Vissa människor behöver man blocka för att själv må bra. Kanske tillfälligt, kanske för alltid - det är lite olika. Ibland behöver man se om sitt eget hus och hur man själv mår. Om någon försöker riva ner en så kan man behöva sluta interagera.
Jag, som fick barn men oplanerat med min partner gjorde inte heller några outanden på sociala medier. Jag gillade inte att vara gravid och jag hade kanske hela tiden en känsla av att jag hade velat ”vilja vara gravid”, dvs jag hade velat planera det och bli glad och inte chockad. Tror jag förstår precis hur du menar trots våra olika situationer. Men varför skulle någon kommentera att det är en oetisk graviditet?
Tror det är så att de ser mer stabila ut och då gratulerar man....Det var ju alldeles nyligen du beskrev ditt blivande barn som idiotiskt och äckligt, samtidigt vill du behålla det, det känns ju inte riktigt stabilt (men återigen gör gravidhormoner en upp och ner många gånger). Men jag kan föreställa mig att du skulle vilja ha det likadant, visst kan jag förstå det! Men du vet...Folk kommer alltid tycka och tänka hur ta mig fan man än gör. Ibland verkar det som det inte spelar någon roll hur man än gör, det ska kritiseras oavsett. Och föder du barnet och det funkar fint i livet så är det de som står där med lång näsa medan du "räcker fingret".
För återigen sätta mig på plats. Och för att hon och säkert fler tycker så.
Ja så tycker jag inte idag. Men när jag skrev var jag förtvivlad och det kändes hopplöst.Tror det är så att de ser mer stabila ut och då gratulerar man....Det var ju alldeles nyligen du beskrev ditt blivande barn som idiotiskt och äckligt, samtidigt vill du behålla det, det känns ju inte riktigt stabilt (men återigen gör gravidhormoner en upp och ner många gånger). Men jag kan föreställa mig att du skulle vilja ha det likadant, visst kan jag förstå det! Men du vet...Folk kommer alltid tycka och tänka hur ta mig fan man än gör. Ibland verkar det som det inte spelar någon roll hur man än gör, det ska kritiseras oavsett. Och föder du barnet och det funkar fint i livet så är det de som står där med lång näsa medan du "räcker fingret".
Såklart när man vill kunna få stöd av sin egen mor, usch så hemskt beteende mot dig
Ah, hängde inte med, trodde du menade att folk generellt tycker så. Det tror jag inte någon tycker alls
. Det är inte oetiskt att vara gravid, även om det såklart kan finnas oetiska graviditeter i form av våldtäkt osv, men det är ju en helt annan sak. Släpp din mamma igen nu, hon kanske kommer eller inte kommer vara en del av ditt liv oavsett hur det ser ut, men just nu mår du inte bra av henne.Det där är inte så snällt skrivet tycker jag. Jag tror många tänkt och tyckt allt möjligt om sina barn och graviditeter trots att de är ”stabila”. Ts tog väl bort det inlägget så ta inte upp det igen tycker jag.Tror det är så att de ser mer stabila ut och då gratulerar man....Det var ju alldeles nyligen du beskrev ditt blivande barn som idiotiskt och äckligt, samtidigt vill du behålla det, det känns ju inte riktigt stabilt (men återigen gör gravidhormoner en upp och ner många gånger). Men jag kan föreställa mig att du skulle vilja ha det likadant, visst kan jag förstå det! Men du vet...Folk kommer alltid tycka och tänka hur ta mig fan man än gör. Ibland verkar det som det inte spelar någon roll hur man än gör, det ska kritiseras oavsett. Och föder du barnet och det funkar fint i livet så är det de som står där med lång näsa medan du "räcker fingret".
Åh det missade jag! Då förstår jag vad/hur du menar! Gick tillbaka nu och tittade. Okej! Nej då ska absolut inte det sägas
Hade missat att du tagit bort tidigare inlägg om det jag svarade på. Det var min miss. Men håller med om övriga, även om du önskar att din mor ska finnas där för dig så, så länge hon inte gör det utan får dig att må enbart dåligt ska du hålla henne från dig och knodden därinne, ens omgivning ska ge energi, inte ta den ifrån en .Det är snarare oetiskt att kalla någon annans graviditet som oetisk!
Och jag skämdes också, vi hade två ettor, bodde inte ens ihop, vi (jag) skulle trappa ner på jobbresandet och resa mer privat, och sen blev jag gravid. Hela mitt liv rasade (trots att vi var väl medvetna om hur man blir gravid och att risken fanns). Vi var ändå mer än lastgamla och hade bra jobb och en stabil tillvaro som vi hann göra ännu mer stabil under graviditeten, men just det där att inte ”få ”bestämma själv var jobbigt för mig. Det blev bra, det blev kul, jag ångrar mig inte, men tror inte jag hade ångrat en abort då heller.
Svara inte på någon fråga! Skriv - "Nu räcker det! Jag tänker inte svara på en enda fråga mera. Hör av dig igen då du kommit till sans." ...och så håller du fast vid det du skrivitHon ska alltid ha sista ordet.
Tänker inte svara på alla frågor. Kanske inte på någon. Orkar inte lägga ner mer energi pi henne just nu.
Hon har alltså listat upp frågor som hon tycker är relevanta.
Bland annat om vad den blivande pappan har för arvsmassa?
Vad är det för fråga ens och hur ska jag veta det
Skriv inget alls tycker jag, låt henne vara. Hon har inget med dig och dina beslut att göra, du är vuxen och bestämmer själv. Skulle det bli mer tjafs om pengar så ta det sakligt och be att få skuldebrevet samt vilken ränta du ska betala, är den orimlig så ta det därifrån sen. Jag har också lånat pengar från mina föräldrar för länge sen när jag köpte min första lägenhet, vi skrev mycket papper och skriver under om ny ränta regelbundet trots att skulden snart är avbetald. Har ni inte det kan du ju betrakta det som en gåva tills hon återkommit.
Ja jag svarade aldrig. Kanske gör det nån gång. Kanske inte.
