Inridningsproblem

[Mli]

Jag har en fyraåring som jag går och grubblar över dagligen. Tanken var att han skulle ridas in nu på sommaren som fyraåring (var långt ifrån klar som treåring). Han är en enormt känslig häst, en riktig enmanshäst egentligen. Han är inte heller intresserad av närget människor egentligen, exempelvis så vänder han bort halsen/huvudet från en när man klappar honom lite på halsen. Han är den som alltid kommer fram sist av alla hästar i hagen för att hälsa, om han ens gör det. Han är väldigt ranghög i flocken.

Vi använder oss av PP-metoder i all hantering och han är supertrygg när jag är med. Enormt sammarbetsvillig häst som det egentligen aldrig har varit några problem med. En häst som du inte kan "tvinga" på någonting utan som måste förstå och acceptera allt du vill göra - och sen gör han det lika gärna som galant.

Nu till inridningen. Jag var höggravid lagom till att han skulle ridas så jag har tagit proffshjälp utifrån av en man som har samma syn på hästar som jag har. Hästen har dessutom inte behövt att lämna gården, vilket jag ser som ett plus.

När väl hästen har accepterat att det är någon annan som vill ta i honom så går det bra att hänga på honom, sitta på honom och allt det där som man gör. Men sen när man börjar gå så blir han närmast hysterisk. Det ser ut som om han känner sig riktigt våldtagen och gör allt för att komma undan den hemska situationen. När han väl har kastat av ryttaren och de ska börja om från början med uppsittning så tar det lååång tid innan han släpper honom nära, men det går alltid till slut. Men sen när de ska börja skritta så är det samma resa igen.

Jag tror att han hade tyckt att det var bättre om det var jag som hade suttit upp eftersom jag är den enda som han riktigt litar på. Men jag vågar inte riskera att åka av och skada mig nu när man har en dotter på två månader.

Är det nån som vet hur jag kan ytterligare använda NH för att få honom trygg med ryttare på ryggen? Jag funderar på att ge honom ett år till i hagen och med markarbete eftersom han är ganska så sen - kanske det hjälper?

Jag har fått rådet av en att skicka honom till ett helt nytt ställe för tillridning - är det verkligen så klokt? Känns som att verkligen sätta honom på pottan.

Nån som har något råd eller egen erfarenhet?

 

[axel]

Sv: Inridningsproblem

Vad har du för alt. till att skicka bort honom?
Tror du verkligen att du kommer att rida in honom som 5-åring?
Då är barnet knappt 1 år.

Vad menar du med sen?
Du kanske måste klippa navelsträngen med hästen, så att han lär sig att vara trygg med andra.

Sen är du ju osäker på att han skulle vara snäll bara för att du rider den iom ramla-av-risken.
Skicka honom på inridning till ngn som du litar på.
Sen kan du själv sköta grundutbildningen.

 

[Mli]

Sv: Inridningsproblem

Alternativet till att skicka bort honom är att ha kvar honom hemma på gården och "ta hit" inridaren - som vi har gjort denna sommar.
Jag hade inte tänkt att rida in honom själv utan att sitta upp när det är dags för grundutbildningen. Man har ju helt klart blivit mer riskmedveten nu när man är mamma.

Är det nån som tror att han skulle må bra av att komma hemifrån, eller skulle det stjälpa honom?
Risken är ju att man skulle få börja från början med att fånga honom i hagen... det har jag ingen lust att betala ett antal tusenlappar i månaden för. Personligen tror jag att det är bättre att han står kvar hemma - men det är alltid intressant att höra andras infallsvinklar.

 

[axel]

Sv: Inridningsproblem

Jag tror att han skulle må bra av att klara sig utan mamma ett tag.
Han får ju komma hem sen.

 

[wrangler]

Sv: Inridningsproblem

Det beror ju helt på personen du skickar honom till!

Om det är "rätt" människa, med känsla nog att lotsa honom OM det nu skulle vara så att han reagerar ännu mer negativt eller blir osäker, vilket inte alls är säkert, så kommer erfarenheten bara att göra honom gott. Han måste ju lära sig att åka bort iallafall...

Det viktiga är väl att du hittar någon med samma filosofi och som inte går för hårt fram (på fel sätt iallafall). Samt är säker i sadeln. :smirk:
Meningen ska ju absolut inte vara att han blir sämre, utan bättre. Mycket möjligt att när han väl lär sig att bli ridhäst och vad som gäller så blir han också lättare att hantera, fånga osv.

Tror inte att det hjälper att vänta ett år, särskilt inte som du säger att han är ranghög. Han blir bara starkare i sin tro, och större och svårare att rå på.
Är han sen i sin kroppsliga utv är det bättre att rida in honom, men ta det lugnt något år eller två med lugna skogspromenader och lättare ridning mest för att hålla igång huvudet på honom. Det händer förmodligen mycket därinne.

Men, jag förutsätter att du vet att det inte är något fel på honom som orsakar smärta och därmed dessa kraftiga reaktioner. Tex Kissing spines eller annat...

 

[Mli]

Sv: Inridningsproblem

Han som jag anlitar (som för övrigt har sin gård bara dryga kilometern härifrån) litar jag faktiskt på, vi delar samma filosofi. Så är det någon som kan ta honom på "rätt" sätt så är det nog han.

Jag är till 99% säker på att han inte har problem med ryggen. Det som även bekräftar det är att det inte är några som helst problem när ryttaren står "gungar" med foten i ena stigbygeln ordentligt utan hästen bryr sig det minsta. Det är inte heller problem när hästen står still Det är när han har gått 10 steg framåt (ungefär) som problemet kommer. Men det är klart, ibland döljer det sig något under ytan iallafall - skulle det fortsätta som det är nu så blir det till att röntga för att säkerställa till 100% att det OK.

Vi började inridningen med en annan ryttare och då gick det jättebra att gå utan mig som ledare och skritta runt volten flera varv utan dumheter - tills hon skulle stanna eller svänga och han inte ville. När hon då förtydligade hjälpen så kastade han sig iväg med panik i blicken.
Denna ryttare kommer inte längre än typ 10 steg innan han börjar bocka och göra sitt bästa för att slippa obehaget.

Den största anledningen till att jag drar mig för att skicka iväg honom nån månad är att han inte har varit utan mig sen han var ett år gammal, och han har aldrig lämnat gården själv. Det räcker med att jag är bortrest en helg så är han mkt misstänksam mot mig när jag kommer hem igen.
Att då utsätta honom för ett nytt ställe och samtidigt då rida honom kanske blir för mycket. Det vore ju bättre om man kunde ta en sak i taget. Vill inte att han ska få en psykos den stackaren

Är det nån som har tips för hur jag ska hantera detta på hemmaplan? Nån som har varit med om nåt liknande?

 

[wrangler]

Sv: Inridningsproblem

Men det kan vara utvecklande för honom att komma bort då också. Faktiskt stärka honom i sig själv. Och är det så nära kan du ju åka o hälsa på honom massor! Och kolla så det inte barkar hän åt fel håll.

Jag hade nog röntgat honom iallafall, för att helt utesluta att det är något. Det låter nämligen väldigt likt en halvblodshingst jag hade på inridning. Han var det snällaste man kunde tänka sig, och jag red honom flera gånger i skritt o trav. Så en dag fick han spelte, och skickade mig rätt upp i takstolarna 2 gånger. Skritten gick bra, men så fort vi skulle börja trava... Vi åkte med honom till vet som röntgade och konstaterade KS. Han fick vila, och lugn ny inridning senare och nu går han som dressyrhäst på hög nivå!

 

[Sofia72]

Sv: Inridningsproblem

Hej!

Vi hade också en sådan häst i stallet. I den hästens fall gick allt bra så länge man skrittade på lång tygel. Så fort man tog tygeln flög man av snabbare än den. Jag ramlar (tack och lov ) av väldigt sällan - men denna häst åkte jag av relativt ofta och ägaren nästan varje dag. Till slut ledsnade hon och skulle slakta hästen. Efter övertalning åkte hon och röntgade - kissing spines! Operation och nu fungerar hästen som vilken häst som helst - glad och lycklig!

Mvh / Fia

 

[linka277]

Sv: Inridningsproblem

Jag undrar lite hur ni går tillväga? Går det bra att longera honom med sadel och stigbyglar hängandes? Vissa hästar måste ju rusa av sig ganska rejält innan man kräver uppsittning, oavsett om det gick bra dagen innan eller inte. Det kan vara nerven under magen som spökar.

Kan ni leda honom när ryttaren hänger över ryggen på honom?

Har ni befäst kommandon på longerlina? Detta för att det är linföraren och inte ryttaren som ska ge kommandona i början.

Väldigt känsliga/nerviga hästar måste man även vara lite burdus mot, istället för för mjuk. Dvs hästen måste få känna att det finns ben från ryttaren, osv. Inte sparka utan mer ett fast tryck, detta lärs ju in under uppsittningsfasen, men sen när ryttaren kommer på kan ryttaren vara för försiktig just för att hästen blivit rädd en gång vilket gör att hästen spänner sig ännu mera. Försök avdramatisera så mkt som möjligt.

Hoppas att jag inte missförstått din fråga och lycka till.

/L

Jag har en fyraåring som jag går och grubblar över dagligen. Tanken var att han skulle ridas in nu på sommaren som fyraåring (var långt ifrån klar som treåring). Han är en enormt känslig häst, en riktig enmanshäst egentligen. Han är inte heller intresserad av närget människor egentligen, exempelvis så vänder han bort halsen/huvudet från en när man klappar honom lite på halsen. Han är den som alltid kommer fram sist av alla hästar i hagen för att hälsa, om han ens gör det. Han är väldigt ranghög i flocken.

Vi använder oss av PP-metoder i all hantering och han är supertrygg när jag är med. Enormt sammarbetsvillig häst som det egentligen aldrig har varit några problem med. En häst som du inte kan "tvinga" på någonting utan som måste förstå och acceptera allt du vill göra - och sen gör han det lika gärna som galant.

Nu till inridningen. Jag var höggravid lagom till att han skulle ridas så jag har tagit proffshjälp utifrån av en man som har samma syn på hästar som jag har. Hästen har dessutom inte behövt att lämna gården, vilket jag ser som ett plus.

När väl hästen har accepterat att det är någon annan som vill ta i honom så går det bra att hänga på honom, sitta på honom och allt det där som man gör. Men sen när man börjar gå så blir han närmast hysterisk. Det ser ut som om han känner sig riktigt våldtagen och gör allt för att komma undan den hemska situationen. När han väl har kastat av ryttaren och de ska börja om från början med uppsittning så tar det lååång tid innan han släpper honom nära, men det går alltid till slut. Men sen när de ska börja skritta så är det samma resa igen.

Jag tror att han hade tyckt att det var bättre om det var jag som hade suttit upp eftersom jag är den enda som han riktigt litar på. Men jag vågar inte riskera att åka av och skada mig nu när man har en dotter på två månader.

Är det nån som vet hur jag kan ytterligare använda NH för att få honom trygg med ryttare på ryggen? Jag funderar på att ge honom ett år till i hagen och med markarbete eftersom han är ganska så sen - kanske det hjälper?

Jag har fått rådet av en att skicka honom till ett helt nytt ställe för tillridning - är det verkligen så klokt? Känns som att verkligen sätta honom på pottan.

Nån som har något råd eller egen erfarenhet?

 

[Mli]

Sv: Inridningsproblem

Jag undrar lite hur ni går tillväga? Går det bra att longera honom med sadel och stigbyglar hängandes? Vissa hästar måste ju rusa av sig ganska rejält innan man kräver uppsittning, oavsett om det gick bra dagen innan eller inte. Det kan vara nerven under magen som spökar.

Hästen är helt trygg med stigbyglarna nere vid longering och vi har även "härdat" honom lite med stenfyllda petflaskor som hänger på varsin sida också. Allt detta går jättebra.
Han longeras alltid lite innan, men han har aldrig varit den som har nån överskottsenergi att ta ut.

Kan ni leda honom när ryttaren hänger över ryggen på honom?

Det var vi testat, men har blir skitstressad av att behöva lyssna på två personer samtidgt (även fast ryttaren inte ger nåt kommando så känner han ju av vikter och så). Går mkt bättre när ryttaren rider helt själv och man står i närheten men inte håller i. Dom första gångerna jag ledde honom så kunde man ändå inte hålla i honom - han fick bara ännu mer panik då man tog i honom.

Har ni befäst kommandon på longerlina? Detta för att det är linföraren och inte ryttaren som ska ge kommandona i början.

Kommandona är befästa, hästen är även tömkörd sedan 1 1/2 år tillbaka. Han går stadigt i form i alla gångarter och lyssnar mkt bra till både röst och tömhjälper - därför borde det ju egentligen bara vara ryttaren som saknas på ryggen..

Väldigt känsliga/nerviga hästar måste man även vara lite burdus mot, istället för för mjuk. Dvs hästen måste få känna att det finns ben från ryttaren, osv. Inte sparka utan mer ett fast tryck, detta lärs ju in under uppsittningsfasen, men sen när ryttaren kommer på kan ryttaren vara för försiktig just för att hästen blivit rädd en gång vilket gör att hästen spänner sig ännu mera. Försök avdramatisera så mkt som möjligt.

Vi jobbar helt enligt denna taktik! Det är ingen ide att ta i med silkesvantarna. Man ska kunna behandla honom som om han är en häst som redan är riden i 10 år, klappa, råka dra i med benet över korset vid av/uppsittning osv. Detta går bättre och bättre för varje gång, nu tar det inte mer än nån minut innan han slutar vara så misstänksam från början. Men så fort ryttaren har åkt av så börjas det om igen...

Tydligen var hans mamma såhär också när hon skulle ridas in. Där gick det bra att rida och så men hon blev vansinnig när tyglarna nuddade halsen...

Denna hästen kommer att bli en riktigt bra ridhäst, mkt prestation i stammen bakom och han är en enormt bra modell med mkt bra rörelser. När han kommer att vilja sammarbeta så blir han svårslagen på dressyrbanorna... det är det som håller modet uppe på oss här nu, ibland så vill man ju bara sälja och köpa en snäll ardenner istället...

 

[Mli]

Sv: Inridningsproblem

Skönt att det löste sig för hästen!

Jag ska höra med min vet. om hon kan tänka sig att remittera honom till en klinik med röntgen. Är det nån som vet hur man benämner det för att det ska gå på försäkringen? Måste ju gå under nån typ av utredning iallafall?

 

[Mli]

Sv: Inridningsproblem

Ingen som har något tips?
Jag kan ju till 99% säga att det inte har med smärta att göra, så om vi bortser från att det skulle vara problemet, ingen som kan tipsa om något bra vi kan syssla med på hemmaplan?

 

[linka277]

Sv: Inridningsproblem

Tack för att du svarade på mina funderingar. Låter som att ni gör som jag skulle gjort.

Om han blir stressad av att det hänger en person som inte gör ngt annat än hänger så ska ni nog fortsätta där. Se till att personen som hänger gör just bara det, hänger. Och att linföraren ger alla kommandona. Fortsätt tills han lyssnar på den som leder och är lugn. Ett bra sätt att börja på är att den som hänger inte hänger utan bara står i stigbygeln, först utan att hästen går, sen att hästen går. Det blir en viss snedbelastning, men den blir så kort tid i hästens liv att det varken gör till eller ifrån.

Hur är han förresten om en person håller honom och en annan tex ryktar, lyfter ben etc? Kanske tom ska börja där så att han vänjer sig vid att det kan vara två personer samtidigt runt honom. Och det inte blir ett enskilt moment att just vid ridningen det är två personer.

Hur är han om ni står bredvid på en pall? (Blir högre än honom) Hur gör han om ni ber honom gå med tryck med handen ungefär där skänkeln hamnar? Funkar han bättre enbart på röstkommandona så strunta i hjälperna så länge.

Jag spånar bara lite - vad som kommer upp i mitt huvud just nu. Du tycker säkert det mesta är självklart

Lycka till och fortsätt gärna tala om hur det går.
/L

 

[Mli]

Sv: Inridningsproblem

Om han blir stressad av att det hänger en person som inte gör ngt annat än hänger så ska ni nog fortsätta där. Se till att personen som hänger gör just bara det, hänger. Och att linföraren ger alla kommandona. Fortsätt tills han lyssnar på den som leder och är lugn.

Vi jobbar på ett annat sätt där, vi har ingen linförare. Både jag och ryttaren jobbar med att kunna ta hästen helt själv. När han är hemma här och jobbar med hästen så är han själv, jag står och smygtittar på avstånd :-)
Vi började med att jag "höll i" honom på marken från början och det var ju inga problem alls tills han började röra sig. När han då får sina panikryck så kan jag ändå inte hålla i honom. Och det har gått mkt bättre utan linförare just för att hästen blir väldigt kluven annars. Och om jag ändå inte kan lugna från marken så finns det ingen nytta med att ha mig där.

Ett bra sätt att börja på är att den som hänger inte hänger utan bara står i stigbygeln, först utan att hästen går, sen att hästen går. Det blir en viss snedbelastning, men den blir så kort tid i hästens liv att det varken gör till eller ifrån.

Så länge hästen står still är det inga problem, då får ryttaren vara egentligen så "burdus" och provocerande som han vill utan reaktion från hästen. (det är en av anledningarna till att jag kan nästintill utesluta ryggproblem) Det är när han börjar gå som det kommer, oavsett om det är när han hänger, står på ena sidan eller sitter på honom.
Det är förresten inga problem för ryttaren att sitta upp själv även från marken, dët bryr sig i nte hästen om.

Hur är han förresten om en person håller honom och en annan tex ryktar, lyfter ben etc? Kanske tom ska börja där så att han vänjer sig vid att det kan vara två personer samtidigt runt honom. Och det inte blir ett enskilt moment att just vid ridningen det är två personer.

Inga problem med det heller... han är supertrevlig att hantera och man kan bokstavligen hänga flera personer runt benen på honom.

Hur är han om ni står bredvid på en pall? (Blir högre än honom) Hur gör han om ni ber honom gå med tryck med handen ungefär där skänkeln hamnar? Funkar han bättre enbart på röstkommandona så strunta i hjälperna så länge.

Han tyckte att det var lite läskigt i början när man började vifta och härja (även här har vi INTE tagit i med några silkesvantar..) men är nu helt lugn med detta.

Jag spånar bara lite - vad som kommer upp i mitt huvud just nu. Du tycker säkert det mesta är självklart

Ibland kan man bli så hemmablind att det är något riktigt självklart man missar, så jag är tacksam för all hjälp!

Nu har han bara stått i hagen i ett par veckor och i förrgår var det första gången efter inridningsförsöken som han mötte mig i hagen istället för att bara vända och gå! Så jag hoppas att han har smält lite intryck och kanske blir lite coolare tills nästa gång.

Jag var varit jättesugen på att köra in honom nu över vintern - han är jättetrygg med tömkörningen och sele. Han kanske helt enkelt inte vill bli riden? Kanske blir en svårklasskörhäst istället..
Det som hindrar mig är att jag inte vill köra själv framförallt i början och jag har ingen som kan åka med mig.

Jag har alltid läst att man inte ska köra själv hur säkerhetssynpunkt, men hur gör alla andra egentligen? Ska höra inne på körtråden också :-)

/ MLI

 

[Leoni]

Sv: Inridningsproblem

Jag har alltid läst att man inte ska köra själv hur säkerhetssynpunkt, men hur gör alla andra egentligen? Ska höra inne på körtråden också :-)

/ MLI

Jag har en treåring som jag kört in och kört i vagn 3-4 gånger nu.
Hästen är en väldigt cool kille men det är ju ingen garanti. Jag har hjälp med att spänna för och att spänna ifrån och hjälp att hålla hästen, ifall han får för sig att gå, medan jag klättrar upp i vagnen. Kör gör jag ensam men jag försöker gardera mig genom att bara köra på idiotsäkra skogsvägar utan trafik där han har gått ofta än så länge.


Ett tips på inridningen: Försök gör inridningsträningen till en daglig odramatiskt procedur. Står hästen inne på nätterna? För då kan man ju lägga någon över hästen i samband med att man leder honom till och från hagen varje dag.

 

[Mli]

Sv: Inridningsproblem

Ett tips på inridningen: Försök gör inridningsträningen till en daglig odramatiskt procedur. Står hästen inne på nätterna? För då kan man ju lägga någon över hästen i samband med att man leder honom till och från hagen varje dag.

Hästen går på bete nu och på lösdrift på vintern. Annars hade ditt tips varit väldigt bra :-)
När vi försökte rida in honom nu så var ryttaren ute varje dag under en period och det är ju helt klart det bästa så att man avdramatiserar det så.

 

[Mli]

Sv: Inridningsproblem

Nu har jag fått en idé! Jag ska göra en stor typ "dyna" fylld med ex. havre eller nåt som man fäster ordentligt i sadeln. Får väl se till att den väger typ 30 kg eller nåt. Sen gör man som "ben" till den som man även där fyller med havre, fäster i stygbyglarna och lite i sadelgjorden så de inte flyger all världens väg.

Kan inte detta vara en bra idé för att se om det är vikten han reagerar på? Det kan ju knappast skada, tanken är ju att "härda" honom så mkt som möjligt. Kanske kan man köpa nån gammal overall typ lantmännen och göra nån anordning där? Nån som har testat?

Det är ju inte utseendet utan endast vikten jag är ute efter här.

 

[zillax89]

Sv: Inridningsproblem

Alternativet till att skicka bort honom är att ha kvar honom hemma på gården och "ta hit" inridaren - som vi har gjort denna sommar.
Jag hade inte tänkt att rida in honom själv utan att sitta upp när det är dags för grundutbildningen. Man har ju helt klart blivit mer riskmedveten nu när man är mamma.

Är det nån som tror att han skulle må bra av att komma hemifrån, eller skulle det stjälpa honom?
Risken är ju att man skulle få börja från början med att fånga honom i hagen... det har jag ingen lust att betala ett antal tusenlappar i månaden för. Personligen tror jag att det är bättre att han står kvar hemma - men det är alltid intressant att höra andras infallsvinklar.

Min häst är precis likadan, dock är hon 12 år gammal och väldigt osäker på människor då hon nog blivit behandlad lite illa i sin ungdom. Men hon är som sagt väldigt känslig och hon påminner väldigt mycket om din häst och om jag skulle skicka iväg henne på tillridning (som många velat att ja skall göra) så skulle det tagit ett år för dom att lära känna hästen, precis lika lång tid som det tagit för mig att få den hästen att lita på mig. Men sen har jag en som är osäker på människor men som inte blivit illa behandlad, och hon skulle nog må bra av att vara ifrån mig ett tag så hon får egna erfarenheter. Jag tränar ju henne nu med nytt folk så hon vänjer sig och det går framåt men jag är ju fortfarande tryggheten. Om hon kom till ett nytt ställe skulle hon behöva en ny trygghet å det kanske hon skulle må bra av. Klippa navelsträngen som man säger. Vi skall ju börja rida in henne nu och det kan ju inte jag göra för hon e en liten ponny å jag är en muskelknutte på 171 cm. Då är det ju jätteviktigt att hon fått träffa den som skall rida in henne och lära känna henne, vi skall börja med det nu och så skall dom jobba med varann på marken i två månder SEN skall den här tjejen då som jag bett sitta upp på lille ponnyn. Men som sagt så varierar det ju från häst till häst och om man skall skicka iväg den skall de ju va till nån som man känner nästan bättre än sig själv och litar på.
Jag tycker dock det bästa alternativet i ditt fall låter som att låta den här proffisionella (<dålig på att stava??) lära känna hästen, göra förtroendeövningar, ut och gå i skogen och kanske lägga ridningen på hyllan tills dom vet att DOM kan klara av det. Fast det kan ju bli lättare för den här personen att lära känna hästen om hästen kommer till ett nytt ställe där all trygghet tagits ifrån honom för då måste han ju söka sig till någon. Det där vet du bäst själv, det är du som känner hästen bäst så jag kan ju inte säga, gör si eller gör så...
Hoppas det ordnar sig iallafall.

 

[Mli]

Sv: Inridningsproblem

Pratade med inridaren i ett annat ärende idag och fick ett toppenerbjudande. Han har ett nybyggt stall och har för tillfället inget sällskap till sin häst. Så jag kan flytta dit den (typ 1km härifrån) och betala foder + en mindre summa för inridning så tar han hand om hästen och ser till att den blir inriden. Tror faktiskt att jag gör det, så slipper jag tänka på detta mer. Funkar det inte så är det ju bara att ta hem honom igen.