Igångsättning

[MikaTela]

Det lutar åt att jag kommer bli igångsatt då jag idag har gått 14 dagar över.
Skulle gärna vilja höra erfarenheter kring detta och gärna från förstagångsföderskor.
Läste på ett ställe att det kan ta upp till 2 dygn i väntan på sjukhus från igångsättning tills det verkligen händer något när man är förstagångsgöderska.

Överlag har jag varit lite anti igångsättning och känner att det är bättre för barnet med vanlig förlossning?

Så ge mig nu fakta kring era igångsättningar.

 

[MM]

Jag blev igångsatt med första barnet fast 9 dagar innan bf pga jobbig graviditet med kliande och havandeskapsförgiftning.

Dom behövde först göra tappen mer mogen så dom satte en gel vid tio, nästa dos vid ett. Kände inte av någonting. Vid fem tog dom vattnet då jag öppnat mig lite och dom kom åt. Hände fortfarande ingenting och jag kände inget.
Vid halv sju satte dom värkstimulerande dropp och först vid sju kom förlossningen igång. Fem timmar senare var han ute.

Så det gick fort och komplikationsfritt på så vis. Att jag sen inte fixar droppet utan EDA är en annan sak.
Jag hade lustgas i början och fick EDA lite mer än en timma innan han var ute. Hade egna krystvärkar.

Så aktiv förlossning i fem timmar.

 

[Jenka]

Blev igångsatt typ kl 1 natt mot lördag, sonen är född 18,48 på söndagen så det tog ca 42 timmar. Aktivt med värkar ca 12 timmar när de tog vattnet och satte värkstimulerande (innan dess cytotec och ballongkateter).
Jag fick riktigt onda värkar direkt (även om jag inte har något att jämföra med men jaja), hade inte klarat mig utan epidural.
Sonen kom ut med sugklocka men mådde fint hela tiden (sugklocka pga ineffektiva krystvärkar och högt blodtryck på mig, igångsatt pga havandeskapsförgiftning).

 

[KattenKorven]

Jag blev igångsatt på BF+15. Hade inte öppnat mig nånting och tappen hade inte ens kortats av alls så de förvarnade om att det kunde ta ett tag. Fick cytotec för att börja öppna mig och fick veta att man max kunde få åtta doser (med två timmar mellan varje dos). Så vi ställde in oss på att behöva hålla på med cytotecen i 16 timmar, för jag var ju förstföderska och kroppen hade ju inte ens börjat förbereda sig för födsel så det skulle nog ta ett tag... Men tji fick vi. Kort efter att jag svalt andra dosen cytotec drog värkarna igång, sen öppnade jag mig 5 cm på en timme och ungen föddes 4,5 timmar efter värkstart. Hade 3 minuter mellan värkarna från start och det var rejält drag i dem. Bad om epidural men hann få krystvärkar lagom tills narkosläkaren kom in i rummet så han fick gå igen. Fick klara mig med bara lustgasen men det gick ju det också.

Det var lite jobbigt att det gick så fort, men samtidigt skönt att få det avklarat snabbt. Jag vet ju inte om det var cytotecens förtjänst att det gick så fort, men allt gick ju trots allt bra och ungen mådde prima när hon kom ut.

 

[Evenstar]

Blev igångsatt på BF+15, kl 15. Då hade jag öppnat mig 3-4 cm, så kroppen hade väl börjat så smått att fatta till slut. Fick lite värkar redan efter första dosen cytotec, men fick sen några doser till för att det skulle bli mer och tätare. På natten tog de vattnet och efter en stund ville de sätta in värkstimulerande dropp för att skynda på det, trots att jag tyckte att det redan var rätt kraftiga värkar. Innan droppet satte de eda för vad jag hade läst på om dropp innan så kan det bli väldigt starka värkar av det. Tyvärr tog inte edan så det blev fortsatt att klara sig på bara lustgas... Barnmorskorna glömde nog bort oss efter de satt droppet, för de kom inte in förrän på morgonen sen och upptäckte att edan inte verkade ha funkat (jag visste ju inte hur det skulle kännas). På fm var jag fullt öppen, men barnet hade inte sjunkit ner tillräckligt. Hade jävliga och täta värkar nu och fick nya värkar så fort jag rörde mig, så ville verkligen inte upp och gå/sitta på bollar och pallar osv som de ville att jag skulle göra. Barnet blev dessutom stressat så fort jag inte låg ner på sidan. Sen fick jag krystvärkar, men fick inte krysta för barnet hade fortfarande inte sjunkit ner. Till slut beslutades det om snitt och det var en lättnad. Kom in i operationssalen och det var så lugnt, min kropp fick äntligen vila och allt gick så lugnt och fint till. Läkaren som tog ut honom sa att han aldrig kunnat komma ut själv, för han låg lite konstigt/snett. 16.34, dagen efter igångsättningen plockades han ut.

 

[Pontevecchio]

Fick gelé för att utplåna tappen natten mot torsdag, 9 dgr över tiden. Fick tabletter för att kunna sova. Vid lunchtid Tors tog de vattnet och värkstimulerande dropp sattes. Barnet föddes 02 natten mot fredag.

 

[Imogen]

Blev igångsatt i v 37+1 efter tidig vattenavgång. Detta var 48 timmar efter att vattnet gått och på de timmarna hade jag svaga icke regelbundna sammandragningar och hade öppnat mig 3 cm på den tiden. Då sa de till mig att det kan ta 2 dygn från och med nu.

Jag blev igångsatt med cytotec och fick 2 doser (av 8). Från att de satte igång mig till att han var ute tog det 10 timmar. När jag var ca 6 cm öppen fick jag värkstimulerande dropp och öppnade mig resten på 1,5 timme. Fick epidural men med facit i hand var det för sent eftersom det gick så fort på slutet. När den väl börjat verka var det dags att krysta. Krystandet tog 7 minuter och han kom på andra värken.

Jag har verkligen bara positiva erfarenheter av igångsättning. Det som var jobbigt med min förlossning hade ingenting med igångsättningen att göra

 

[Badger]

Det lutar åt att jag kommer bli igångsatt då jag idag har gått 14 dagar över.
Skulle gärna vilja höra erfarenheter kring detta och gärna från förstagångsföderskor.
Läste på ett ställe att det kan ta upp till 2 dygn i väntan på sjukhus från igångsättning tills det verkligen händer något när man är förstagångsgöderska.

Överlag har jag varit lite anti igångsättning och känner att det är bättre för barnet med vanlig förlossning?

Så ge mig nu fakta kring era igångsättningar.

Det är kanske bättre med vanlig men de kör ju på statistik och det är bättre med igångsättning än att vänta mer än två veckor över tid.

Blev igångsatt men öppnade mig inte även efter att vattnet gått så kejsarsnitt. Det gick bra det med, med kejsarsnitt menar jag, trots att jag egentligen hade velat ha vanlig förlossning.

 

[SpanskaLoppan]

Jag gick 14 dagar över utan minsta tecken på att kroppen skulle komma igång av sig själv.
En tisdag lades jag in för igångsättning, fick första dosen cytotec kl 9 på morgonen och alldeles innan dess hade en barnmorska dragit fram tappen som ännu låg bakåt.
Kl 16 började det komma värkar som gjorde ont men inte så att det var jobbigt. Sent på kvällen kom de smärtsamma värkarna istället och på natten hade jag värkar med 30 min mellanrum.
Nästa dag, onsdag, meddelades vi att det inte skulle bli mer cytotec just då eftersom avdelningen var full. Kl 21 hämtades vi sedan till ett förlossningsrum och det smackades på med värskstimulerande dropp, full dos cytotec och vattnet togs.
Låg i badet i 4 timmar då det var lättare att ta värkarna där, fick sedan lustgas (halleluja!)men hade då redan så ont att det efter ett par timmar sattes epidural.
Vid det laget var klockan 6 på torsdag morgon, jag hade inte sovit på nästan 3 dygn och hade haft smärtsamma värkar i över ett dygn. Barnets hjärtljud gick upp och ner och jag hade inte öppnat mig mer än 3 cm.
Kl 7 togs beslut om akutsnitt och sonen plockades ut 8.58.

Jag vet att man egentligen inte ska dela med sig av jobbiga delar av förlossningen. MEN. Även om det var skitjobbigt just då så slutade det lyckligt och allt var glömt direkt när sonen låg i min famn

 

[Thera]

Blev igångsatt med andra barnet på 39+6 på grund av hepatos. Var då helt omogen, hela tappen kvar trots två hinnsvepningar dagarna innan.

Fick första dosen Cytotec vid 10 på förmiddagen, sen fortlöpande under dagen. Framåt eftermiddagen blev vi utskickade på promenad för att hjälpa till, men nada.
Vid 21.30 fick jag sista dosen, då fick jag höra att det inte var nån mening att känna efter om nåt hänt, vi tar nya tag imorgon.

Vid 23 gick vi och la oss, hade då lite sammandragningar. Sambon somnade direkt, men jag lyckades bara slumra till lite mellan sammandragningarna, nu gjorde de så pass ont att det inte gick att sova.
Jag gick och vankade i korridoren och var vansinnig på BM som gett mig sista dosen, jag var så himla inställd på att föda imorgon som hon sagt. Jag behövde ju få sova då, inte gå här med sammandragningar.

Vid 01 väckte jag sambon, var gråtfärdig för jag inte fick sova och för att jag hade sjukt ont. Men nån smärtlindring kan man väl inte få innan det startar?
Ringde på BM som ville ha upp mig i sängen så hon kunde känna efter.
Då började det sippra vatten. 4 cm öppen, bara sådär!

Sen fick vi vänta en kvart på att flyttas in på förlossningen, väl där var jag öppen 8 cm. Slängde mig efter lustgasen, fick tjata om EDA, när doktorn väl kom var jag öppen 9 cm, så han fick vända. Fick krystvärkar direkt, men fick inte krysta, sådär lätt att hålla emot...
Sen kom hon på två krystvärkar. Lite blå och slapp då allt gick så fort, men hon repade sig efter lite extra syrgas.

Allt gick kalas, även om det var sjukt intensivt!

 

[TeamLundVer]

Det lutar åt att jag kommer bli igångsatt då jag idag har gått 14 dagar över.
Skulle gärna vilja höra erfarenheter kring detta och gärna från förstagångsföderskor.
Läste på ett ställe att det kan ta upp till 2 dygn i väntan på sjukhus från igångsättning tills det verkligen händer något när man är förstagångsgöderska.

Överlag har jag varit lite anti igångsättning och känner att det är bättre för barnet med vanlig förlossning?

Så ge mig nu fakta kring era igångsättningar.

Jag blev igångsatt pga att vattnet gick och ingenting hände (hade också gått över tiden) 51 timmar senare blev det akut snitt pga infektion. Ca 45 timmar med pinvärkar hade jag.

Skulle aldrig gå med på en igångsättning igen , åh andra sidan är jag garanterad kejsarsnitt om jag vill ha just pga hur det gick.

 

[Milosari]

Blev igångsatt i V40 + 4 pga havandeskapsförgiftning. Gjorde en svepning på torsdagen, kom in till förlossning på bokat besök på lördagen kl 10 och fick 12 doser cytotec. Sedan tog de hinnorna och sedan fick jag värkstimulerande dropp. Klarade mig på morfin och lustgas till jag var öppen 10 cm, då fick jag ingen paus mellan värkarna och var rejält trött. EDAn var väldigt skön . Förloppet fortsatte att gå långsamt och efter påfyllningen så stannade det i princip av helt så de fick dra ut honom med sugklocka. Bebis kom ut med huvudet lite på sniskan så jag blev klippt ganska mycket. Men hellre det än att spricka fel. Bebis mådde bra hela tiden, men jag började blöda lite okontrollerat efteråt eftersom livmodern inte ville dra ihop sig. De fick stopp på det med mer mediciner och att de "masserade" magen men jag blev ändå körd till op för säkerhets skull. Sonen föddes måndag kl 5.30 så det tog sin lilla tid!

Jag tyckte det var en okej förlossning ändå!

 

[Adnoel]

Det lutar åt att jag kommer bli igångsatt då jag idag har gått 14 dagar över.
Skulle gärna vilja höra erfarenheter kring detta och gärna från förstagångsföderskor.
Läste på ett ställe att det kan ta upp till 2 dygn i väntan på sjukhus från igångsättning tills det verkligen händer något när man är förstagångsgöderska.

Överlag har jag varit lite anti igångsättning och känner att det är bättre för barnet med vanlig förlossning?

Så ge mig nu fakta kring era igångsättningar.

Jag skulle bli igångsatt 2v innan beräknad förlossning.

Åkte till förlossningen där jag skulle få cytotec, BM gick för att hämta det men kom tillbaka utan. De hade bestämt sig för att ta hinnorna direkt (visade sig att jag redan var öppen 4cm). Bara minuter efter de tagit hinnorna fick jag värkar. Blev väldigt intensivt, efter ett tag valde jag Eda för att få vila. 12 h med värkar senare så kom vår fina lilla plutt (som trots sina 14 dagar förtidigt vägde 4kg). Överlag är jag ändå nöjd med förlossningen.

Mina plus med igångsättningen som jag tyckte kändes bra: var att jag inte behövde riskera att skickas hem, de hade full koll på bebisen hela tiden och jag personligen kände mig mer trygg att vara där med värkar än hemma.

Lycka till!

 

[Pontevecchio]

Ja biten med att slipps gå med värkar hemma och åka bil med värkar var himla skönt!

 

[Rhinos]

Jag blev igångsatt när jag gått 15 dagar över tiden, förstföderska. Upplevde förlossningen enbart som positiv och sköterskorna var helt fantastiska.

Åkte in kl 8 på onsdagen och fick en ballong då tappen knappt var mogen alls. Gick med den hela dagen men då inget hänt framåt kvällen fick jag värkavstannande och smärtstillande innan jag somnade så att jag skulle vara ordentligt utvilad till nästa dag.

Morgonen därpå hade jag öppnat mig 4 cm så ballongen togs ut, de tog hål på hinnorna och jag fick värkstimulerande dropp. Värkarna satte igång under dagen och runt kl 15 gjorde det så ont att jag behövde EDA. Hade dessutom knappt öppnat mig något mer sedan ballongen togs ut.

Nu fick jag chans att vila. Runt kl. 21 hade jag öppnat mig tillräckligt för att starta utdrivningen. Droppet ökades och jag fick använda lustgasen flitigt. Kl 23.17 kom sonen och då hade jag haft kystvärkar i ungefär 40 min.

Jag var på förlossningen i ungefäf 1,5 dygn men jag fick chans att vila emellanåt och hade väldigt lyhörd personal runt mig som gjorde att tiden bara flög iväg. Fick smärtstillande i de lägen jag behövde det.

Var också lite orolig över att bli igångsatt eftersom man hört att det ökar risken för en del saker, men med min upplevelse i bagaget är jag inte rädd för att bli igångsatt igen om det blir aktuellt.