Islandshäst som oerfaren?

[Reville]

New forest eller connemara. Givetvis är det upp själva individen, men de är trevliga raser rent generellt

 

[crazyrabbitlady]

Jag har ridit mycket fjording och mycket islandshäst, äger idag en islänning.

Jag har träffat från lugna, sävliga och trygga hästar till hästar som bockar och drar och knappt går att få stopp på och allt däremellan. I båda raser. Mycket ovanligare att islänningar bockar dock.

Det krävs en del av ryttaren på många av fjordingarna, inte nödvändigtvis för att rida när de är trevliga redan men för att behålla det (eller för att få tillbaka det). Jag älskar fjordingar men skulle antagligen inte köpa en i framtiden.

Det är lättare att hitta en snäll och trevlig islänning som är lugn och trygg ute men det är för att det finns så fruktansvärt många fler islänningar än fjordingar. Sen skulle jag inte heller rekommendera islandshäst om man inte har intresse av gångartsridning.

De få haflinger jag träffat var spritt språngande galna och jag skulle inte satt mig på dom ens när jag var som modigaste och red som bäst.

Jag sällar mig helt enkelt till kören som säger att du ska leta individ och inte ras.

 

[ameo]

Instämmer med de som skrivit att det är viktigare med individer än att stirra sig blind på ras.
Den senaste tanthästen jag köpte var irländare med 50% fullblod + 50% fransk hoppstam. Det är den lugnaste häst jag haft!
Tanthästen före det var en D-Day-dotter och hästen dessförinnan var valack e. Asterix. Sett till härstamningar kan jag garantera att ingen av de tre hade blivit rekommenderad som tanthäst enbart sett till härstamingen. Men alla funkade utmärkt till det.
Dotterns läromästare var rent fullblod, dock född med snigelväxel.

Jag ser ibland att det söks snälla hästar bland kallbloden. Och där behöver nog fler tänka på att det finns alla varianter även där. De är inte nödvändigtvis lugna bara för att de är kallblod, utan det är ofta mycket energi i dem - vilket de behöver som arbetshästar. Ännu svårare att förstå är de som söker lugna hästar bland kallblodstravare, som är uppfödda till att vara kapplöpningshästar.

Men det går, som sagt, att hitta passande individer bland alla hästraser.

 

[hollypolly]

Instämmer med de som skrivit att det är viktigare med individer än att stirra sig blind på ras.
Den senaste tanthästen jag köpte var irländare med 50% fullblod + 50% fransk hoppstam. Det är den lugnaste häst jag haft!
Tanthästen före det var en D-Day-dotter och hästen dessförinnan var valack e. Asterix. Sett till härstamningar kan jag garantera att ingen av de tre hade blivit rekommenderad som tanthäst enbart sett till härstamingen. Men alla funkade utmärkt till det.
Dotterns läromästare var rent fullblod, dock född med snigelväxel.

Jag ser ibland att det söks snälla hästar bland kallbloden. Och där behöver nog fler tänka på att det finns alla varianter även där. De är inte nödvändigtvis lugna bara för att de är kallblod, utan det är ofta mycket energi i dem - vilket de behöver som arbetshästar. Ännu svårare att förstå är de som söker lugna hästar bland kallblodstravare, som är uppfödda till att vara kapplöpningshästar.

Men det går, som sagt, att hitta passande individer bland alla hästraser.

Sen är ju vi människor individer med och vad vi tycker är en lugn tanthäst varierar från person till person.

 

[Fabian In Memoria]

Sen är ju vi människor individer med och vad vi tycker är en lugn tanthäst varierar från person till person.

Och kan variera beroende på dagsform inom en person med. Plötsligt kan en lugn och trevlig tanthäst kännas som en trög tråkmåns, eller så kan den vakna reaktiva hästen plötsligt en dag kännas som en lugn tanthäst (utan att hästarna har ändrats, bara ryttarens mod och preferenser).