I annonser står ofta "ingen nybörjarhäst" och jag funderar på vad det innebär. Jag ser mig inte som nybörjare, red i min ungdom och har ridit i flera år i avancerad grupp och kan hantera alla ridskolehästar (som kan vara nog så känsliga eller nya i verksamheten) men jag kan ju såklart inte jämföra mig med folk som har ägt häst i flera år. Jag tänker: köper nybörjare verkligen häst för 60-100 tkr? Jag skulle gissa på nej och då höjs väl gränsen för vad som är nybörjare? Nybörjare som hästägare? Vad menar man när man skriver så, kanske även nämner att hästen är känslig men inte så mycket mer. Ska man läsa det ordagrant eller är alla ridskoleelever nybörjare för hästägare (liten överdrift kanske)? "Ingen barn- eller familjehäst" är lättare att förstå tycker jag. Det gäller islandshäst bör tilläggas och givetvis skulle jag kolla upp det närmare med säljaren om det blir skarpt läge men jag är ändå nyfiken.
Jag tycker det är en lite konstig formulering. Men iaf..
Ja, jag vet fler nybörjare som köpt hästar i dyrare prisklass. Det är ju ändå så att en stabil, trygg, balanserad, välskolad häst är lämpligast till nybörjare iom att de själva inte har kunskap nog att utbilda hästen, jobba med dennes mentalitet etc.
Plus att en balanserad häst är lättare att rida. En bra skolad häst är lättare att rida. En trygg häst är lättare att rida.
Då kan den gröna ryttaren få bygga självförtroende i den tryggheten och i att man lyckas med mer saker än med en oskolad häst. Det ger ju också självförtroende och glädje - att lyckas med sina mål och känna sig bra.
Med islandshästar så kan det ju vara klokt att hitta en balanserad och välriden häst för att ryttaren ska kunna få till rena gångarter.
Sådana hästar kan man ta betalt för och det gör de flesta.
Sen kan det ju bli för mkt av det goda också. Dvs en häst som bara är proffsriden kan reagera negativt på en ryttare med sämre balans, följsamhet, koordination och förmåga att kontrollera humör/inte bli rädd/spänd/etc.
En av de första hästarna jag utbildade gjorde jag bort mig med. Jag tyckte hästen blivit fantastisk. Den var så känslig och kvick och följde minsta gram viktförskjutning tex. Men det var ju inte jag som skulle rida den. Och ägaren var inte lika balanserad eller känslig. Så jag fick vackert trubba av hästen något för att den inte skulle snea ur då matten gjorde lite småfel.
Min tränare berättade att hon gjort samma fel med en av sina första kundhästar.
Efter det utbildar jag hästar efter vem som ska rida dem.
Min andra tränare hade en GP-häst för utbildning och försäljning. Det kom en spekulant från USA som skulle provrida. Det slutade med att den skenade runt på ridbanan för att tanten blivit rädd och lutat sig fram och knep med benen= sa åt välskolade hästen att springa så fort den kunde. Tränaren fick kasta sig och hugga tag i tygeln för att få stopp på cirkusen. Den hästen var så väl skolad som de kan bli. Och just därför inte lämplig till grönare ryttare som inte har koll på sin kropp.