Jag har cancer

Jag behöver bara skriva av mig lite.

Igår fick jag beskedet som jag på ett sätt vetat om redan sedan Lucia när jag undersöktes första gången. Jag har cancer. Jag är 31 år, nybliven mamma och har bröstcancer.

Jag trodde att jag var förberedd på beskedet. Jag hade redan sett diagnosen på 1177 och redan innan lagt ihop ett och ett, men att öppna dörrarna till hela den här apparaten har varit jobbig. Allas reaktioner när jag har berättat har varit överväldigande. Så mycket stöd och omtanke, men samtidigt många upprörda känslor.

Tårarna har runnit mer eller mindre konstant sedan igår. Det blev inte mycket sömn inatt. Jag har fått sömntabletter som jag ska prova ikväll och hoppas på att få sova. Ångesten, tårarna, tankarna är hemska när det är tyst.

Dottern. 8 månader, och min största skräck just nu är att inte överleva. Då kommer hon aldrig minnas mig. Jag får energi av hennes skratt, hennes bus och hennes leende. Allt känns så overkligt. Kommer jag missa mycket av hennes uppväxt och utveckling på grund av den här helvetessjukdomen? Kommer jag orka ta hand om henne?

Det är läskigt att inte veta hur allt kommer bli. På måndag är det uppstartsmöte på Onkologen. Cellgifter är anhalt 1. Om allt går enligt plan så blir det operation och strålning om kanske ett halvår.

Nyåret känns som allt annat än gott. 2022 kommer bli mitt jobbigaste år hittills.
 

Men åh! 😭 Vad hemskt att det ska gå så himla fort! Ett litet barn ska inte förlora sin mamma så tidigt 😭 Jag hoppades så att efter de jäkliga åren hittills så skulle det börja gå uppåt :cry:
Jag hade en dröm om att få köpa en ragdoll av dig någon gång i framtiden, du hade sån koll och kunskap om rasen :heart du kommer att vara djupt saknad på kattsidan, och övriga buke såklart :heart

Hoppas att du får galoppera barbacka på Kimbi med hennes föl vid sidan om över vidsträckta gröna ängar 🌈:heart
 
Jag har helt missat att Marty har förlorat kampen mot sjukdomen och att det gick så fort på slutet. :heart Det är fruktansvärt och orättvist och det finns inga ord som är tillräckliga.

Mina tankar går till Martys dotter och make och övriga anhöriga och vänner. Framförallt tänker jag på hennes närmast familj.
 
Jag har helt missat att Marty har förlorat kampen mot sjukdomen och att det gick så fort på slutet. :heart Det är fruktansvärt och orättvist och det finns inga ord som är tillräckliga.

Mina tankar går till Martys dotter och make och övriga anhöriga och vänner. Framförallt tänker jag på hennes närmast familj.
Cancer gör oftast det- går väldigt fort sista tiden 😔
 
Fick nyss meddelande av Anna att @Marty somnade in vid 9 i morse, stilla och lugnt.

Jag tänker på Tobias, dottern och Anna och Martinas nära och kära. ❤️

Tack @Marty för den tiden vi fick dela. ❤️ Nu slipper du ha ont.

Jag har läst lite till och från och skickat ett hjärta o nåt ord då o då. Jag hoppas att Marty ändå fick lite tröst av att vi fanns här, som den bukefamilj vi ÄR - när det verkligen kniper och är tufft.

Sov gott Marty, fri från sjukdom och värk. <3
 
"Jonatan, jag kan simma!" skrek jag.
"Ja, det är klart du kan simma", sa Jonatan. Och då kom jag att tänka på något.
"Jonatan, har du märkt en sak", sa jag. "Jag hostar inte nåt mera."
"Nej, det är klart att du inte hostar", sa Jonatan. "Du är i Nangijala nu."

Sov i ro :heart
 
Beklagar er stora sorg och förlust @Marty Tobias och dotter! 💔 :cry:

Jag har följt tråden men inte mäktat med att skriva i den.
Jag har också haft bröstcancer, förvisso inte trippelnegativ, men ändå. Det blir så att oron för eventuella återfall sköljer över en när det blir så påtagligt att en person man "känner" (alla bukepersoner räknas väl dit, tänker jag!) inte klarat sig!

Vila i frid Martina!
Vi är några som drabbats av cancer och liksom du, har jag blivit varse min egen "tur", samtidigt som ingen vet hur länge man har tur.

Jag är oerhört tacksam över att jag klarat mig, hittills, men oron gnager och jag har även drabbats av återfall.

Jag är så förfärligt ledsen för @Marty och hennes familjs skull. Det är så förfärligt att det gick så illa.

Men med insikten som vi delar, som en gång drabbats, så är det särskilt tungt att ta del av hennes sorgliga utgång.

:cry: :heart

Vila i frid @Marty

Jag vet att dina älskade hästar Kimbi och fölet, och du finns för varandra nu.

Det är den tanke som ger mest tröst.🌈
 
Tänkte dela med av denna jag såg idag ❤
Screenshot_20230617_104637_Chrome.webp
 
Hej,

Jag vill börja med att tacka alla för alla fina ord, tankar och annat som strömmat in. Värmer oerhört mycket att se den fina omtanken som kommer härifrån.

Fredagen den sjunde juli var begravningen, allt gick lugnt och fint till. Det blev en väldigt fin stund. Jag blev lite förvånad men väldigt glad när jag såg en fin blombukett som kom ifrån Bukefalos, tack så jättemycket för att ni skickade den.

Nu har det blivit någon form av brytpunkt i och med begravningen, nu hoppas jag vi i familjen kan komma vidare i sorgearbetet. Att anpassa sig till en ny verklighet. Att alltid ha saknaden efter min livskamrat, Ines efter sin mamma, familjen efter sin medlem och alla vänner och bekanta som förlorat en vän.

Vi kämpar på, det kommer gå bra.

Allt gott till er

/Tobias
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp