Jag är inte den du tror

[radgivning]

Just nu känns allt för mycket och jag vet inte vart jag ska vända mig. Jag behöver hjälp men är för stolt, envis och dum för att orka söka upp det.

Alla tror jag är den duktiga och ordentliga tjejen. Hon den söta som är så oskyldig men sanningen är att jag har skulder hos kronofogden, har väldigt svårt att hantera pengar ( uppenbarligen), säljer sex till och från, kan inte betala räkningar i tid, ljuger om saker för att göra andra glada/lättade/inte behöva oroa sig, har ätstörningar som jag dock till viss del kan kontrollera...listan kan göra lång.

Allt detta döljer jag för alla i min omgivning. Endast ett fåtal vet om en liten fraktion av mina problem. Och nu står jag här....och är så trött. Trött på mig själv som hela tiden krånglar till allt, trött på att behöva dölja alla problem, trött på att jag inte tar tag i allt.
Samtidigt försöker jag leva ett helt normalt liv. Vara glad, stöttande, positiv, levnadsglad och bra flickvän.
Men jag vet inte hur länge jag orkar hålla fasaden uppe. Är nog rädd att folk ska döma mig och stötta bort mig om dom visste. Så det har varit enklare att helt enkelt låtsats att allt är toppen!
Jag spelar så bra att jag ibland tror på det, men sen knackar verkligheten på och jag får ångest som gör mig helt knockad.

Vart ska man vända sig? Vart kan man få bra och seriös hjälp?

Det värst är nog att min pojkvän inte känner till mina problem utan tror att jag är den jätte söta, duktiga tjejen som är jätte ordentlig av sig.
Innerst inne är jag nog det också...jag bara sabbar för mig själv av någon anledning. Om och om igen.

Känns bra att ha fått skrivit ner allt, känns lite befriande Tack.

 

[Elina8]

Sv: Jag är inte den du tror

Ekonomiskt borde du boka tid med en rådgivare på din bank och få hjälp att göra upp en plan för att komma på rätt köl eknomiskt.

Med dina psykiska problem borde du vända dig till psykolog eller kurator. Framförallt så tror jag att det är bra om du vågar släppa på din fasad. Du behöver ju inte ställa dig på torget och skrika ut allt offentligt, eller vika ut dig totalt på facebook, men det kan vara en lättnad att ha en person som du vågar öppna dig för. Ibland är det lättast med någon som står nära och som du har förtroende för och känner dig trygg med, ibland är det lättare att välja någon som man har lite distans till som man kanske inte har lika stark relation till. Men att ha någon man kan få ventilera sig hos som bara lyssnar utan att döma eller komma med lösningar på allt kan kännas som en stor lättnad.

 

[Sonic76]

Sv: Jag är inte den du tror

Banken kan inte hjälpa om hon har skulder hos kronofogden. Däremot kan hon ju prata med en skuldrådgivare som också kan hjälpa till att ringa företag hon är skyldig pengar mm.

 

[Elina8]

Sv: Jag är inte den du tror

Ok, har ingen egen erfarenhet, men min kompis fick hjälp av sin bank, han hade i och för sig massa mobillån och liknande som de bakade ihop i ett större lån för att få ner räntan och ha bättre förutsättningar till att betala tillbaka. Har för mig att han fick hjälp med tips för att få ner sina övriga kostnader också, men det kanske inte var från banken, det kanske var hos skuldrådgivaren. Det var några år sen nu.

 

[Ramona]

Sv: Jag är inte den du tror

Börja prata med folk så du slipper bära detta själv.

Vet du varför du inte har tillräckligt med pengar? Vad är det som felar med ekonomin eftersom du inte får det att gå runt? För att må bättre och se ljuset i tunneln måste du ta tag i ekonomin. Dålig ekonomi får ju vem som helst att må dåligt.

 

[Sonic76]

Sv: Jag är inte den du tror

Ja har man redan skulder hos KFM är det svårt att få hjälp om man inte har en solvent borgenär.
Men att erkänna sina problem är ett stort steg och TS det känns bättre sen när man pratat med nån.

 

[nexxa]

Sv: Jag är inte den du tror

Det är aldrig försent att vända livet på "rätt" håll igen. Som flera skrev, om du inte kan vända det själv så ta hjälp!

 

[Raja]

Sv: Jag är inte den du tror

För det första kan man väl säga att ingen är den man tror. Alla har sidor och beteenden som inte är så "trevliga" så där är du inte unik.

Jag hade nog i första steget kollat om kommunen har någon kurator. Psykolog ja - men en kurator är bättre på att lösa de praktiska problemet och kan sedan lotsa dig vidare till rätt personer. Jag hade nog väntat, om du orkar, att berätta hela sanningen tills jag hade stöd av en utomstående. Det kan vara mycket för anhöriga att ta in. Men min erfarenhet är att faktiskt "vet" många i ens omgivning redan att det är något som inte stämmer. Så var inte så säker på att "ingen vet något".

(Jag tänker lite på min egen pappa som inte kunde säga att han var alkoholist förrän han nästan var 70 år. Men pappa lilla, det har jag vetat i hela mitt liv!)

Tyvärr är det nog så att väntetiden hos kurator är lång men värt ett försök.

En annan aspekt av detta är just dina nära. Varför har du inte mer förtroende för dem än att du kan ta hjälp? Jag är en sådan anhörig som fått veta "hemligheter" när det varit på gränsen till självmord. Min känsla har varit; Vad har JAG gjort som gör att denna person inte vågar komma till mig och berätta??? Inger jag så lite förtroende och tillit? Upplevs jag som så hemsk och fördömande att man inte vågar komma till mig? Jag blev fruktansvärt ledsen att jag inte fått möjligheten att hjälpa till innan det blev så allvarligt. Försök vända på det. Om du haft en kompis/anhörig som varit i din situation, vad hade du gjort om den kommit till dig och bett om hjälp? Fördömt eller försökt hjälpa?

 

[Lejonelle]

Sv: Jag är inte den du tror

Ett tips är att boka en samtalstid hos en diakon inom svenska kyrkan. Diakoner har tystnadsplikt, och där kan du få hjälp att ta de första stegen. Bena upp situationen. Just nu är det kaos och du vet inte i vilken ände du ska börja, vart du ska vända dig, och det känns bara övermäktigt kan jag tänka mig. Tillsammans kan ni börja nysta i situationen. Vissa saker kanske ska gå till kronofogden, andra saker behöver du förhandla om amorteringsplaner för. Kanske du inte har alla bidrag du har rätt till. Kanske du behöver hjälp att avsluta abonnemang mm. Kyrkan har ibland någon fond eller stiftelse som kan hjälpa till.

Ibland är det inte så stora förändringar som behövs för att det ska göra stor skillnad i livet. Att ha ett stöd vid din sida för att våga ta de första stegen kan vara det som gör det möjligt. Vänta inte, ring idag. Om du PM:ar mig var i Sverige du finns kan jag ta fram ett telefonnummer. Jag är själv diakon och känner kyrkfolk i hela landet.