Inte en dagbok

Alltid lika svårt att komma på en passande rubrik. Men jag får inte riktigt se detta som en dagbok helt och hållet för det blir inte bra.
Men jag vill ändå dela med mig av mina framsteg. Inom flera områden i livet. Sakta men säkert går det.
 

Vet inte om jag kan hålla detta nu. Vi har knappt pratat med varandra sen igår eftermiddag.
Jag har undvikit hans blotta existens och han min.
Han är kvar här hos mig fast jag sa åt honom att åka hem till sitt. Han har sovit i gästrummet.
Att han inte åker när du bad honom är INTE okej beteende (precis som vissa andra saker du skrivit om, tex kameror och att du kände dig övervakad).
 
Jag är sämst på att göra slut.
Fick så mycket tankar på att något hänt honom. Att han ligger skadad nånstans. Så var tvungen att ringa och kolla vars han höll hus.
Är tydligen i Stockholm nu och skulle vara där tills imorgon.

Jag sa att jag behöver en paus. Att det är bra för alla. Att det är viktigt att han träffar andra och jag gör mitt.
Det höll han med om så det är bra.
Han kommer till mig imorgon.
Det gör mig både lättad och ledsen samtidigt. Lättad för jag verkar inte kunna släppa honom helt. Och ledsen för att det är skitsvårt att släppa någon som är konstant i närheten.

Egentligen är det inte relationen till honom som skaver mest. Utan det är min relation till mig själv.
Jag jobbar med mig själv och försöker hantera mina känslor och tillkortakommanden så jag har inte riktigt plats för en vettig relation mitt i allt det.
När jag mår bättre kan jag också de ta in en annan människa på ett annat sätt.

Jag vill verkligen inte vara sån här.
 
Jag är sämst på att göra slut.
Fick så mycket tankar på att något hänt honom. Att han ligger skadad nånstans. Så var tvungen att ringa och kolla vars han höll hus.
Är tydligen i Stockholm nu och skulle vara där tills imorgon.

Jag sa att jag behöver en paus. Att det är bra för alla. Att det är viktigt att han träffar andra och jag gör mitt.
Det höll han med om så det är bra.
Han kommer till mig imorgon.
Det gör mig både lättad och ledsen samtidigt. Lättad för jag verkar inte kunna släppa honom helt. Och ledsen för att det är skitsvårt att släppa någon som är konstant i närheten.

Egentligen är det inte relationen till honom som skaver mest. Utan det är min relation till mig själv.
Jag jobbar med mig själv och försöker hantera mina känslor och tillkortakommanden så jag har inte riktigt plats för en vettig relation mitt i allt det.
När jag mår bättre kan jag också de ta in en annan människa på ett annat sätt.

Jag vill verkligen inte vara sån här.

Och vill du inte vara "sånhär" är du också den enda som kan ändra på dig. Men jag säger inte att det är lätt! 🤗. Kämpa på och krya på dig (förkylningen) 🥰.
 
Är så irriterad på en person. Hans senaste meddelande gjorde mig arg.
Ungefär så här stod det:
Problemet är att du först säger kom till mig i helgen. Sen svarar du inte på hela dagen (detta var alltså i fredags och då mådde jag skit så undvek allt). Sen skrev du igår att kom ikväll.
Bla bla bla fattade knappt hälften.

Problemet är väl snarare att han verkar vilja ha typ lång planering i förväg. Sånt kan inte jag ha för beror helt på hur jag mår och hur saker ser ut för övrigt.

Suck har precis ridit. Varför kan inte människor vara mer som hästar? Måste folk krångla till sina liv så mycket :cautious:
 
Är så irriterad på en person. Hans senaste meddelande gjorde mig arg.
Ungefär så här stod det:
Problemet är att du först säger kom till mig i helgen. Sen svarar du inte på hela dagen (detta var alltså i fredags och då mådde jag skit så undvek allt). Sen skrev du igår att kom ikväll.
Bla bla bla fattade knappt hälften.

Problemet är väl snarare att han verkar vilja ha typ lång planering i förväg. Sånt kan inte jag ha för beror helt på hur jag mår och hur saker ser ut för övrigt.

Suck har precis ridit. Varför kan inte människor vara mer som hästar? Måste folk krångla till sina liv så mycket :cautious:
Jag är en sådan som vill planera i hyfsad tid i förväg, så där är vi alla olika. Inget som är rätt eller fel kring det. Däremot får man välja sitt umgänge så man passar ihop annars lär det bli konflikter och slitningar.
 
Jag är en sådan som vill planera i hyfsad tid i förväg, så där är vi alla olika. Inget som är rätt eller fel kring det. Däremot får man välja sitt umgänge så man passar ihop annars lär det bli konflikter och slitningar.
Han kommer rätt långt ner på prio listan. Det är väl det kanske. Jag vet inte. Hade lite annat inplanerat. Skillnad om man ska mötas nånstans. Då är en tid bra. Men jag tycker han är seg att svara och han tycker jag är seg att svara. Så jag hinner ju planera in annat innan.
 
Jag mår för dåligt för att vara tillsammans med någon. Men mår tydligen också för dåligt för att vara själv.

Måste ta mig samman. Känns som jag tappar det mer eller mindre varje dag nästan.

Det är som om det är så mycket i huvudet så det svämmar som över åt alla håll och jag kan omöjligt stoppa det.
Det syns inte men det känns. MYCKET känns det. Så less. Vart ska jag ta vägen??
 
Reagerade på en konstig grej jag gjorde igår.
Postade en bild på en drink i ett socialt media med texten Dagens Drink 🤩

Alltså jag tänkte på det nyss att varför. Varför?
Vad ville jag uppnå med det liksom :confused:

Givetvis alkoholfri. Vilket jag inte skrev något om. Men jag stör mig ju själv på liknande poster så varför gör jag så då?
 
Bra reflektion. Jag har också postat bilder på vinglas x antal gånger. Nu dricker jag inte alkohol varje månad ens, så det är inget problem så, men varför postar jag?
 
Bra reflektion. Jag har också postat bilder på vinglas x antal gånger. Nu dricker jag inte alkohol varje månad ens, så det är inget problem så, men varför postar jag?
Jag förstår lättare varför andra postar. Det är festligt och så. Så fattar absolut det.
Men att jag ska göra det. Det fattar jag inte. För när det var som värst var det jättejobbigt med dylika foton/inlägg. Att se dem.
Nu har jag ändå oftast en mer distans fast jag undviker helst sånt ändå.
Men som igår att göra en sådan sak som jag stört mig på att andra gör och så gör jag exakt samma sak själv.
Kanske för att trotsa mig själv? Vara normal?
Jag vet inte.
Det var inte förrän det kom reaktioner på inlägget som jag började reflektera.
 
Jag förstår lättare varför andra postar. Det är festligt och så. Så fattar absolut det.
Men att jag ska göra det. Det fattar jag inte. För när det var som värst var det jättejobbigt med dylika foton/inlägg. Att se dem.
Nu har jag ändå oftast en mer distans fast jag undviker helst sånt ändå.
Men som igår att göra en sådan sak som jag stört mig på att andra gör och så gör jag exakt samma sak själv.
Kanske för att trotsa mig själv? Vara normal?
Jag vet inte.
Det var inte förrän det kom reaktioner på inlägget som jag började reflektera.
Du kanske kan komma på något om dig själv om du funderar på det. Förutsatt att du INTE låter tankarna handla om at du tycker att du är dum. Tolka lite snällare än så!
 

Liknande trådar

R
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har ingen aning om jag ihuvud taget får skriva en ny dagboks tråd men den blir väl bort tagen annars då an tar jag 🙃 Jag kommer...
2 3
Svar
47
· Visningar
4 192
R
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok An tagligen så tycker nån att jag inte borde skriva en dagbok "bara för att skriva av mig". Men det är ju fritt att inte läsa och jag...
Svar
6
· Visningar
2 052
Senast: Raderad medlem 149524
·
R
  • Artikel Artikel
Dagbok Dethär är värt en ny dagboks tråd tycker jag. För att idag har det hänt en väldigt stor sak som är att jag har blivit häst ägare idag...
2
Svar
30
· Visningar
2 784
Senast: Rosett
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Är i någon slags fas. Det är egentligen bra och absolut livsnödvändigt men också ibland superjobbigt. Drabbas av insikter som verkligen...
Svar
0
· Visningar
286
Senast: miumiu
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 30
  • Senast tagna bilden XVI
  • Kattsnack 11 🐈‍⬛🐈

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp