S
stommen
Sv: I väntans tider - om ALLT inför den kommande fölningen!
Min 4-åring fick en mycket långbent hingstunge e. Corlensky strax före ett i natt. Phu, vilken pärs!
Jag såg på henne redan under kvällen att det var på gång (på monitorn). Strax före 12 gick jag ner till stallet då jag såg att hon lagt sig ner och verkade ha lite värkar. Efter ett tag såg man hinnorna, men sen la hon sig så tokigt att det kom en massa halm i vägen så att man inte såg nåt. Då gick jag in i boxen och kände för säkerhetsskull efter vad det var som kom (hinnorna var fortfarande hela) och då var det bara en nos som kom och inga ben. Båda benen var underslagna i carpus (framknät). F*n tänkte jag och ropade till min man som också kommit ner att här måste lägerättas. Vi körde upp stoet och eftersom min man har längst armar fick han den "äran" att försöka lägerätta. Vilket var lättare sagt än gjort då hon krystade av bara f*n.
Nu är vi ju så lyckligt lottade att vi är veterinärer bägge två och jag hade laddat upp med mediciner hemma. För att få lite arbetsro mellan krystningarna fick hon både livmoderavslappnande och epiduralbedövning och då gick det i alla fall att lägerätta. Sen för att krångla till det ännu mer så låg bakbenen i hundsittande också, men de låg kvar till sist när vi började dra i alla fall. Men vi fick dra rätt ordentligt för att få ut honom och jag tänkte att han överlever aldrig detta (min man hade känt att han levde tidigare i alla fall). Men det är en livskraftig krabat, så han överlevde det hela i alla fall.
Men än är det inte slut på besvären. För det verkar som om han har senkontrakturer på frambenen. Har hittills inte kunnat räta ut carpus och inte heller framkotorna riktigt så vi har ännu inte fått upp honom på benen. Jag vet inte om felläget kom av att han redan hade kontrakturer (för korta senor) eller att han fått det pga att han legat så nu på slutet. Han har in i helskottas långa ben i alla fall.
Jag har mjölkat ur stoet lite (ca 1,5 dl) och gett honom det i nappflaska och gick nu in ett tag för att låta dem vara ifred lite. Ni som gett föl i nappflaska hur mycket brukar ni ge i taget så här i början. Jag hoppas ju att benen rättar till sig så att han snart kommer upp, men man vet ju inte. Är det riktiga senkontraktioner så kan det ju vara besvärligt.
Någon som har haft nåt föl med det?
Det här fick jag väl för att våra tidigare 9 fölningar har gått utan några som helst problem. Nån gång måste det ju bara krångla.
Min 4-åring fick en mycket långbent hingstunge e. Corlensky strax före ett i natt. Phu, vilken pärs!
Jag såg på henne redan under kvällen att det var på gång (på monitorn). Strax före 12 gick jag ner till stallet då jag såg att hon lagt sig ner och verkade ha lite värkar. Efter ett tag såg man hinnorna, men sen la hon sig så tokigt att det kom en massa halm i vägen så att man inte såg nåt. Då gick jag in i boxen och kände för säkerhetsskull efter vad det var som kom (hinnorna var fortfarande hela) och då var det bara en nos som kom och inga ben. Båda benen var underslagna i carpus (framknät). F*n tänkte jag och ropade till min man som också kommit ner att här måste lägerättas. Vi körde upp stoet och eftersom min man har längst armar fick han den "äran" att försöka lägerätta. Vilket var lättare sagt än gjort då hon krystade av bara f*n.
Nu är vi ju så lyckligt lottade att vi är veterinärer bägge två och jag hade laddat upp med mediciner hemma. För att få lite arbetsro mellan krystningarna fick hon både livmoderavslappnande och epiduralbedövning och då gick det i alla fall att lägerätta. Sen för att krångla till det ännu mer så låg bakbenen i hundsittande också, men de låg kvar till sist när vi började dra i alla fall. Men vi fick dra rätt ordentligt för att få ut honom och jag tänkte att han överlever aldrig detta (min man hade känt att han levde tidigare i alla fall). Men det är en livskraftig krabat, så han överlevde det hela i alla fall.
Men än är det inte slut på besvären. För det verkar som om han har senkontrakturer på frambenen. Har hittills inte kunnat räta ut carpus och inte heller framkotorna riktigt så vi har ännu inte fått upp honom på benen. Jag vet inte om felläget kom av att han redan hade kontrakturer (för korta senor) eller att han fått det pga att han legat så nu på slutet. Han har in i helskottas långa ben i alla fall.
Jag har mjölkat ur stoet lite (ca 1,5 dl) och gett honom det i nappflaska och gick nu in ett tag för att låta dem vara ifred lite. Ni som gett föl i nappflaska hur mycket brukar ni ge i taget så här i början. Jag hoppas ju att benen rättar till sig så att han snart kommer upp, men man vet ju inte. Är det riktiga senkontraktioner så kan det ju vara besvärligt.
Någon som har haft nåt föl med det?
Det här fick jag väl för att våra tidigare 9 fölningar har gått utan några som helst problem. Nån gång måste det ju bara krångla.