Islöandstång ingen, varför roterar mundelen?

[Is]

Oj fin rubrik blev det också....

Vet att det redan finns flera gamla trådar om islandsbett men har tittat runt lite och jag lyckas ändå inte hitta något bra svar på varför själva bett delen roterar i hästens mun när man tar i tyglarna? Vad ska det vara bra för?
anledningen till att jag frågar är för att jag gjorde ett litet impulsivköp på tradera häromdagen, ett globus islandsbett 2-delat. Fick det idag och satt och studera det ingående men förstår ändå inte riktigt. Som sagts varför sitter mundelen fast så att hela det roterar? borde den inte trycka neråt mot hästens tunga då?

Och sedan kan jag juh passa på att fråga även om det svaret säkerligen finns på andra tråder men varför behöver skänklarna vara så groteskt stora och långa? jag vart helt paff när jag fick bettet, såg väldigt oproportionerligt ut då bettet isej är 10,5.
Jag antar att det har nått med att göra att överraskningseffekten ska kunna användas riktigt trots att själva "översänkeln" gör så att nackstycket blir lite rörligt.
men någon får gärna förklara riktigt för mig (och då menar jag inte bara svar som "därför att de får vara så långa på islandsbett")
Ingen som kan visa ordentligt med bilder eller nått så man ser precis inverkan?

Jag har juh förstått att jag trots allt jag har läst om bettet så kan jag juh omöjligt ha förstått principen så bra

 

[perl]

Sv: Islöandstång ingen, varför roterar mundelen?

Tvådelade bett med hävstänger är egentligen en omöjlighet, det finns ett undantag, islandsstång. En vanlig pelham lägger sig snett i munnen om du tar i ena tyglen, den yttre mundelen åker uppåt, den inre nedåt och trycket i munnen blir därför närmast motsatt vad man är ute efter. Trots det finns det hästar som lär sig tyda sådana bett! Det kan i alla fall vara en förklaring till den speciella mundelen på islandsstrång. Nästa förklaring är att bettet roterar, eftersom munstyckena inte är fasta slipper hästen obehaget när mittleden pga rotationen orsakad av hävstängerna trycks in i tungan, mundelen vilar fortfarande rakt i munnen och i rätt läge. Köp däremot inga andra bett som är ledade och försedda med hävstång, tex ledad pelham, pessoa, gagbett. De är rent hästvidriga.

För att avgöra om ett bett är skarpt mät inte längden på stången utan höjden på stången från mundel till nedre kant. Eftersom islandsstången är kraftigt vinklad bakåt är bettet mycket milt ur hävstångssynpunkt. Det blir också pga detta långsamt, hästen känner tygeltagen väl innan tryck uppstår i munnen. Man kan jämföra med slobber straps, tunga tygeländar som används av westernryttare, som hjälper hästen att reagera på tygelns vikt. Du kan i princip rida med hängande tygel och hästen känner tydligt tygeltagen ändå. Utformningen gör att bettet snarast fungerar som ett tränsbett eller snarare som ett kombinationsbett, ett tränsbett som gradvis övergår i stångbett. Det ser alltså mycket grymmare ut än det är.

Jag är egentligen inget stångbettsfan eftersom jag tycker man reder sig utmärkt med ett vanligt tränsbett men allmänt bettintresserad och detta bett verkar vara unikt i hästvärlden. När de på 1600talet red med ledade stångbett var dessa mundelar också rörliga gentemot fästet och låste sig dessutom i mittdelen för att inte orsaka nötknäppareffekt. Islandsbettet är inget bett för grova tygeltag eftersom man inte slipper ifrån nötknäppareffekten utan för finlir vid ridning på tygelns vikt. Bettet lär ha funnits redan på medeltiden och ridning med stöd i handen är ett mycket modernt påfund, bettet ska alltså förmodligen användas för ridning på tygelns vikt och kräver en utbildad häst.

Ulrika