Jag har cancer

[SkorpSmulan]

Vad tråkigt! De kan inte remittera till någon de vet är bra heller?

Jag vet faktiskt inte.
Min tanke är att man egentligen borde bli påtvingad psykolog eller någon terapeut. Att det bara ska ingå automatiskt när man får en cancerdiagnos.

 

[Amha]

Jag vet faktiskt inte.
Min tanke är att man egentligen borde bli påtvingad psykolog eller någon terapeut. Att det bara ska ingå automatiskt när man får en cancerdiagnos.

Ja absolut. På neurologen (åtminstone för onkologpatienter vilket jag tillhörde då) bokades man in på det redan efter första gången man varit där, oavsett om det är godartat eller elakartat. Det är en rutin, tydligen. Jag var förhållandevis stabil just där och då. Hade gått in i nåt planerande för att göra det så enkelt som möjligt för partner och barn osv ifall det skulle bli dåligt så att säga om jag skulle bli trasig samt riktat in mig på att jag skulle bli frisk.

Mina bekymmer kom ju senare när jag insåg vad jag faktiskt missat. Har i princip inga minnen från yngsta barnets första 3 år och väldigt glappt kommande 1-2 åren. Naturligtvis inget från äldsta barnet heller under den tiden men det är fruktansvärt jobbigt när yngsta frågar vad hon kallade olika saker innan språket satt. Jag har gillat läget ändå men rädslan för att bli sjuk igen och missa ännu mer var väldigt jobbiga.

 

[SkorpSmulan]

Ja absolut. På neurologen (åtminstone för onkologpatienter vilket jag tillhörde då) bokades man in på det redan efter första gången man varit där, oavsett om det är godartat eller elakartat. Det är en rutin, tydligen. Jag var förhållandevis stabil just där och då. Hade gått in i nåt planerande för att göra det så enkelt som möjligt för partner och barn osv ifall det skulle bli dåligt så att säga om jag skulle bli trasig samt riktat in mig på att jag skulle bli frisk.

Mina bekymmer kom ju senare när jag insåg vad jag faktiskt missat. Har i princip inga minnen från yngsta barnets första 3 år och väldigt glappt kommande 1-2 åren. Naturligtvis inget från äldsta barnet heller under den tiden men det är fruktansvärt jobbigt när yngsta frågar vad hon kallade olika saker innan språket satt. Jag har gillat läget ändå men rädslan för att bli sjuk igen och missa ännu mer var väldigt jobbiga.

Så bra tänk. Synd att det är så olika genom landet.
Jag är personligen väldigt lugn genom allting. Nästan konstigt lugn. Klart man oroar sig för tex att orka ta hand om djuren, hur det ska gå att jobba osv.
Men läser också i till exempel FB grupper hur fruktansvärt dåligt folk mår psykiskt och inte får någon hjälp med den biten.

 

[Amha]

Så bra tänk. Synd att det är så olika genom landet.
Jag är personligen väldigt lugn genom allting. Nästan konstigt lugn. Klart man oroar sig för tex att orka ta hand om djuren, hur det ska gå att jobba osv.
Men läser också i till exempel FB grupper hur fruktansvärt dåligt folk mår psykiskt och inte får någon hjälp med den biten.

Skönt att du är lugn ändå men förjävligt att folk inte får hjälp med psykiska hälsan i en så besvärlig sjukdom.

 

[SkorpSmulan]

Skönt att du är lugn ändå men förjävligt att folk inte får hjälp med psykiska hälsan i en så besvärlig sjukdom.

Ja det är det verkligen.

 

[Cilla]

Får du hjälp att hantera detta?

Jag blev snabbt inkopplad på kuratorshjälp men det har inte gett mig så mycket. Jag har dock haft en trygghet i att hon har funnits och vi har bollat många tankar, speciellt runt barnen och hur jag kan hjälpa dem på bästa sätt genom det.
Bästa stödet har funnits i några utvalda vänner som har fått stötta mig. speciellt en som drygt ett år innan min diagnos förlorade sin äldsta vän till cancern. Hon har hjälp mig genom svåra tankar och jag har hjälp henne bearbeta vännens död.

Upplever åxå att jag blivit lämnad lite vind för våg! Nu har jag bra kontakt med de ssk på cytostatikasektionen i min stad eftersom jag jobbar som ssk och vi har gemensamma vårdtagare då och då. men det blir ju en annan typ av kontakt...

Häromdagen sa min 12-åring att hon inte kunde fatta att jag haft cancer och fortfarande inte riktigt kan fatta det. Usch, det är det värsta alltså.