inridning av islandshäst

[Båbbe]

Ja det tycker jag också! Men eftersom många här vet vilka tränare jag talar om så föredrog jag att inte sticka ut hakan fullt så mycket...

Och ja - jag tycker SM, VM och NM är viktigt - det är för mig beviset på att tränaren vet vad han talar om (aningen ska personen själv nå denna nivå eller ha elever som gör det).

 

[Båbbe]

Och jag för min del föredrar att rida för de som ger mig mest och som kan hjälpa mig att nå mina mål.

För mig är detta samma person! Men jag kanske är ovanligt lyckligt lottad!

 

[Djurjouren]

Hm, nu blev jag nyfiken, förklara dig gärna. Vad är det beviset "värt" liksom?
Jag vet vilka tränare du talar om och visst är de duktiga ryttare, väldigt duktiga men ett stående klagomål från många som rider för dem är att de lär ut hård och brutal ridning, många mår illa efteråt och vill inte rida så.Man ska kräva eftergift och man SKA ha igenom saker oavsett ryttarens kapacitet.

Nu vet jag ju inte om så är fallet då jag inte sett det själv, men jag antar att det ligger ett uns av sanning i det när så många av varandra obereonde personer säger samma sak.

 

[Båbbe]

Vad gäller den ene kan jag absolut förstå klagomålen. För mig som är relativt tuff psykiskt (detta är inte tränare som passar alla...) passar detta dock fint - OM jag ska köpa häst kommer jag leta efter en som klarar detta! (därmed sagt att jag vet att alla hästar inte klarar detta - men en som är för känslig för denna träning kommer jag aldrig köpa iaf)

Det jag vill säga vad gäller den ene är att visst han är hård - men han får faktiskt resultat också och det kanske är dags att sluta gulla så mycket med hästarna liksom... Ja, han kräver att man ska ha eftergift från hästarna - men samtidigt förmår han faktiskt bedöma hästens gräns!

Vad gäller den andre (som jag faktiskt tränat för till skillnad från den förste som jag bara kollat när andra ridit lekioner för) så får jag intrycket att han visst "kräver" att man ska ha igenom eftergift, men samtidigt förmår han förklara detta på ett sätt så att även den totale nybörjaren (som aldrig suttit på en häst tidigare) förstår!

Det som är det avgörande punkten för mig är dock att dessa förmår bedöma när hästens gräns är nådd bättre än vad jag gör. Jag kan alltså - när jag rider för dessa tränare - lita på tränarens omdöme om när hästens förmåga är nådd, bättre än vad min egen bedömning når! Detta gäller både träning och tävling!

 

[Lobelia]

Ja alla blir lyckliga på sitt vis.

Genom erfarenhet har jag insett att vad man vill ha inte alltid är vad man behöver, att olika tränare kan ge olika bitar i pusslet oavsett vad man tränar. Den som är perfekt under en period kan när man utvecklats ha spelat ut sin roll.

De(n) tränare som lärt mig mest om ridning har vad jag vet aldrig suttit på en häst.

 

[Båbbe]

Hehe ja det är kanske lite extremt.

Den tränare jag tycker mest om är intresserad av utveckling, både vad gäller honom själv och mig. Dvs har jag lärt mig akademisk ridning och detta funkar på en viss häst så lyssnar han gärna - oavsett träningsätt så får man rida hur man vill bara hästen går bra! Den inställningen tycker jag är oerhört befriande!

 

[Inte_Ung]

en bra tränare är en som kan ta en skithäst och en dålig ryttare till SM (om nu SM är så himla viktigt).

Den tränaren kan det, jag vet.

 

[Sammets_rosa]

en bra tränare är en som kan ta en skithäst och en dålig ryttare till SM (om nu SM är så himla viktigt).

Den tränaren kan det, jag vet.

Varför bor man alltid på fel ställe i det här landet....
Har i och för sig bra tränare (både privata och på kurs), men skulle verkligen behöva någon som tror på mig och ser mig (särskilt på kurs)! Jag är liksom alltid tjejen som har de knepiga hästarna som tar en massa tid (eller lånar nån gammal lidande turridninghäst, pga att min gamla vita är som hon är). Inte så kul att undervisa som de ryttarna som kommer med flotta och "utvecklingsbara" super pållar!
Kände ett rejält lyft i somras/våras då jag hade en sådan häst (visserligen långt i från färdig, inte mycket tränad, men hade lyften och extriören) men då såg man plötsligt lilla mig! Samma person, samma ridkunskaper, samma utvecklingspotetial....
Inte undra på att jag är nervös inför första kurstillfället i maj. Är på gång igen med nya unghästar, snälla men orutinerade. Kommer att behöva tid...*suck* here we go agen!

 

[Moniq]

Ja du Båbbe - sådär resonerade man när man var ung och oerfaren

Men jag vet ju inte vem du är, du är kanske både gammal och erfaren och har ägt många islandshästar och tränat för många olika tränare

 

[Betsy]

Tråkigt om du känner så! Så tycker jag inte det ska vara när man rider för tränare..
En tränare ska ju se alla och ha tid att hjälpa alla, oavsett om man sitter på flotta tävlingshästen eller gamla trotjänaren...

 

[Djurjouren]

Hm, jag som läser oerhört mkt hästfysiologi ryser ända in i märgen när jag hör det där om att kräva eftergif, specellt den i nacken.....När man gör rätt så behöver man inte kräva den, man får den gratis.
Hästens värsta fiende är en ryttare som inte kan så mkt men som kan tvinga igenom en massa saker, det är då hästar börjar gå sönder, och som jag tolkar dessa tränare så lär de vilka ryttare som helst hur man ska genomdriva detta tvång.
Det är inte unikt för just dem, det är jättevanligt bland islandskretsar att man ska ha en hals som en lyktstolpe och sen i deta läge vika in hästen haka.Det är inte bra....

 

[Sammets_rosa]

Finns för och nackdelar med allt! Där jag bor, är en åsikt inte mycket värd om du inte har meriter (Typ SM och WM). De som har meriterna är lika med ouppnåerliga gudar, som man skall lyssna på och hålla med, inte i frågassätta (om man själv inte är på samma nivå som den som uttalat sig). Men det är på väg att ändra sig, sakta men säkert. Allt är ju relativt.
Sen är ju erfarenhet guld värd, något annat skulle jag inte vilja påstå. Men vi är ju människor och helst ska kemin mellan oss stämma (och hästarna, inget går ju att tvinga fram).
Kan ju dock påpeka att jag utbildar mig till pedagog (gymnasielärare) så jag ser ju undervisning i alla former genom "mina" glasögon.

 

[Båbbe]

Inte så ung i ålder räknat kanske (beror på vad man jämför med, jag är yngre än Silverkedjan och äldre än Betsy)

Men väldigt ung i erfarenhet av islandshästar är jag allt! Bara en 2-åring i värsta trotsåldern!

 

[Inte_Ung]

och som jag tolkar dessa tränare så lär de vilka ryttare som helst hur man ska genomdriva detta tvång.

Den som jag tänker på, den lär ryttare att sluta störa hästar med dålig ridning. Och det är då som hästarna kan visa sig från sin bästa sida. Den tränarens egna hästar brukar bli mycket gamla och friska, och det brukar tränarens elever hästar också.

Om man har haft den tränare som Båbbe menar, då så blir man mycket kräsen. Ett citat från denne tränare som jag bara älskar är "Det är av de dåliga hästarna man lär sig mest, de bra hästarna är det ju ingen konst att rida".

 

[Balderum]

För att gå tillbaka till ditt inlägg....

Det är väldigt svårt att svara på frågan så här. Har du undersökt om hästen har ont?? Det är ju det första vi skall försäkra oss om. Rygg, munhåla etcetcera. Där rekommenderas en ordentlig veterinärundersökning.

Sedan - sadeln?? En felaktig sadel kan ge hästen mycket problem. Är den för trång, för lång?? En för lång sadel som klämmer på länden är en plåga.

Munnen?? är munhålan okej?? är bettet väl anpassat? normalt är ett tredelat, smalt bett det som passar islandshästar riktigt bra. bettet får inte vara större än munnen, knappt en halv cm skall det gå utanför och bettet skall sitta i ett "komfortläge" i munnen. nedanför "betarna" på valacker och precis där munnen slutar på ston. Det är lätt att kolla, , tränsa med enbart bettet och släpp, ligger det kvar är det i "komfortläge".

Är allt ovan okej?? Då blir det en ledarskapsfråga. och med ledarskap menar jag en ödmjukhet, ett partnerskap med hästen. Inget "slå o skrika o stampa"-beteende. Med ett bra ledarskap ska man kunna rida/träna hästen utan medhjälp, även om det självklart underlättar och är roligare både för häst o ryttare samt med tanke på säkerheten.

Mer kan jag inte tipsa. En förstörd häst tar mycket lång tid att reparera.

 

[Båbbe]

Nej då har du misstolkat den tränaren! Båda de två jag tänker på är väldigt noga med att poängtera att formen kommer bakifrån. Att fixa formen bakifrån när hästen står helt stilla är däremot en konst! (han kräver att man omväxlande driver och bromsar med sätet för att få till detta - tyglarna får man högst krama lite i...)

 

[Båbbe]

Om man har haft den tränare som Båbbe menar, då så blir man mycket kräsen

Det stämmer mycket väl! Tack för tolkningen!

 

[Sammets_rosa]

[/quote] Den som jag tänker på, den lär ryttare att sluta störa hästar med dålig ridning. Och det är då som hästarna kan visa sig från sin bästa sida. Den tränarens egna hästar brukar bli mycket gamla och friska, och det brukar tränarens elever hästar också.

Om man har haft den tränare som Båbbe menar, då så blir man mycket kräsen. Ett citat från denne tränare som jag bara älskar är "Det är av de dåliga hästarna man lär sig mest, de bra hästarna är det ju ingen konst att rida".


[/quote]

Måste ju vara hästarnas favorittränare också!
Honom skulle jag verkligen vilja träna för! Samspelet och att just kunna finna de små sakerna som man vet att man gör, eller inte är medveten om, och bryta mönstret! Vilken dröm !

 

[misterhultspyret]

nej vi har kollat med vetrinären och han har inte fel eller ont någonstans.
rider inte med sadel jag har nästan aldrig ridit med sadel.
har även kört med markarbete och NH med gott resultat.
jag har aldrig varit elak eller blivit felaktigt arg på honom.
men tex när jag ber honom stå stilla när man ska sitta upp så går han omkring och då ber jag honom att stå stilla igen men då stegrar han sig.men detta händer när jag rider själv är jag ute med andra hästar även sådana han aldrig träffat så går han kanon bra.
därför tycker jag det är konstigt.

 

[josse]

Hästar som protesterar gör ju detta på olika sätt. Ett sätt kan ju vara att resa sej på bakbenen, ett annat att rusa i väg framåt osv. Är det bara just när du ska sitta upp som han gör så? Är han lydig i alla andra samanhang, funkar han bra med övningar från marken, om svartet är ja så kanske han har dåliga erfarenheter av just uppsittningen. Träna på att låta honom vänta in dej. Stå brevid honom vid samma läge som om du skulle sitta uppmed händerna på var sida om halsen, tala lugnande stå still vänta till han står still beröm, låt honom gå fram stanna efter ett tag, starta igen osv. Till slut när han litar på dej så får du sätta foten i stigbygeln tills han står stilla, ta ur foten när han står stilla, beröm och avsluta övningen. osv osv. Det viktiga är att han lär sej att vänta på din signal innan han agerar och får mkt beröm när han väntar. Traggla inte övningen för länge, utan sluta när han gör rätt. Det är ju också viktigt att du väl uppe på hästryggen också lära honom att vänta på din signal. Lycka till !