IDP eller Sverak?

[nizzeienglasburk]

Är ni IDP-eller Sverak-anslutna? Varför har ni valt det ni valt?

Jag är inte medlem i någon kattklubb och kan inte bestämma mig för vilken klubb jag ska välja. Jag har två katter som jag i framtiden vill ställa ut, den ena är registrerad i IDP och den andra i SVERAK(kanskakanske vill ta ungar på denna). Går det att registrera om en IDPkatt till sverak eller tvärtom? (För det går väl inte att ställa ut idp på en sverakutställning/sverak på idp-utställning?)

Jag är lite förvirrad just nu och skulle vara väldigt tacksam om någon vill dela sina funderingar kring Sverak/idp med mig

 

[MissFideli]

Jag är SVERAK-ansluten uppfödare själv, men några större skillnader finns väl inte.
IDP är i mina ögon för "snälla" när dom godkänner nya raser, dvs dom godkänner raser som inte borde vara godkända... Typ raser med dödliga defekter. I SVERAK finns bara manx som sån ras och det var ju länge sen den godkändes så det är för sent att göra nåt åt det nu.
Det går jättebra att registrera om en IDP-katt i SVERAK, man begär en transfer och betalar in kostnaden.
Jag vet inte huruvida det är möjligt att ställa en IDP-reggad katt på SVERAK-utställning nu. Det var inte länge sen det var ett storbråk mellan dessa 2 organisationer och SVERAK stängde alla samarbeten med IDP. Men det fick dom inte göra hur som helst och nu vet jag inte hur det ser ut.

Jag kan ju förstås inte göra annat än rekomendera SVERAK, men har väl inget illa att säga om IDP förutom godkännandet av nya raser.

 

[Sassy]

Jag är med i SVERAK av flera skäl. För det första är det ju den största organisationen, vilket gör att man har fler utställningar att välja mellan, och liknande. (Och fler uppfödare, om man inte vill registrera om alla katter man köper)

Det enda jag egentligen har emot IDP är, precis som MissFideli, att jag tycker de är för snälla med vilka raser som ska vara godkända, och vilka djur som ska få användas i avel etc...

 

[bengibollen]

Hur är det med TICA då?
Vad kan det finnas för anledning till att man registrerar om sina katter i TICA istället för att ha dem kvar i SVERAK?

 

[Sassy]

Jag har ingen aning. TICA är ju ett av de större förbunden i usa, men varför man vill ha en svensk katt där verkar underligt... Finns ju knappast några utställningar att ta den till. (Man får ställa ut på SVERAK-utställningar, men det verkar ju ännu mer bakvänt, om man nu bemödat sig med att vara med i ett annant förbund)

 

[MissFideli]

TICA finns inte i Sverige, vilket förutom att du måste åka till USA för att ställa ut, blir massa krångel om du ska avla. Då måste du registrera om ALLA kattungar till SVERAK innan du säljer, vilket ju är lite korkat.
Här i Sverige har du SVERAK och IDP att välja på, sen vilket som är bäst är väl upp till var och en att avgöra. Tror IDP är något billigare gällande fasta kostnader för utställning, men än så länge är IDP för litet mot SVERAK för att jag ens ska tänka tanken att gå över.

 

[bengibollen]

Det låter ju minst sagt konstigt i så fall att uppfödaren till "min" lilla katt har valt att gå ur SVERAK och registrera sig i TICA istället. Jag är inte så insatt, men jag har väl varit lite nyfiken på om det fanns någon fördel med att byta. Men om det som nämnts här är riktigt, så låter det ju rent av urdumt att byta ut SVERAK mot TICA.
Jag ska nog slänga iväg ett mail och fråga hur de har tänkt egentligen :-)

 

[palle]

Vilken organisation du går med i beror för det mesta på vad för klubb som finns där du bor.
Finns det bara en IDP-klubb där du bor så gå med i den då, det är inget kul att ha 10-20 mil till närmaste kattklubb för har du så långt så tappar du allt roligt som klubbträffar m.m.

Utställningsmässigt skiljer det sej numera mycket lite mellan dom olika organisationerna.
Men generellt så brukar det vara mindre och roligare på en IDP-utställning.
I gengälld så är Sverak-utställningarna mer strikta och klara vad gäller regler odyl.

Som IDP-medlem löser du en utställarlicens för din IDP-registrerade katt och då kan du tävla inom båda organisationerna.
Är du Sverakmedlem ställer du ut som vanligt på IDP-uställningarna.

Med TICA-registrerade katter så ställer du också ut på både Sverak och IDP som ovan.
Du behöver alltså inte åka till USA för att ställa ut dina katter om du har dom TICA registrerade.
Tänk dock på att du måste vara mycket noga med det som kallas "green slip", annars kan du inte registrera dom i Sverak efter köp.

Sen har vi den eviga frågan inom Sverak vad som är en dödlig gen eller inte.
Det är nämligen inte bara Manxar utan även Bobtail raserna som bär på denna "dödliga" åkomma.
Ändå är dom godkända av FIFE, som är Sveraks överordnande organisation.
IDP godkänner konsoliderande raser = Raser som kan visa upp att dom avlats på under mycket lång tid.
Dom "udda" raser som är godkända i IDP är bl.a. Scottich Fold, Långhåriga Britter, Tiffany = långhåriga bruna burmor, Russian White = vita ryssar m.m.
Dessutom finns det fler färgvarianter godkända inom IDP.

Så har du en rasren katt men med ett enligt Sverak ej godkänd färg, kan du inom IDP tävla och efter en tid ha en katt som är Champion/Premier of Europe.

Standarden på katterna inom IDP är minst lika hög som inom Sverak på nästan alla raser.
Vi avlar och säljer ju över gränserna.

Men vad man måste ha i åtanke är att i flera raser så skiljer sej rasstandardena åt.
Visserligen försöker dom flesta rasföreningar jobba på att standardena ska bli så lika som möjligt.

Själv började jag med att skaffa mej några bonnisar, gick sen med i stadens kattklubb och blev övertalad att börja ställa ut. Det var en IDP-klubb.
Efter >10 år så gick jag över till Sverak.
Där fortsatte jag att ställa ut och började föda upp.
Nu efter ytterligare snart 14 år inom Sverak så föder jag upp Scottar.
Jag föder upp och registrerar dom inom Sverak, men jag ställer ut dom i IDP eftersom Fife har bestämt(läs Fifes engelska sekreterare hatar denna ras) att dom inte får ställas ut och ta certifikat.
Tyvärr måste då Sverak slaviskt följa dessa regler.
Men eftersom dom olika IDP-klubbarna är sina egna så kan varje klubb bestämma sådana saker själva.
Visst så har även dom olika IDP-klubbarna gemensamma regler, men dom är inte lika byråkratiska som Fifes.

Och då bör man ha i åtanke att i Sverige är Sverak den största organisationen, medans i övriga världen är det tvärtom, där är Fife-klubbarna i absoluta minoritet.

Angående om registrering så kan du omregistrera precis som du vill.
Alltså kan du ha båda katterna i IDP eller i Sverak.
Mitt råd är att du väljer den klubb som du tycker är trevligast, om det sen blir en IDP- eller Sverakklubb är rätt ovesäntligt.
Och när du valt klubb så hjälper dom dej med hur du ska göra med omregistreringen.

Hoppas du inte blev helt bortkollrad nu, men vill du veta mer kan du alltid PMa.

Hoppas vi ses någon gång på utställningsarenan.

 

[bengibollen]

Ojoj. Tack för det matnyttiga inlägget :-)

 

[nizzeienglasburk]

Tack så jättemycket alla för de bra svaren! Nu har jag lite mer "kött på benen" och tror jag har lite lättare att välja.

Var kan jag få reda på vilka färger som är godkända inom SVERAK? (på norsk skogkatt)

Tack än en gång

 

[Sol]

Dels får man tänka geografiskt (jag bodde tidigare i Östersund och där fanns inte en IDP-klubb i närheten) men du måste även tänka på klubbens stadgar. Du måste ju kunna stå för din klubbs stadgar. När det gäller IDP-så har de en del gemensamma regler, men de enskilda klubbarna bildar egna stadgar medans man inom SVERAK har samma stadgar i alla klubbar.

Så mitt råd är att du kollar vad det finns för klubbar i närheten och sedan kollar du upp klubbens stadgar.

Och detta med raser som bär på semiletala anlag, jag funderar på hur det går ihop med den svenska lagstiftningen, men det är en annan fråga. I Umeå har man ju kommit fram till att en perseruppfödare bröt mot lagen genom att avla på PKD-positiva djur. Är djurskyddinspektörerna lyckligt ovetande om t ex manxens anlag?

 

[palle]

Hur djurskyddsinspektörernas kunskaper om Manxar vet jag inte, men så mycket vet jag att anlaget för vridna kotor inte ens upphör om katten själv har hellång svans.
Det räcker med att den ena föräldern har anlaget för svanslöshet så ärver 50% av ungarna anlaget, statistiskt sett.
På min Longie(manx med hellång svans) var efter drygt 13 år 90% av svanskotorna vridna.
Tänk då hur hans ryggrad hade sett ut om han haft en kortare svans....
Hans storasyster var en enligt alla "manxexperter" en perfekt Manx, hon saknade sista ryggkotan.
Efter drygt 6 månader fick hon ändtarmsframfall, alltså att tarmen trängde ut genom ändtarmshålet och det är minst sagt mycket smärtsamt.
Hon fick tillbringa lång tid på olika djursjukhus men tillståndet gick ändå inte att häva.
Vad jag nu snart 25 år senare vet så är det den vanligaste dödsorsaken för sk Rumpisar.
Stumpisar kallas dom som har en stump kvar av svansen.

Sen åter till det här med att välja vilken klubb du vill tillhöra, det är något du oftast kan göra om du bör i någon storstad, annars får du ta vad som erbjuds.

 

[MissFideli]

Fast man måste kunna avla på en ras utan att behöva tänka på hur pass anlaget är letalt eller ej. Manxen är i mina ögon inte värdig att vara godkänd, men den är det och det går väl inte att stänga av en ras. Scottarna likaså. Hur är det med scottarna då, varför blandar man in andra raser? Är det för att avelsbasen är för liten?
I vilket fall så ska man kunna korsa vilka katter som helst inom samma ras, inte behöva tänka på eventuella missbildningar. Därför kommer antagligen aldrig Scotten att bli godkänd och manxen skulle aldrig ha blivit godkänd.
Som Brittuppfödare så måste jag väl säga min åsikt angående Brittisk Långhår, eller Britannica som den också heter. Jag är helt emot godkännande av den och hoppas att SVERAK aldrig någonsin gör det. Att godkänna varenda liten förändring i en ras är helt förkastligt och gynnar inte rasen. Anser jag, jag skulle aldrig snacka skit om uppfödare som vill det. Precis som jag var emot FIFe's nya regler om att godkänna augoti och vitt på Britten.
Men att påstå att Brittisk Långhår är en ras som avlats på länge är att ta i. Där är du ute och cyklar helt. Eller IDP, vilka som nu sagt det.

 

[MissFideli]

Glömde säga att det inte längre är möjligt att få utställarlincens för IDP-katter på SVERAK-utställningar. Redan utfärdade licenser gäller, men det går inte att lösa nya.

 

[Sassy]

Jag anser inte att raser som manx och scottar ska vara godkända. I andra raser anstränger man sig för att få bort sjukliga anlag, bland dessa är dessa ett "måste" för att rasen ska existera... Nä, en ras som bygger på dödliga/plågsamma defekter kommer jag aldrig acceptera, även om de enskilda katterna är lika fina och trevliga som alla katter...

 

[palle]

Den "regeln" gäller enbart dom som är med i SNRF, och som inte sökt dispans.

 

[palle]

Om man stänger in X antal katter i ett slutet utrymme och låter dom få föröka sej utan någon som helst kontroll, så dyker det alltid upp svaga och sjuka individer.
Det är denna sk vetenskapliga rönet som Fifes sekreterare använder som grund för att Scottarna inte är sunda katter.
Scotten är en naturlig mutation av Britten, precis som Manx.

Men ska man nu hårddra andra rasers dödliga sjukdomar så ryker Persern, som ofta föds med gomspalt, utan tårkanaler, tvärställd hjärna m.m, Burmorna som har problem med plattbröst, utanpå liggande tarmar, öppna ryggraderm.m, Birmor som har alldles för hög procent hjärtfel, immundefekter m.m.
Många raser lider utan förstadier till inavel, det yttrara sej som svag fertilitet, dåligt temperament bl.a.

Att det alltid funnits långhårsanlag bland många andra raser är väl känt. Sen så har det varit brukligt att dessa antingen avlivats eller sålts som sällskapskatter, det talas det tyst om.
Så förutom att det naturliga utfallet av långhår i Brittaveln funnits hela tiden, så har det använts mycket Perser i Brittaveln. Bl.a. för att "förbättra" typen.

Under andra världskriget då det inte fanns så många rasrena katter i varje ras, så användes olika raser över rasgränserna för att vissa raser inte skulle dö ut.
Samma sak gjordes inom hästaveln och hundaveln.

Men vad som är allra viktigast att tänka på är att dom raser vi har idag är till >90% framavlade, alltså människan har helt styrt vilka egenskaper som ska tas tillvara.
Dom flesta raser ser inte i dag ut som dom gjorde för 50 år sedan.
Och som vanligt när människan lägger sej i något så går det åt skogen...

Eller hur tror du att t.ex. Exoticen skapades?

Jo, genom att man korsade Perser och Britter eller Amerikanska korthår.

Jag tror att du ska vara glad att du inte bor i Frankrike.
För där kan du registrera hela kullar i olika raser.
Och dom är också med i Fife.

Nu är det inte så att Sverak kan göra något själv för att bannlysa eller propagera för att någon ras är bättre eller sämre än någon annan. Det bestäms på Fifes årsmöte.
Och det som bestäms där måste tyvärr Sverak acceptera.
Hur galet det än är.
För det behövs inte några kunskaper i genetik eller avel för att sitta i Fifes styrelse och bestämma över hur andra vill göra.

Och Scottarnas avelsregler är av precis samma typ som gäller för bl.a. Abessinier-Somali, Siames-Balines, Oriental-Javanes.
Fast för Scottarna gäller det att dom ska samavlas med Britter.

Dessutom råkar många av Fifes domare utför att när dom dömer utomlands så råkar dom på bl.a. Scottar som tävlar i dom högsta klasserna.

Men det är väl ingen som påstått att Fife skulle vara några logiker precis...

 

[Sassy]

Kan man para två foldar utan risk för andra defekter? I så fall tycker jag det är helt ok. Men en ras som aldrig kommer att gå att renavla anser inte jag ska vara en ras. Många raser har problem av olika slag, och om man inte gör sitt yttersta för att helt avla bort dem anser inte jag att man ska vara uppfödare.

Den information jag har är att fold-anlaget är sammankopplat med skelettdefekter, precis som hos manx, där man inte heller kan renavla.

Att man använder andra raser för att undvika inavel är väl upp till varje rasförening att besluta om, hos korater kommer det aldrig godkännas, eftersom alla korater måste gå att spåra tillbaks till ursprunget i thailand. Finns det en ras som är såpass lik att man anser det vara ok att använda den är det väl bara positivt, och de allra flesta raser är ju besläktade just genom "rasskapandet".

Att man kan få långhårsutfall i raser som ska vara korthåriga är väl långtifrån samma sak som att få katter med dödliga defekter pga mutationer som måste finnas hos rasen för att det ska vara en egen ras...

 

[palle]

I princip håller jag fullständigt med dej
Katter i raser som inte kan paras med den egna rasen för att fortsätta få rasrena kattungar är ingen hit.
Tonkanes är ju ett sådant exempel.
Det är en korsning mellan Burma och Siames.
Men den har Fife godkänt...

Scottarna finns i 4 olika varianter.
Långhåriga och korthåriga.
Vikta öron och raka öron.

Därför parar vi vikta öron med raka öron eller Britter.

I USA para dom vikta öron med vikta öron och det verkar gå bra.
Men för att inte hamna i samma fälla som den tidigare vetenskapliga studien så väljer vi i Europa att inte para vikta öron med varandra.

Sen har ju Fife bestämt att vi bara får para Scottar med Britter, så det får stå för dom.

Jag menar huvudsaken öär väl att katerna är sunda, eller hur?

Kan tala om att min Scottehona redan som 1-åring tog sina första möss... i vardagsrummet.....
Så några fel på henne har jag inte märkt.

Vill ni veta mer om Scottarna och dess histaroie så finns det en hemsida på Passagen som uppdateras med jämna mellanrum.
Hemsidan heter Celinecats.

 

[MissFideli]

Hm, Brittens långhårsutfall är vad jag vet inget som fanns innan man blandade in Perser.

Tonkanes är väl inte en egen ras, utan ett färgmönster precis som vanlig himalayamaskning. Det finns på Devon Rex också, och alltså inte bara på Burma.
Hur kan FIFe bestämma att ni ska para Scottar med Britter när dom inte godkänt rasen? Har dom nått att säga till om då?