Ilsken/gör utfall mot barn

Blandrastik

Trådstartare
Har inga egna sådana problem, utan vill bara starta en liten diskussion.
Ponera att du har en kompis vars hund avskyr ungar, vi kan ta två modeller.

1. En hund som visar aggression mot familjens nya bebis, vad kan du rekommendra, familjen vill inte i första hand omplacera.

2. En hund som visar aggression mot barn i största allmänhet, tex att den tillochmed gör utfall mot barn när tillfälle ges, matten/hussen i det här fallet har inga egna barn.
 
Sv: Ilsken/gör utfall mot barn

I exempel nummer ett skulle jag mycket tydligt försöka visa hunden var jag ville ha den. Den skulle inte få snoka runt barnet, inte bli klängig om jag uppmärksammade barnet, inte slicka smulor från golvet när barnet åt eller göra lovar runt barnhänder med korvmackor. På samma sätt fast tvärtom skulle jag ordna ett säkert sovställe åt hunden, där den men inte barnet kom in och där den kunde vara ifred.
Sen är det ju svårt att gissa mer, eftersom jag inte vet om detta skulle hjälpa.

I fall nummer två skulle jag fundera på om jag tyckte det var rimligt att hålla hunden ifrån barn, iallafall tills problemet tagits tag i. Som jag lever idag privat vore det inget problem eftersom vi inte har mkt barn i vår närhet, men hunden skulle inte få vara i butiken på jobbet, utan i något rum nånstans.
 
Sv: Ilsken/gör utfall mot barn

Nä det är sant att man inte vet om det hjälper, det gäller en bekants, bekant och jag har bara fått frågan. Det gäller en liten hund för övrigt om det spelar någon roll, en papillon-blandis.

Fall nr två, är lite närmare i bekantskapskretsen, där funderade jag på om man skulle göra tvärtom, parkera hunden vid ett dagis eller nåt. Eller som du tänker, se till att hunden inte behöver träffa barn.
 
Sv: Ilsken/gör utfall mot barn

Om man vill/orkar försöka träna bort problemet i ex två så måste man givetvis ta hjälp av barn på något stadie. Till dess måste man fråga sig om man lever så att man kan hålla hunden från barn. Lättare för mig tex, svårare för en dagmamma...
 
Sv: Ilsken/gör utfall mot barn

i fall ett hade jag utan tvekan avlivat eller eventuellt omplacerat till någon utan barn. det går inte att ha en hund som inte går att lita på under samma tak som en försvarslös bebis.

i det andra fallet hade jag lärt ägaren att hon/han med lydnad kan få bort utfallen, men att en sådan hund ändå inte ska komma i närheten av några barn. är det en stor hund och de hade bott i en tätort hade jag nog rekommenderat avlivning alt omplacering.

jag anser inte att man någonsin kan lita på en hund som visat aggressioner mot barn. det finns alltid en liten risk för att den återfaller i det gamla beteendet, och ett återfall kan vara ett för mycket. barn är som bekant inte heller särskilt pålitliga, och gör inte alltid som man säger. och jag anser att barnets rätt går före hundens.
 
Sv: Ilsken/gör utfall mot barn

Eftersom jag har tre barn själv och det oftast är även andras barn i huset, så skulle jag inte ha någon av de hundarna kvar själv..
-----------------------------------------------

1. En hund som visar aggression mot familjens nya bebis, vad kan du rekommendra, familjen vill inte i första hand omplacera.

Tydligt markera att barnet är något som hunden inte under några omständigheter får visa aggression mot och absolut inte tillåta/inbjuda hunden att komma nära barnet. När (om) hunden accepterar barnet (om den någonsin gör det) så fortsätter man träningen med att den ska kunna tolerera barnet i sin omedelbara omgivning. Märker man ingen skillnad relativt snabbt, så bör man omplacera till barnlös familj/familj med stora barn eller avliva enligt min mening.

2. En hund som visar aggression mot barn i största allmänhet, tex att den tillochmed gör utfall mot barn när tillfälle ges, matten/hussen i det här fallet har inga egna barn.

Samma sak där och väldigt tydligt jobba aktivt med att den lär sig tolerera att barn finns i omgivningarna. Mycket kontaktövningar och verkligen kräva att hunden lyder, även om den ser/hör barn eller om barn gå förbi. Samma där; Märker man inte en relativt snabb förbättring, så skulle jag ha avlivat. Den skulle jag alltså inte försöka omplacera.

---------------------------

Oftast så beror sådant här beteende på att barn ur hundens synvinkel inte beter sig "korrekt". De flaxar, rör sig och låter på ett annorlunda vis om man jämför med äldre barn och tonåringar/vuxna.

Likaså kan världens trevligaste och sociala hund reagera på detta vis när den träffar på påverkade/påtända eller till och med utvecklingsstörda/handikappade personer, eftersom dessa (som barn) har ett helt annorlunda kroppsspråk, rörelser, sätt att prata på etc.
 
Sv: Ilsken/gör utfall mot barn

En vän hade en äldre hund som var hyfsat trevlig, men hela livet visade lite osäkerhet mot nya människor. Hon hade ingen superpli på den, men den hade å andra sidan inga större olater heller. Sedan fick hon barn och hunden började nypas, roffa åt sig mat ur små barnhänder så att hela handen åkte halvvägs ned i halsen osv. Den hunden avlivades, och kanske var det bäst eftersom den också var rätt gammal. Däremot är jag fortfarande nyfiken på vad som skulle hänt om man infört tydliga regler. Dvs, äter barnen, då ligger du på din matta, osv. Det lärde jag min hund när hon var tjugo veckor, så det tvivlar jag inte på att den hunden kunnat lära sig heller.
 
Sv: Ilsken/gör utfall mot barn

I första exemplet hade jag avlivat eller omplacerat till någon enslig ute i skogen där barn aldrig vistades.att inte kunna lita på sin egen hund med andra familjemedlemmar skulle vara ett stort problem tycker jag.En endaste gång att man själv är tankspridd/trött/distraherad så kan olyckan vara framme.Trots att jag inte har några egna barn så går trots allt de före,hur mycket familjemedlem hunden än är.

I exempel två var det annorlunda.Här kan man ju omplacera till någon som inte har barn alternativt inte träffar barn.Här går ju också försöka träna bort problemen under rimliga förhållanden.vilket jag inte tycker funkar så bra i exempel ett då det finns barn i samma hus.Träffar man sällan barn så kanske det går att leva med denna hunden ändå ,om man håller stenhård koll i närheten av andra människor där barn kan förekomma
 
Sv: Ilsken/gör utfall mot barn

Jag håller med dig och de andra, om omplacering resp. avlivning. Problemet är att familjen fått nys om en tjej i Sthlms-trakten som på sin hemsida hjälper just hundar som har problem med utfall mot barn.

För 2500:- så får du en problemfri hund, jag funderade lite i mitt stilla sinne vad hon i all sin dar kan göra. Därav frågeställningen, typ om det finns ett "tabortaggmotbarn-påverkan" på hund.
 
Sv: Ilsken/gör utfall mot barn

Jag har hund av typ nummer två. Hon är inte trevlig mot främmande och klarar i princip bara av tjejer. Det fungerar dock bra i min vardag för jag har inga barn och främmande får inte kladda på henne. Om människan inte lyssnar tar jag in hunden till mig och då går ingen på henne. Mitt nyckelord är lydnad. Hunden vet vad hon får och inte får göra. Utåtagerande är aldrig tillåtet, men hon får backa, fly eller gömma sig hos mig. Oftast behöver hon inte göra något av det för jag styr upp situationen innan det hänt. För det kan jag uppfattas som otrevlig, men jag vill ha min hund kvar och främmande människor är för mig betydelselösa.

Till vardags är faktiskt min hund lättsam för hon bryr sig noll om andra människor. Det är dock inlärt för hon hade riktigt otrevliga tendenser för ett par år sedan.

Hund av typ nummer ett hade jag också styrt upp med lydnad. Det är oftast där det brister.
 
Sv: Ilsken/gör utfall mot barn

Nu är jag absolut ingen expert men ALLA problem går nog inte ta bort.Människor som tex är opålitliga(kriminella,psykiskt sjuka mm)Kan mycket väl bli trevliga och "symtomfria,men vi vet alla att det också händer att de återfaller och blir farliga igen.Vad säger att bara hunden blir bra med barn att det går att lita på den i obevakade situationen?
Jag tror att de hundar som har bitit/nafsat eller vart opålitliga mot helt oprovoserande människor har en mental störning(alternativt har ont förvisso) och är svåra att få ok.

Sen som Jadiza skrev,så visst ,kan man ha hunden borta från i hennes fall barn och andra den är misstänksam på ,så funkar det ju ändå.i exemplet handlade det ju om en familj som hade barn och där blir det ju en hel annan situation.ska man dessutom omplacera en sådan hund så gäller det ju att ägaren är så pass ansvarsfull att den hamnar bland människor som är lika ansvarsfulla som förstår allvaret i vad det är för hund
 

Liknande trådar

Övr. Hund Har en renrasig hund av mindre ras som kom till oss för fyra år sedan direkt från uppfödaren. Hon var 14 månader när vi tog henne och är...
2
Svar
20
· Visningar
1 720
Senast: Otherside
·
Hundträning Något luddig trådstart kanske men jag har ett problem med att min ena hund har gjort utfall mot barn i koppel. Med utfall menar jag att...
2
Svar
38
· Visningar
5 133
Senast: Liran
·
Övr. Hund Hej! Eftersom jag är både en klant och ganska godtrogen blev jag pålurad en omplaceringshund som har orsakat mig mycket bekymmer. Det är...
Svar
19
· Visningar
3 342
Övr. Hund Hej! Jag behöver er kloka hjälp i frågan om vår lilla franska bulldogg ska omplaceras eller i värsta fall avlivas. Hon är bara 2 år...
2
Svar
37
· Visningar
5 276
Senast: Hermelin
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp