Jag behöver verkligen hjälp.

[jennyida]

Sedan några månader tillbaka ställer jag upp som hundvakt ibland åt mina grannar. De har en husky, drygt ett år gammal, okastrerad och bor i en tvårumslägenhet efter att ha flyttat ned till Stockholm från Pajala. Det är en mycket krävande hund och trots att jag inte kännt den så länge ser jag tydligt hur den utvecklas i fel riktining. När man kommer in i lägenheten börjar han genast hoppa och nafsa, lyssnar inte alls på kommandon utan blir så uppspelt att han liksom tappar all besinning. Det tar ofta mycket lång tid att lugna ned honom. Ute är det likadant. Han blir jättestark och svårhanterad och är dessutom outtröttlig. Kan blir ganska agressiv, eller han leker på ett väldigt våldsamt vis och jag har ofta kommit hem med blåmärken över hela armarna efter promenader. Till saken hör att mina grannar just fått barn. Mannen arbetar heltid och hans sambo kan av förklarliga skäl inte ta med sig hunden ut på längre promenader med barnvagnen. Det vore rent livsfarligt. Således kommer han bara ut för att uträtta sina behov och får sedan gå in igen på dagarna om jag inte ställer upp. Och det kan jag inte göra så ofta. Jag har ett jobb och en häst att sköta men jag får oändligt dåligt samvete. Och lika dåligt mår jag när jag väl är där. Han bajsar inne och sliter sönder allt han får tag i i sina minsta beståndsdelar (Papper, plastförpackningar, mjukisdjur..) Det är inte roligt att se sådant. Vad hade ni gjort i min situation?

 

[pumah]

Sv: Jag behöver verkligen hjälp.

Föreslagit att de skulle omplacera hunden eftersom dom uppenbarligen inte har tid med den.

 

[CissiCissi]

Sv: Jag behöver verkligen hjälp.

Hej!
Hunden är helt klart understimulerad..och skulle behöva komma ut mer och även träna lydnad..En hund blir ju mkt tröttare av lite hjärngympa en av promenader..men självklart är både och ett måste.

 

[Dravena]

Sv: Jag behöver verkligen hjälp.

Med tanke på rasen och vad den kräver, skulle jag försöka övertala dina grannar om att hunden får det bättre någon annanstans. Små kisspromenader och sen in i en lägenhet utan stimulans är inget liv för någon hund, speciellt inte en husky.

 

[jennyida]

Sv: Jag behöver verkligen hjälp.

Hur lägger man fram det?

 

[Kicki_J]

Sv: Jag behöver verkligen hjälp.

Vad jag blir ledsen när jag läser detta! Så himla typiskt!! Någon köper en söt huskyvalp utan att ha den blekaste aning om rasens behov. När den hamnar i "slyngelåldern" så blir det en hopplös hund som blir omplacerad eller avlivad. Suck!!!! Dubbelsuck!

Har de kontakt med uppfödaren? Tipsa dem om det annars. För hundens skull så säg åt dem att antingen ta tag i detta med att aktivera sin hund eller ge bort den till någon som kan ge den ett bättre hem. Tvivlar på att de kan få några pengar för den.

 

[Dravena]

Sv: Jag behöver verkligen hjälp.

Nu vet jag inte vad det är för sorts folk, men varför inte ta upp att du har märkt att de inte riktigt har tid och ork för sin hund? Matten måste ju också må dåligt av situationen, att försöka hinna med en så krävande hund samtidigt som hon har en bebis. Säg som det är, att hunden inte mår bra och att du inte har lust att riskera din hälsa.

Varför inte erbjuda dig att hjälpa till med att hitta ett nytt hem åt den?

 

[Ramona]

Sv: Jag behöver verkligen hjälp.

Vad jag blir ledsen när jag läser detta! Så himla typiskt!! Någon köper en söt huskyvalp utan att ha den blekaste aning om rasens behov. När den hamnar i "slyngelåldern" så blir det en hopplös hund som blir omplacerad eller avlivad. Suck!!!!

Fast familjen som äger hunden hade säkert en helt annan livssituation i Pajala än vad de har numera i Stockholm!! Ibland förändras livet och man försöker göra sitt bästa, så även denna familjen som äger hunden.
Tyvärr har de kanske inte gjort tillräckligt, men att de har någon som hjälper till ibland visar att de i alla fall vet om att situationen inte är helt hållbar.

Frågan är vad familjen har för planer inom den närmsta framtiden. Letar de kanske efter ett hus? De kanske ska flytta till en gård på landet snart.
Är mannens jobb permanent i Stockholm, eller ska de kanske flytta tillbaka till Pajala snart?
Det är mycket som vi inte vet om när det gäller familjens situation. Att hunden inte mår bra just nu är uppenbart, men att den inte kommer att må bra hos familjen om 1 år vet vi inte. Det är synd att göra sej av med en hund man älskar och vill ha kvar, bara för att man tillfälligt inte har tillräckligt med tid.
Jag hade rekommenderat att de skaffar en till person som har mer tid att aktivera hunden. Samt att de ska börja på någon träning av något slag. Varför inte rekommendera någon bra hundskola i närheten som kvinnan i familjen kan gå på en kväll i veckan. Då kommer hon ut ur huset, mannen får ta hand om bebisen och hon gör någonting nyttigt för sej själv och för sin hund.

 

[mimmipigg]

Sv: Jag behöver verkligen hjälp.

*kl*
Det kanske vore vettigt att skicka hem hunden till sitt rätta element, dvs snön?
Säg bara rakt ut nån gång när det passar, tex när jycken demonstrerar sitt missnöje, att det här är ingen lägenhetshund, han borde få flytta hem igen. I Pajala måste det finnas gott om turkörare som skulle kunna ha hand om den på ett bättre sätt.
Huskyn är en väldigt fin ras men den kräver massor av motion!
Vi har en draghundsblandning och hon har bara ett i huvudet att dra - aldrig är hon så nöjd och tillfreds som när hon fått dra sig trött.
Egentligen är det hennes enda nöje, släpper man henne lös så springer hon bara rakt fram så fort det går.
Nu har pojkarna precis varit ute på en mils skidtur och nu är det ganska lugnt!