte käftsmäll efter käftsmäll. Ord räcker inte till. Jag tänker på dig och Kimbi och hoppas att någon dag när du är helt frisk att du kan se tillbaka och glädjas åt alla fina år ni hade tillsammans.

Fuck cancer

 

[Martenix]

Men hur mycket elände ska du behöva gå igenom? Jag beklagar verkligen, det var ju inte så här det skulle bli

 

[domesticus]

Har följt dig både här och i dräktig (och föl-) tråden. Kan inte säga annat än HELVETE vad sorger fördelas ojämnt och SOM jag nu ännu mer (om det ens går?!) önskar och hoppas att du i slutänden ska vinna stort över din sjukdom

 

[cambodia]

Men nej! Så himla fel
Usch, lider med dig

 

[Krystalline]

Jag är helt mållös

 

[Tualma]

Å nej. Din fina älskade Kimbi.

 

[Tualma]

Skulle klippa in något men försöker igen senare...

 

[Havsryttaren]

Hon finns inte längre. I förrgår kväll fick jag det samtal jag väntat på men inte ville ha. Kimbi hade blivit sämre och det fanns inte längre något hopp. Vi fick hit barnvakt så jag och sambon satte oss i bilen och körde de där 2 timmarna för att ta farväl av min bästa vän. Hon hade ont. Det fanns ingen tvekan om att beslutet var rätt. Hon var svår att nå fram till, men efter en stund kunde jag klia henne i örat en sista gång och känna att vanliga Kimbi fortfarande fanns där inne. Jag grät, kramade och pussade henne och talade om för henne hur mycket jag älskade henne. Jag tackade för allt. Det var sista gången jag fick göra det. Vi åkte med en tom transport hem, och lika tom kände jag mig. Ingenting kommer någonsin bli som vanligt igen.

Tack min underbara vän för allt! Jag vet inte hur jag ska klara mig utan dig

Kimbi
2005-2022
Visa bifogad fil 93033
[/QUOTEo
Ord räcker inte riktigt till….Så otroligt sorgligt

 

[yamyam]

Så fruktansvärt ledsamt

 

[Fjordfrälst]

❤

 

[Kilauea]

Livet är allt annat än rättvist.
Beklagar verkligen .