milly
Trådstartare
Är det verkligen så? Min tränare, som hjälpt mig köra in min 3-årige nordsvensk nyligen och han kan verkligen sin sak (tävlar maratonkörning och har kört in otaliga hästar av alla raser), säger att jag kan "nog rida honom utan problem nu, bara att hoppa upp". Givetvis inte hej vilt i alla gångarter direkt men att sitta upp på honom och skritta lite borde inte vara några problem "han är ju van vid att ha tunga grejer på sig nu o van vid att styras, bromsas o allt det där".
Och han är en otroligt stabil och cool kille! Inkörningen har gått jätte smidigt!!
Och visst har jag hört det många ggr förut och t o m vart med om det förut - min första häst (också en bruksnordis) var 12år då jag började sköta om henne hos den gamle gubben som sa att hon är "inkörd i sin ungdom, det är bara att rida!" och det va ju inte heller några större problem.
Hon var måttligt körd dessutom (inte alls senaste åren) och het/ängslig. Aldrig ens sutten på enligt gubben... Jag köpte henne efter ett år och red henne i många år efter det...
Men en helt färsk inkörd 3-åring? Som ännu inte ens körts utan medhjälpare vid sidan?
Han brukar inte bry sig när jag stått på pall bredvid och hängt med överkroppen på hans rygg (även innan inkörningen) eller om jag lägger upp benet över hans rygg. Har sadlat honom flera ggr också och hängt i stigläderna på båda sidorna. Inga problem!
Men jag har aldrig ridit in en häst. Hade inte tänkt att göra det själv men så säger "alla" att det är ingen match om han blir inkörd först... Och då har jag tänkt att jag kanske kan ta den allra första biten av inridningen själv (med hjälp av andra givetvis som t ex håller i honom första gångerna o så). Sen lämna in för vidare utbildning.
Vad säger ni? ÄR det så lätt att bara hoppa upp o börja rida honom lite smått nu när han är inkörd?
Och han är en otroligt stabil och cool kille! Inkörningen har gått jätte smidigt!!
Och visst har jag hört det många ggr förut och t o m vart med om det förut - min första häst (också en bruksnordis) var 12år då jag började sköta om henne hos den gamle gubben som sa att hon är "inkörd i sin ungdom, det är bara att rida!" och det va ju inte heller några större problem.
Hon var måttligt körd dessutom (inte alls senaste åren) och het/ängslig. Aldrig ens sutten på enligt gubben... Jag köpte henne efter ett år och red henne i många år efter det...
Men en helt färsk inkörd 3-åring? Som ännu inte ens körts utan medhjälpare vid sidan?
Han brukar inte bry sig när jag stått på pall bredvid och hängt med överkroppen på hans rygg (även innan inkörningen) eller om jag lägger upp benet över hans rygg. Har sadlat honom flera ggr också och hängt i stigläderna på båda sidorna. Inga problem!
Men jag har aldrig ridit in en häst. Hade inte tänkt att göra det själv men så säger "alla" att det är ingen match om han blir inkörd först... Och då har jag tänkt att jag kanske kan ta den allra första biten av inridningen själv (med hjälp av andra givetvis som t ex håller i honom första gångerna o så). Sen lämna in för vidare utbildning.
Vad säger ni? ÄR det så lätt att bara hoppa upp o börja rida honom lite smått nu när han är inkörd?
Senast ändrad: