Jag blir tokig!!

[Mirre]

Jag blir galen på Isak.
Låter dumt kanske men han är verkligen jobbig nu.
Allt, verkligen ALLT jag säger eller gör är fel.
Jag trodde att han hade lugnat sig, eftersom han var så snäll
förra veckan han var hemma.

Nu skiter han totalt i mig, han gör allting tvärsemot precis hela tiden.
Hur orkar människan vara så förbannat bångstyrig hela tiden?
Idag skrek han för att han fick gå på asfalten på vägen

Igår höll han på säkert en timme bara för att jag bad honom ta av sig regnstället. Suck. Slängde sig bara på golvet och gnällde så fort jag sade nåt.

Försöker jag prata med honom så börjar han bara leva om så han inte hör.
Vore ju kul om han visade nåt intresse för vad jag säger.
Just nu känns det som att han är totalt ointresserad.

Han har varit torr dagtid länge men på dagis kissar han på sug stup i ett.
Kan inte ta med halva garderoben dit varenda dg. Fattar inte varför heller, han älskar sitt dagis. Han säger ju själv att han känner när han kissnödig.
Blir så himla less bara. Inte så kul att få hem nerkissade kläder varenda dag.

 

[Mirre]

Sv: Jag blir tokig!!

Ja jagvet att jag säkert låter grinig och sådär nu.
Kanske tom orättvis. Men just nu känns det bara så hopplöst.

 

[Brandgul]

Sv: Jag blir tokig!!

En del barn har jättesvårt att gå på toa när de är på förskolan. De vill helt enkelt inte avbryta sin lek. Frågar de bara om han är kissnödig eller ber de honom att han ska sitta på toan ett tag? Går han på potta? Ibland kan det lossna om de får ta med sin egen potta hemifrån.

 

[Brandgul]

Sv: Jag blir tokig!!

Förresten undrade jag samma sak idag hur vår son orkar vara nej hela dagarna. Idag när vi var ute och gick stod han och skrek över något. En dam kom förbi och sa tröstande att det kommer gå över. Hon hade själv haft treåringar

 

[vindvissla]

Sv: Jag blir tokig!!

Chilla. Ta det lugnt, le och fråga om han vill gosa. Om inget annat funkar, låt honom vara och försök låta bli att ta det personligt.

Jag vet, inte så lätt. Vi får peppa varandra. Jag har märkt att Sams "trots" har ändrats från att enbart vara "jag vill göra det jag vill" till "jag vill även göra sånt du inte vill att jag ska göra" och sånt blir jag så trött på. Som att välta ner alla böcker från bokhyllan eller att skvätta ut allt vatten från badkaret. Eller att hälla sitt vatten i middagen om den inte passar. Jag ber honom att plocka upp böckerna annars slänger jag dem. Han får torka upp allt vattnet han skvätt ut och jag tar bort hans middag om den är vattenfylld. Fast jag blir jättearg ibland också.

 

[Enya]

Sv: Jag blir tokig!!

Jag vet inte hur gammal din son är, men min tös är 4,5 år nu och hon är också NEJ hela tiden. Nej hon ska inte tvätta sig, nej hon ska inte gå och lägga sig, nej hon ska inte äta mat för hon vill bara ha macka, nej hon ska inte ta på sig, nej hon ska inte sitta i sin stol i bilen utan helt utan något att sitta på, nej hon ska sitta på broderns bilkudde, nej nej nej!!

Storebror på 9,5 är lika dan nästan. Det är så drygt, allt jag säger, nästan, möts med att han inte vill göra det jag ber om. Han är född sån. Förändringar är skitjobbigt för honom och det märks hemma. Jag måste välja mina strider med honom, måste lirka och locka och blir ibland nästan rädd att göra honom upprörd för det är så skitjobbigt!

Att göra läxor är ett stort problem och jag bävar för hans läxläsning nu igen när skolan börjat. Det blir en kamp, sönderrivna papper och böcker, skrik och gap och en unge som VÄGRAR göra sin läxa!

Sorry för trådkap! Jag vet precis hur du känner dig.

 

[Mirre]

Sv: Jag blir tokig!!

Skönt och se att man inte är ensam om saken
Pratade med dagis idag (igen) om att han behöver påminnas om att kissa,
antar att han glömmer när han leker.
Dessutom får man ibland bara bestämma att nu ska vi kissa. Frågar man säger han nej fast han kanske måste gå.

I morse var det nej nej nej till kläder och tandborstning.
Vilket gjordes ändå visserligen men inte så kul att göra det när han skriker och gråter.

Blir bara så ställd, från att knappt ha trotsat alls på en hel vecka till att ingenting duger. Gaah! Förra veckan han var hemma så lyssnade han direkt, var knappt några protester alls. Det som var gav sig nästan direkt

 

[Diana]

Sv: Jag blir tokig!!

Det stämmer exakt in på min älskade unge! Han brukar även stänga av tvättmaskinen ett par gånger, så tillslut vet varken jag eller maskinen om den är på lr ej...

 

[Cilla]

Sv: Jag blir tokig!!

vet känslan, samma sak hemma, fast lite mindre bara......

mååånga 10-djupa har det blivit för att inte tappa tålamodet!!!

 

[Diplomaten]

Sv: Jag blir tokig!!

Jag fick "smaka lite på verkligheten" eftersom jag en tid passat min älskade systerdotter som fyller 5 år i januari. Det är en oerhörd bestämd dam (som faktiskt exakt liknar sin lilla mamma när hon var liten. Jag=storasyster!) och det skall vara på ett visst vis hela tiden. Med kläder. Med mat. Med lek. Med, tja ALLT.

Min dotter är bara 14 månader, men har i o f s ett humör utan dess like. Men, jag inser dock att det också kommer en tid -när de är stora och kan säga exakt vad de tycker och tänker. Det har min systerdotter påvisat! Ser fram emot den tiden, men det kan - inser jag nu - med stor sannolikhet vara skönt att bolla med andra då också!

Lillasyster och mamma till min systerdotter, sade häromdagen när hennes dotter fick ett "nej-anfall" i affären: tänk dig! För några år sedan så blängde jag på föräldrar som hade "sådana barn" och tänkte; vilka ouppfostrade barn!