Jag svarar alltid "ingen fara" när det var något som inte var till besvär, förmodligen är det (i mitt fall, åtminstone) en form av snedtändning eftersom jag använder engelska mycket och då säger "no problem" när jag blir tackad för något jag gladeligen hjälpt till med.
Att säga "varsågod" känns för mig lite för barskt, som att jag verkligen gjort mig ett omak och den som tackar ska minsann vara tacksam, annars...
De flesta i min bekantskapskrets säger också "ingen fara", så det kanske är lite av en generationsfråga? Alternativt lokala skillnader? Jag vet inte, uppenbarligen har jag aldrig tänkt på att det kan uppfattas som fel på något vis. Hej språkliberal.
Så har jag nog uppfattat det, som just en generationsfråga. Jag har precis som TS, reagerat på att få höra "ingen fara" när jag tackar för hjälpen i t ex en kundtjänst. Och då är det uteslutande unga personer som använder uttrycket. I min värld är det helt solklart att det inte är någon fara när kundtjänsten svarar, det är ju deras jobb. Om jag däremot råkar stöta till någon på bussen och ber om ursäkt känns det mera naturligt att personen svarar "ingen fara".