Intelligenta barn och studieteknik

[Inte_Ung]

Slutsatsen jag drar är helt enkelt att jag är hyfsat smart men inte tillräckligt smart att få bra betyg på juristprogrammet, oavsett studieteknik.

Eller inte tillräckligt arbetsam för att göra det jobb som krävdes.

Min Morbror, som var läkare, sade alltid att " Konsten att studera är konsten att sitta på sitt arsel. "
Han gjorde hellre andra saker.

 

[skiesabove]

Man måste ju ändå göra själva jobbet.
Inlämningsuppgifter skall ju in oavsett hur tråkiga de är.
Som jämförelse.

Det räcker inte med att kunna.
Man måste redovisa vad man kan också.

Men hallå... Att träna studieteknik är ju att träna på HUR man gör jobbet. Hur man får det att bli gjort, utan att ångesten sprutar ur öronen tills tårarna kommer.

För en del av oss handlar att träna studieteknik om att träna på emotionell reglering. Alla föds inte "arbetssamma" på alla skolämnen.

Att lära sig emotionell reglering är inte något ett barn klarar av själv, eller ska behöva klara av själv. Lämnar man ett barn med det behovet ensam med den utmaningen så missar man en stor del av sitt föräldraansvar, i mitt tycke. Då uppfostrar man en individ som kommer få spendera mycket tid i vuxen ålder med att lära sig det man inte lärde sig som barn - i bästa fall. De värsta fallen blir till sorgliga och ibland korta livsberättelser.

 

[Inte_Ung]

Men hallå... Att träna studieteknik är ju att träna på HUR man gör jobbet. Hur man får det att bli gjort, utan att ångesten sprutar ur öronen tills tårarna kommer.

För en del av oss handlar att träna studieteknik om att träna på emotionell reglering. Alla föds inte "arbetssamma" på alla skolämnen.

Att lära sig emotionell reglering är inte något ett barn klarar av själv, eller ska behöva klara av själv. Lämnar man ett barn med det behovet ensam med den utmaningen så missar man en stor del av sitt föräldraansvar, i mitt tycke. Då uppfostrar man en individ som kommer få spendera mycket tid i vuxen ålder med att lära sig det man inte lärde sig som barn - i bästa fall. De värsta fallen blir till sorgliga och ibland korta livsberättelser.

Jo men då har man ju ett problem att lösa.
Och så hjälper man till med att lösa det.

Med barn som bara glider igenom och utan bekymmer river av sina läxor och fixar betygen så behöver man inte lägga sig i.
När allt bara fungerar så gör det ju det.
Vilket också är en begåvning.
Han med 7 tentor på 2 veckor har även en begåvning i att aldrig hetsa upp sig och vara bra på att planera sin tid.
Han får inte ångest, det finns inte i honom.
Begåvning ser ju väldigt olika ut och som förälder får man täcka upp för bristerna hos barnet.
Om där inte finns några brister så behöver man inte täcka upp.

 

[Ninnurur]

Man måste ju ändå göra själva jobbet.
Inlämningsuppgifter skall ju in oavsett hur tråkiga de är.
Som jämförelse.

Det räcker inte med att kunna.
Man måste redovisa vad man kan också.

Precis. Och jag gjorde aldrig uppgifterna eftersom jag inte visste HUR. Det är det jag vill undvika nu. Jag hade kunnat ha betyg för att studera vad jag ville, det hade jag inte eftersom jag inte gjorde allt jag skulle för jag KUNDE inte, jag hade aldrig lärt mig.

 

[skiesabove]

Anna Wahlgren hade många barn som fick ta hand om sig själva.

Usch. Inte en bra förebild, i mitt tycke. Snarare ett lysande exempel på en människa med en förfärlig människosyn.

 

[Luff]

Alla är ju olika. Jag har oerhört lätt för att läsa och läsförståelse. Fick då mycket gratis. Men årtal fastnar dåligt. Jag har väldigt lätt att lära mig hantverk som jag tycker är kul och där jag gillar resultatet. Alltså är jag urkass på virkning. Och jag tycker om att fylla i siffror i rutor och ser lätt samband. Så basic matte var en barnlek. Jag hade NOLL studieteknik inför högstadiet. Kan ju säga att matte, kemi och fysik inte gick så bra. Och hemma fanns ingen hjälp att få. Jag har ofta funderat på vad som skulle fungerat för mig.

 

[skiesabove]

Med barn som bara glider igenom och utan bekymmer river av sina läxor och fixar betygen så behöver man inte lägga sig i.

Jag gled igenom, rev av läxor, och fixade betygen om jag ansåg att läraren var värd att göra det för, eller om ämnet var lekande lätt eller roligt.

Gick ut gymnasiet med lysande betyg - pga "begåvning", inte pga arbetsinsats. Jag var knappt närvarande på vissa lektioner under gymnasiet, men skrev bra prov så lärarna rapporterade inte in frånvaron.

Men hade behövt lära mig studieteknik, och därmed arbetsteknik, som barn. Hur man tar sig an det som är svårt och får det gjort. För det blev väldigt tufft som vuxen sen. Det blev många tuffa år av att ta igen det jag inte lärt mig som barn.

 

[Inte_Ung]

Men hade behövt lära mig studieteknik, och därmed arbetsteknik, som barn. Hur man tar sig an det som är svårt och får det gjort. För det blev väldigt tufft som vuxen sen. Det blev många tuffa år av att ta igen det jag inte lärt mig som barn.

Men ditt barn är inte du.
Ditt barn är en annan person med andra egenskaper.
Och du riskerar att döda lusten för lärande om du gör det tråkigt eller konfliktfyllt.

Då blir du den trista läraren som dödar ämnet.
Det gäller att vara varsam.

 

[Inte_Ung]

Usch. Inte en bra förebild, i mitt tycke. Snarare ett lysande exempel på en människa med en förfärlig människosyn.

Jo men hennes barn blev välutbildade och framgångsrika ändå.
Det som är bra med henne som exempel är att så många kan relatera till det.
Du t.ex. kan relatera och vet en del om hennes föräldraskap.

 

[Inte_Ung]

Det är likt djurträning, för vi är ju också djur . Vi funkar precis likadant.

Att dressera barn enligt hundklubbens instruktioner fungerar bara upp till 5 årsåldern.
Sedan så handlar det mer om att komma överens.

Ditt barn är ingen hund utan en annan fristående människa.

 

[Cattis_E]

De läxor som finns idag görs under stora protester för hon tycker bara att det är jobbigt och onödigt. Så det blir liksom inte bra. Jag sket i läxorna och fick skäll/sämre betyg. Vill inte att hon ska hamna där hon med.

Men där behöver man snarare kanske ha ett samtal om varför det behövs?
Samt fråga vad som är så jobbigt och hur man kan hjälpa till?
Också ett samtal om att man behöver visa vad man kan som någon skrev.
Snarare än att försöka välja ut studieteknik hon ska använda?

 

[Ninnurur]

Men där behöver man snarare kanske ha ett samtal om varför det behövs?
Samt fråga vad som är så jobbigt och hur man kan hjälpa till?
Också ett samtal om att man behöver visa vad man kan som någon skrev.
Snarare än att försöka välja ut studieteknik hon ska använda?

Jag ska inte välja åt henne, jag vill ha verktyg och tips för att kunna hjälpa henne att hitta rätt.

 

[Cattis_E]

Jag ska inte välja åt henne, jag vill ha verktyg och tips för att kunna hjälpa henne att hitta rätt.

Tror jag ska lämna detta ämne nu .
För jag tycker det känns tidigt att fundera på hur hon ska göra utan att förståelsen varför det behövs och varför man behöver visa att man kan känns mer behövligt, men det har jag ju redan framfört.

 

[Inte_Ung]

Jag ska inte välja åt henne, jag vill ha verktyg och tips för att kunna hjälpa henne att hitta rätt.

Utgå ifrån de faktiska problemen som uppkommer längs vägen.

 

[Motacilla]

Har inte barn men hade extremt lätt i skolan.
Gjorde läxor och hade föräldrar som fanns till hands om jag behövde hjälp (men tvingade inte).

Hade ändå önskat att jag skulle ha tränat in bättre studieteknik och förmåga att strukturera jobbet, eftersom universitetet blev en chock.

Har senare läst att det finns forskning om att studenter som haft väldigt lätt ännu i gymnasiet har större svårigheter på universitetet pga bristande studiefärdigheter jämfört med studenter som tidigt fått lära sig hur man lär sig.

Jag tror definitivt inte att det är en bra teknik att låta ungarna klara sig själva "sink or swim". Däremot kanske man kan fråga sitt barns lärare om lite tips och råd vad man kan prova hemma för att underlätta inlärning och plugg.

 

[GardenAngel]

Jag har läshuvud, dvs jag har en hjärna som passar väldigt bra i svensk skola - speciellt inom humaniora och språk. Jag seglade igenom grundskolan, gymnasiet och stora delar av lärarutbildningen. Tyvärr var det alltid tvärtstopp i huvudet när jag inte fattade på en gång. Jag hade ingen plan, ingen strategi, ingen metod för att bemöta känslan av ”jag förstår inte” - utan det gick direkt över i ”jag är dålig/osmart”.
I slutet av lärarutbildning och sen i högre studier fick jag kämpa med studietekniken och den stora behållningen var att lärandet blev roligare! Nu vill jag nästan hitta saker jag inte förstår, för då får jag jobba med att lösa det problemet med mina metoder, som i sin tur ger djupare förståelse.

Jag är mellanstadielärare och undervisar alla mina elever i studieteknik. Jag upplever att alla har behållning av det, oavsett om de är ”skolsmarta” eller inte. Den metod som oftast är mest uppskattad är tankekartor/punktlistor. Att kort sammanfatta något med egna ord och sen skriva ner detta brukar fungera på många (speciellt om man får färgkoda med olika pennor och sånt).
Ibland behöver saker nötas in, som ordförråd eller hur man använder olika formler, och då brukar vi jobba mycket muntligt.
Jag tror också det är viktigt att erbjuda uppgifter där det finns en bredd och ett djup, vilket jag hoppas TS dotter får på sin nya skola (samt undervisning i studieteknik!). I den bästa av världar handlar inte skolan om något man ska glida igenom med högsta betyg för att bli framgångsrik, utan skolan ska skapa en lärandelust som håller hela livet.

Ett annat handfast tips är serien Plugga bättre från UR, som riktar sig mot åk 4-6. Jag har dock själv inte sett den så kan inte tala för innehållet, men den handlar om studieteknik.

 

[GardenAngel]

Utgå ifrån de faktiska problemen som uppkommer längs vägen.

Fast jag upplever att många (inkl jag själv) inte ber om hjälp när svårigheter uppstår, för man känner sig plötsligt korkad och det tar emot att erkänna att man inte förstår. Jag minns hur jag grät av skam när jag fick IG på ett matteprov i åk 8 eftersom att jag inte förstod hur man räknade procent. Det som alla tyckte var så lätt!
Jag satt en hel sommar (efterkonstruktion i mitt huvud) tillsammans med min lärar-mamma som lärde mig metoder för att minnas och förstå. Nu sitter procentlära som berget men min poäng är att jag var tvungen att bli underkänd på slutprovet samt gå igenom en hel känslostorm för att jag inte bad om hjälp i början av processen. Hade jag haft studieteknik och metoder för inlärning hade jag förmodligen lärt mig mer, men framförallt kanske förstått att det inte var ”fel i huvudet på mig som inte fattade någonting”.

 

[Verdandi]

Man ska som förälder inte förvänta sig att ett barn själv ber om hjälp. Att lära sig att hantera motgångar, kunna motivera sig att ta sig igenom tråkiga uppgifter, att kunna applicera olika metoder för att lösa problem är något de flesta behöver lära sig och få erfarenhet ifrån.

En del barn har dåliga resultat i grundskolan som andra barn bara seglar igenom. Det har inget med intelligens att göra att vissa är duktiga på att memorera. Tar man tillvara på de barn som har låg inlärning, så kommer resultaten att öka i takt med att inlärningsförmågan ökar. På samma sätt så tappar man inte heller de barn som flyter med fram tills den dag de möter på ett motstånd.

 

[Ninnurur]

Utgå ifrån de faktiska problemen som uppkommer längs vägen.

Ja och problemen är att läxor görs under bråk eftersom det inte finns några bra verktyg. Förstår du inte problemet?

 

[Askur2017]

Skulle vilja göra ett inlägg om en slags ”mellanväg”.

Våra barn har lätt för sig och hade säkert klarat sig bra själva. Men det vi ändå väljer att göra är dels att alltid fråga DEM inför veckan om de har några läxor. Vi vet ju men tycker det är viktigt att de själva känner att de har ett ansvar att hålla koll. Sen blir nästa fråga när de tycker att det blir en bra dag att göra läxan, om de ska göra hela på en gång eller dela upp, om vi kan hjälpa med förhör osv.

Min dotter går i sjuan och har av ren rutin börjat rabbla upp (utan att vi ens frågar) vilka prov som kommer framöver, i vilken ordning hon tänker plugga, om hon beräknar att det behövs flera tillfällen osv. Hon har även börjat plugga med sina kompisar efter skolan på eget initiativ. Tror det hjälpt att hon efter år av eget skolplanerande insett att det kommer behövas om hon ska hinna med både skolan och det sociala. Win win!

Vi förhör när vi blir ombedda, ofta vill de göra något fysiskt samtidigt. Killen kickar fotboll och dottern balanserar på en pilatesboll. Svarar de tokigt gapskrattar vi, man får göra fel! Ramlar man av pilatesbollen eller skjuter iväg bollen man kickar gapskrattar vi lite till…

Första ”lektionen” i studieteknik är nog ändå den viktigaste och mest självklara: Vi har ätit, gjort något fysiskt så kroppen känns avslappnad och vi är inte för trötta! Mutor vet jag inte om jag tror på, aldrig pengar eller godis i alla fall… men vi kan säga att vi ser ett avsnitt av favvoserien när vi är klara tex.