Ingen känsla = dåligt självförtroende

[Tora]

@RedHyuuga många gånger så när hästen går i form så går plötsligt allt så lätt att göra. Övergångarna blir så fina och smidiga. Fattningarna klockrena och halterna så där härliga. Och allt det där fungerar "utav sig själv" man bara flyter med på hästryggen utan att egentligen behöva göra något annat än att tex tänka galopp för att hästen skall göra en galoppfattning.

När det kommer till att rida lätt så kan jag fortfarande inte efter 32 år se om det är rätt sittben eller inte. Jag brukar tänka att jag är "sittbensblind" .

För det mesta så brukar det faktiskt bli rätt sittben ändå. Eller i alla fall inget min tränare brukar säga till mig. Har hänt någon enstaka gång de senaste 10 åren att hon sagt byt sittben.

Om jag rider någon ny häst så brukar jag helt enkelt säga till att jag är hopplös på att se om jag har rätt sittben så skulle jag råka få fel så är det bara att säga till.

Är jag osäker så brukar jag göra en mindre volt i trav. Har man då fel sittben så brukar det bli instabilt. Är jag osäker så byter jag sittben för att jämföra vilken som känns rätt.

När det kommer till galoppen så brukar jag helt enkelt kika på bogarna om jag är osäker på att det blev den galoppen jag ville ha.

Det viktiga är att efterhand som man rider så lär man sig små knep här och där. Så jag håller med @mackan och @Mabuse. Dvs det du behöver göra är helt enkelt att se till att få fler ridtimmar i sadeln och försöka att inte överanalysera för mycket utan bara rida.

Så mitt råd till dig är helt enkelt "Rid kvinna, rid och tänk inte så mycket"

 

[fio]

Om dom videofilmerna som ligger utlagda på hemsidan är representativa för Logisk ridning (och det antar jag dom är) så undrar jag vad det fantastiska är?

Inte rider ryttarna så fantastiskt fint och inte går hästarna bra heller. Inte ens på de filmer som sägs representera ryttare som kommit långt.

Obalanserade hästar som släpar bakbenen efter sig. Grunden verkar vara att man absolut inte får ta tag i hästen.

Det är ju en gammal bukefalist, du borde ju känna igen stuket

 

[Tora]

Det är ju en gammal bukefalist, du borde ju känna igen stuket

Gammal? Jag? Neeeeeeeej du måste blanda ihop mig med någon annan





Ibland blir tom vi gamlingar förvånade

 

[fio]

Gammal? Jag? Neeeeeeeej du måste blanda ihop mig med någon annan





Ibland blir tom vi gamlingar förvånade

Nej inte du!! Jag menar att det är en gammal bukefalist (fortfarande aktiv då och då) som står bakom konceptet Logisk ridning. Var väldigt aktiv här förr om åren.

Du är väl bara 25 eller nått

 

[Tora]

Nej inte du!! Jag menar att det är en gammal bukefalist (fortfarande aktiv då och då) som står bakom konceptet Logisk ridning. Var väldigt aktiv här förr om åren.

Du är väl bara 25 eller nått

Ha ha ha! Det har jag missat helt. Men å andra sidan hade jag aldrig hört talas om Logisk ridning innan heller. Så jag har nog missat en hel del under de (få) åren jag hängt här.

Men det är ju inte lätt det där med minne och sånt när man börjar närma sig 25 år.

 

[TheRedLightning]

Men varför skulle det inte funka att du ber ridläraren säga till när hästen går rätt och så känner du efter hur det känns då i rumpan? Du kan ju blunda och känna efter om du vill.

När ryggen kommer upp blir hästen mjukare och bekvämare att sitta på. Det är olika tydligt på olika hästar hur stor skillnad det blir.

Mest för att jag då är upptagen med annat, t ex driva hästen framåt eller ställa den lite beroende på vad det är man gör. Det går inte att sitta i sadeln och åka häst i form, de va därför jag var inne på om det hade gått att "åka häst i form" när någon annan står vid "spakarna" så att säga.
Jag har lite svårt att göra flera saker samtidigt med kroppen, min kroppsliga motorik har alltid varit dålig på det, så mest därför jag tänkte så.

 

[TheRedLightning]

@RedHyuuga många gånger så när hästen går i form så går plötsligt allt så lätt att göra. Övergångarna blir så fina och smidiga. Fattningarna klockrena och halterna så där härliga. Och allt det där fungerar "utav sig själv" man bara flyter med på hästryggen utan att egentligen behöva göra något annat än att tex tänka galopp för att hästen skall göra en galoppfattning.

När det kommer till att rida lätt så kan jag fortfarande inte efter 32 år se om det är rätt sittben eller inte. Jag brukar tänka att jag är "sittbensblind" .

För det mesta så brukar det faktiskt bli rätt sittben ändå. Eller i alla fall inget min tränare brukar säga till mig. Har hänt någon enstaka gång de senaste 10 åren att hon sagt byt sittben.

Om jag rider någon ny häst så brukar jag helt enkelt säga till att jag är hopplös på att se om jag har rätt sittben så skulle jag råka få fel så är det bara att säga till.

Är jag osäker så brukar jag göra en mindre volt i trav. Har man då fel sittben så brukar det bli instabilt. Är jag osäker så byter jag sittben för att jämföra vilken som känns rätt.

När det kommer till galoppen så brukar jag helt enkelt kika på bogarna om jag är osäker på att det blev den galoppen jag ville ha.

Det viktiga är att efterhand som man rider så lär man sig små knep här och där. Så jag håller med @mackan och @Mabuse. Dvs det du behöver göra är helt enkelt att se till att få fler ridtimmar i sadeln och försöka att inte överanalysera för mycket utan bara rida.

Så mitt råd till dig är helt enkelt "Rid kvinna, rid och tänk inte så mycket"

Hmm, å de är ju de där ja ha så svårt för, att inte tänka utan bara göra...

 

[Mabuse]

Mest för att jag då är upptagen med annat, t ex driva hästen framåt eller ställa den lite beroende på vad det är man gör. Det går inte att sitta i sadeln och åka häst i form, de va därför jag var inne på om det hade gått att "åka häst i form" när någon annan står vid "spakarna" så att säga.
Jag har lite svårt att göra flera saker samtidigt med kroppen, min kroppsliga motorik har alltid varit dålig på det, så mest därför jag tänkte så.

Fast om du bara kan känna när du inte samtidigt rider, så spelar det väl egentligen ingen roll om du skulle lära dig hur det känns, du skulle ändå aldrig kunna använda dig av den kunskapen i din ridning, om du inte kan känna medans du rider? Även om hästen går rätt, och du visste hur det kändes då, så skulle du aldrig hinna märka det eftersom du var för upptagen med ridningen för att kunna känna något.

Då är det snarare det du skulle öva på tänker jag, att känna och rida samtidigt. Oavsett hur hästen går, så tänker jag att det skulle vara ett nödvändigt första steg att ens kunna känna något samtidigt som man rider.

Men jag tänker att nånting måste du ju kunna känna, om du t ex kan avgöra vilken gångart hästen går i? Det finns ju inget sätt att skilja skritt från galopp som inte bygger på sinnena, menar jag.

 

[TheRedLightning]

Fast om du bara kan känna när du inte samtidigt rider, så spelar det väl egentligen ingen roll om du skulle lära dig hur det känns, du skulle ändå aldrig kunna använda dig av den kunskapen i din ridning, om du inte kan känna medans du rider? Även om hästen går rätt, och du visste hur det kändes då, så skulle du aldrig hinna märka det eftersom du var för upptagen med ridningen för att kunna känna något.

Då är det snarare det du skulle öva på tänker jag, att känna och rida samtidigt. Oavsett hur hästen går, så tänker jag att det skulle vara ett nödvändigt första steg att ens kunna känna något samtidigt som man rider.

Märker att du inte riktigt förstår mitt resonemang. Det jag försöker säga är att om jag känt känslan, då när jag känner samma känsla ihop med allt annat så vet jag att det är rätt.

Bara fler timmar i sadeln hjälper tyvärr inte mig, om de ska göra något så borde jag rida för tränare varje gång jag rider. Rider superdåligt när jag inte rider för tränare och har inget självförtroende, jag rider inte bra.

 

[Mabuse]

Märker att du inte riktigt förstår mitt resonemang. Det jag försöker säga är att om jag känt känslan, då när jag känner samma känsla ihop med allt annat så vet jag att det är rätt.

Bara fler timmar i sadeln hjälper tyvärr inte mig, om de ska göra något så borde jag rida för tränare varje gång jag rider. Rider superdåligt när jag inte rider för tränare och har inget självförtroende, jag rider inte bra.

Men då kan du ju känna samtidigt som du rider? Om du vänjer dig vid att alltid känna efter, så att du kan känna och rida samtidigt, så kan du ju be din tränare säga till när hästen går rätt (om du inte kan avgöra det själv, då kan du då känna efter och memorera den känslan, så att du kan lära dig känna igen den när den kommer även när du rider på egen hand).

Vänjer du dig att hela tiden känna medan du rider, så kommer du också kunna rida bättre utan tränare, för då kan du ju själv känna hur hästen går, vad som händer när du ger olika hjälper, och vad som fattas för att den ska gå rätt.

För egen del, när jag rider själv, så är det hela tiden känslan jag rider mot, så att säga, jag strävar mot att hästen ska kännas på ett visst sätt, och det jag gör är ridmässigt är i syfte att nå den känslan, jag stämmer av mot känslan hela tiden.

Så det finns ju flera skäl, som jag ser det, att utveckla förmågan att rida och känna samtidigt.

 

[TheRedLightning]

Men då kan du ju känna samtidigt som du rider? Om du vänjer dig vid att alltid känna efter, så att du kan känna och rida samtidigt, så kan du ju be din tränare säga till när hästen går rätt (om du inte kan avgöra det själv, då kan du då känna efter och memorera den känslan, så att du kan lära dig känna igen den när den kommer även när du rider på egen hand).

Vänjer du dig att hela tiden känna medan du rider, så kommer du också kunna rida bättre utan tränare, för då kan du ju själv känna hur hästen går, vad som händer när du ger olika hjälper, och vad som fattas för att den ska gå rätt.

För egen del, när jag rider själv, så är det hela tiden känslan jag rider mot, så att säga, jag strävar mot att hästen ska kännas på ett visst sätt, och det jag gör är ridmässigt är i syfte att nå den känslan, jag stämmer av mot känslan hela tiden.

Så det finns ju flera skäl, som jag ser det, att utveckla förmågan att rida och känna samtidigt.

Jag skriver att jag har svårt att känna nya känslor, men sånt som jag känt tidigare känner jag enklare. Jag vet inte vad det är jag ska känna när jag aldrig känt det tidigare. Jag kopplar inte känslan, när tränaren sagt att hästen går på tygeln/i form, jag har försökt men hästen känns inte annorlunda mot normalt så jag vet inte vad det är jag ska känna. Det är därför jag skulle vilja ta bort alla andra moment och bara känna just den känslan, men det kommer nog aldrig gå, men jag önskar att det gick.

 

[Mabuse]

Jag skriver att jag har svårt att känna nya känslor, men sånt som jag känt tidigare känner jag enklare. Jag vet inte vad det är jag ska känna när jag aldrig känt det tidigare. Jag kopplar inte känslan, när tränaren sagt att hästen går på tygeln/i form, jag har försökt men hästen känns inte annorlunda mot normalt så jag vet inte vad det är jag ska känna. Det är därför jag skulle vilja ta bort alla andra moment och bara känna just den känslan, men det kommer nog aldrig gå, men jag önskar att det gick.

Men det är inte någon särskilt annorlunda känsla, det är bara en liten gradskillnad. Det är inte som skillnaden mellan skritt och trav. Det du ska känna är exakt det du känner när tränaren säger att det är rätt. Kan du be tränaren också säga till när det är fel, så att du får något att jämföra med? Så kan du jämföra hur det känns när hästen går rätt med hur det känns när hästen går fel.

 

[Magiana]

Jag kämpar med samma saker och försöker lära mig känna hur hästen går. Det är små pusselbitar i taget. Jag är inte heller säker på känslan när hästen går i form eller om den bara kröker på halsen. Ibland kan jag känna det, ibland inte.

Hur man lär sig nya saker är olika från person till person. Vissa lär sig genom att känna efter, andra genom att lyssna på verbala instruktioner och ytterligare andra behöver titta på andra som man kan härma. CR-tränaren Lotta Månsson-Söderström illustrerade detta genom att vid en teorilektion yttra en komplicerad instruktion om hur man skulle rida från en viss bokstav till en annan bokstav undan en viss skänkel i ett visst varv. Jag såg uppenbarligen ut som en fågelholk och var alltså ett praktexempel på en person som inte föredrar krassa verbala instruktioner. Kanske är det därför CR tilltalar mig då det ger så mycket utrymme för att känna nyanserna i sin ridning. En vanlig ridlärare som bara tjatar om att jag ska korta tygeln 10 cm minst, går jag i baklås av. Jag förstår poängen, men kan inte tillämpa det.